Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Aktuell månads dagbok

Tillbaka till dagböckerna för 2003

Till Startsidan

Mars 2003

Måndag 31 mars

En sorglig dag...
Ikväll är jag ledsen... nu har vi bara två hundar....

Isse avlivades i eftermiddags. Vi har ju försökt omplacera honom, men förra helgen så upptäckte jag att hans circumanalfistlar kommit tillbaka. Det är 16 månader sedan vi opererade honom och det kändes som en ytterst dålig prognos när fistlarna återkom så pass snabbt. Idag hade vi tid hos veterinären för att höra hans åsikt. Vi var nog rätt på det klara med vad vi egentligen var tvungna att göra, men vi ville ha det bekräftat.

Alltså började jag inte med att säga att vi tyckte att Isse skulle få somna in, utan vi berättade att hans fistlar kommit tillbaka, samt att vi berättade lite om hur det har fungerat efter kastreringen - som gjordes mest i förhoppning om att minska risken för återkommande fistlar samt att vi även hoppades att den skulle dämpa hans stress en del. Veterinären, som följt Isse under några år nu, genom fistelproblem, stress, erlichia etc. började med att säga att han tyckte att vi gjort fullt tillräckligt och mer därtill och sen försökte han lite försiktigt föra fram att han nog tyckte att det var dags för Isse att få somna in. Då först medgav vi att det nog var det vi också hade tänkt. Det kändes skönt att vi allihopa var inne på samma linje, då vet man att man i alla fall inte tagit något förhastat beslut.

Så nu har vi ingen schäfer längre. För 14 år sedan kom Akilles in i mitt liv och nu är min "schäfer-era" över - jag kommer nog aldrig att skaffa en schäfer igen; de tre jag har haft har alla tre drabbats av circumanalfistlar och två av dem har dessutom haft klåda, samt en del andra småproblem.

Men det kommer att kännas tomt - samtidigt som det kommer att bli så mycket lugnare och lättare nu utan Isses stress och hysteri. Jag hoppas Isse nu äntligen fått lite ro från den stress som han aldrig riktigt kunde bli av med i livet.

Martin tog en hel del foton på Isse tidigare idag - jag kommer att lägga upp dem på hemsidan under veckan.


Söndag 30 mars

Hemma igen
Tillbaka igen efter en långhelg i Sälen med jobbet! Det har varit jättetrevligt, trots att jag inte åker skidor. Vi åkte upp i torsdags eftermiddag och var framme strax efter 21 på kvällen, så det blev inte så mycket mer än att installera sig och koppla av och sen gå och lägga sig.

Fredag morgon gick vi upp vid sju. Vädret var kanonfint och efter frukost gav de andra sig iväg upp i backarna medan jag solade en stund (det var verkligen HETT när man satt i lä, det var till och med lite flugor framme!) sen gick jag en promenad i det fina vädret och sen träffades jag och Anna och åt lunch. Efter lunch var det tänkt att vi skulle åka hundspann, men just den dagen hade de ändrat tiden så det var redan slut när vi kom dit! Tyvärr var det bara onsdagar och fredagar som gällde, så det blev inget hundspannsåkande! Jag var mycket besviken, men det var inte mer att göra åt det.... :-(

I går (lördag) var vi ute på en skotertur. Jag provade inte själv att köra, men åkte med Anna. Det var tyvärr rätt skumpigt, då skoterspåret mer liknade en puckelpist under långa sträckor. Ute på fjället var det lite bättre, men inte bra. Vi lyckades minsann med konststycket att köra omkull... i typ 1 km i timmen, när vi skulle vända för att köra hemåt igen, så var det en av våra kollegor i vägen så Anna saktade in för mycket precis när vi svängde, så skotern skar igenom snön och tippade snyggt och prydligt omkull....

De andra blev nog lite oroliga och skyndade sig fram för att lyfta undan skotern - och hittade oss hysteriskt fnissande.... ;-)

Vägen ner sen var ganska skumpig och det var jobbigt att åka bakpå, så jag var rejält mör i armar och ben när vi kom ner. Och värre var det idag.... undrar om jag kan gå alls i morgon?!?! Visste inte att jag hade så många otränade muskler i armar och ben....

Nåja, det är skönt att vara hemma igen och det är skönt att det är vår här hemma (någorlunda i alla fall - det haglade i eftermiddags!!!) jämfört med den vinter som fortfarande råder längre upp i landet.

I veckan får det bli lite hundträning för nu har det legat nere ett par dagar och framför allt Kenzo börjar bli otålig.


Tisdag 25 mars

Rapportträning
Underbart väder idag! Efter jobbet började vi med att gå ut i skogen och köra ett pass rapport-träning med Kenzo. Vi gick upp till ett område där vi inte varit så mycket och där la vi en sträcka som var kanske 150 meter, alltså inte så långt, men genom ganska jobbig terräng - risigt, blött på vissa ställen och sen låg B-stationen uppe på en brant kulle.

Vi körde honom 4 skick och det gick jättebra, men det märktes att det var jobbig terräng för han var ganska flåsig efter några skick. I vanliga fall märks det inte alls på honom när han går så korta sträckor. Nu ska jag iväg till Sälen över helgen så träningen får ligga nere, men nästa helg ska vi försöka köra långa sträckor i lite enklare terräng.

Resten av kvällen tillbringades mest med att tvätta, packa och prata i telefon. ;-)


Tisdag 25 mars

Ganska händelselös dag
Isses ben var mycket bättre idag; han var betydligt mindre svullen och haltade nästan ingenting. Skönt! Samtidigt är det svårt att glädjas åt det när vi vet att vi förmodligen kommer att avliva honom inom kort. Vet.besök måndag nästa vecka, sen får vi se..... egentligen vet vi ju vad vi måste göra. Usch. Känns inte alls roligt, men vad gör man? Sjukdomar styr man ju tyvärr inte över. :-(

Idag har jag inte gjort något alls med hundarna. Det var andra visningen på grannens hus och Kalle och Ciza (våra kompisar som är intresserade av att köpa huset) kom ut, gick på visningen och kom sen upp och fikade hos oss. Vi gjorde våfflor (det är ju våffeldagen idag) och satt och pratade, lite senare åkte Kalle, Ciza och Martin till Jysk och handlade en skänk som de skulle ha. Jag stannade hemma eftersom det blev lite trångt i bilen annars. Mer än så hände inte idag. Vissa dagar är sådana. Hundarna får stå ut med att inte göra något alls. I morgon ska vi försöka köra en rapportsträcka med Kenzo, sen är jag borta över helgen (ska till Sälen med jobbet) så det är lika bra att försöka hinna köra lite i morgon. Hoppas vädret är bra. Idag var det dimmigt och grått och kallt hela förmiddagen, men sen runt lunch tittade solen fram och sen blev det riktigt skönt, om än fortfarande ganska svalt.

Jag var förresten ute och handlade på lunchen. Har letat efter ett par "fritidsbyxor" - något tåligt att ha när jag tränar hund, för mina nuvarande håller på att bli trasor.... Det enda jag hittat är typ Fjällräven för närmare 900 kr och uppåt - det har vi bara inte råd med nu. Men sen var jag på Skäggetorps köpcenter (skulle på Systemet) och gick av en händelse in på Klädjätten. De säljer kläder väldigt billigt... förmodligen en del konkursinköp och dylikt, hur som helst så hittade jag rejäla fritidsbyxor för 199 kr! Dessutom så upptäckte jag att Lindex har en fyndbutik i köpcentret - de hade massor av fina kläder till vrakpriser! Köpte två tröjor, en för 99 (hade kostat 299) och en för 79 (hade kostat 129). Inte så illa! Den affären ska jag besöka fler gånger, helt klart!


Måndag 24 mars

En trolsk kväll
Det var lite segt att komma upp i morse. Det är i och för sig nästan alltid lite segt för mig på mornarna, jag är INTE morgonpigg, men måndagar är jobbigare än andra dagar. Till råga på allt så visade sig Isse vara blockhalt på höger fram - han stödde knappt på det överhuvudtaget! Jag misstänkte hans armbåge då den har spökat tidigare, så han fick en dos Metacam. Jag skulle ju ändå ringa veterinären ang. hans fistlar. Fick dock inte tid förrän till nästa måndag tyvärr...

Jag hade tandläkarbesök - sista i ordningen trodde jag, men ack vad jag bedrog mig, tydligen är den tanden besvärlig att rotfylla (den har förvisso 3 rötter...) så det blir ytterligare ett besök. Jaja.... nu har jag i alla fall betalt det mesta av eländet.

Martin var iväg så när jag kom hem tog jag först och tittade till Isse, som fått ligga inomhus idag för att inte överanstränga benet. Han gick helt rent nu, men däremot var han supersvullen uppe vid armbågen och en bit ner på benet!!! Nu blev jag lite misstänksam och gick igenom honom noggrant - och visst, där var ett sår. Antingen är det ett bitsår (fast det såg inte riktigt så ut) eller så har han lyckats skada sig på något vasst ute, eller kanske i hundgården, fast där tror jag inte det finns några vassa saker, men man vet ju förstås inte, vi kan ha missat något. Hur som helst så tog jag honom på en kort koppelpromenad, tänkte att det nog inte var fel att se till att få lite cirkulation i benet, nu när jag vet att det inte var armbågsleden som strular. Vi får se hur han ser ut i morgon - är han sämre så får vi se till att få en akuttid antingen hos vår vanliga veterinär eller hos någon av de två andra klinikerna.

Han har verkligen ingen tur med sig, stackars Isse. Känns så himla sorgligt att vi förmodligen kommer att få avliva honom nu pga att circumanalfistlarna kommit tillbaka. Jag ville ju så gärna hittat ett nytt hem till honom istället för det här... :-(

Hur som helst, när jag hade gått en kort kort sväng med Isse så tog jag ut Kenzo. Han var superpeppad och vi passade på att köra en del moment, bl.a. inkallning med ställande, fjärrdirigering, kryp, skall, "dumrutan" (som kommer i Lydnadsklass Elit) samt framförgående. Allting gick som en dans - ja, krypet gick lite FÖR bra, alldeles för fort och överentusiastiskt, men det gör inget, han är så himla kul när han är så överpeppad!!

Sen var det Chilis tur. Han höll på att krypa ur skinnet - att vänta till sist är inte direkt vad han vill! Han sprang som en galning när vi kom ner på fältet nedanför huset... till slut lyckades han fälla sig själv, men inte dämpade det honom inte... Jag tränade mest inkallningar med honom, eftersom de började strula igår på träningen. Men nu fungerade de perfekt - jag gjorde helt "tävlingsmässiga" inkallningar och han kom som en raket. Jaja... ibland blir det underliga saker när man tränar hund. Det är väl det som är tjusningen med det hela. ;-)

Det var en helt underbar kväll - nästan lite trolsk stämning. Alldeles stilla, alldeles tyst (tänk vad det är skönt att bo på landet!!!), fåglarna sjöng, det var milt i luften, det kändes verkligen som vår. På utvägen med Kenzo fick vi sällskap av Fredag, sen stannade han kvar borta vid fältet där jag tränade, och när jag kom dit med Chili så följde Fredag sedan med oss hem igen. Den katten är bara för mysig. :-)


Söndag 23 mars

Träning
Idag gick vi upp lite tidigare och efter frukost åkte vi till klubben för lite träning. Körde en platsliggning med Maria/Zita - jag la Chili och Martin la Kenzo och sen gick vi och gömde oss. Det är kanske 5:e eller 6:e gången som Chili ligger plats med andra hundar och han klarade ändå att vi gick och gömde oss! Han var på väg att resa sig eller krypa en gång men jag morrade till från min plats bakom ett träd och då låg han direkt stilla igen. De låg kanske 1.5 - 2 minuter och det tycker jag är starkt gjort av Chili. Kenzo låg som vanligt helt perfekt, men så har han ju lite mer träning bakom sig.

Sen kommenderade Maria mig och Chili genom momenten i lydnadsklass I. Det var första gången som jag tränade Chili med kommendering och det gick faktiskt riktigt bra! Ställande under gång är inte helt klart, men det jobbar vi vidare på. För övrigt var det egentligen bara inkallningen som strulade. Vet inte riktigt vad som tog åt honom, men han som kommit som en raket innan, kom plötsligt i maklig galopp och verkade inte helt säker på om han verkligen SKULLE komma. Nåja, resten gick som sagt bra och med lite putsning på saker och ting så kan vi nog snart tävla lydnadsettan. :-)

Gjorde några inkallningar till sen, och han betedde sig ytterst märkligt - satt kvar när jag kallade på honom; det ryckte i honom men han startade inte, och sen när han väl kom så gick det jättelångsamt i början. När jag "hejade på" honom så ökade han takten och kom som vanligt, i full fart, men starten var och förblev seg.... Konstigt. Får jobba vidare på det.

Sen fick Chili ligga hos husse en stund (Martin satt i solen på en av stegarna och läste i en Haynes-manual...) och jag tränade lite med Kenzo. Han var superpeppad, troligtvis för att han fått vänta medan jag körde Chili. Körde lite linförighet och sen några framförgåenden. Ser det ut så här på tävling så får vi poäng - absolut inte några 10:or, snarare 5-6 eller så, men det får duga. Resten av momenten är ju bra, så det ska nog ordna sig.

Efter lydnaden gick vi ut i skogen och körde en kort rapportsträcka. Den blev väl typ 125-130 meter men det räckte - det var mest det här med helt nytt område som jag ville träna. Chili fick ligga uppkopplad och bara titta på och han förde ett jävla liv, rent ut sagt. Han skäller inte, men han piper konstant. *suck* Undrar om han inte är mer lämpad för spår.... Kenzo gick däremot som en klocka, och gick även bra framföringar med Martin. Trevligt. :-)

Sen åkte vi hem och satte hundarna i hundgården, bytte kläder och åkte in till stan och såg "Sagan om de Två Tornen". Den var väl inte så dum, men för någon som läst boken typ 20-25 gånger (ja, jag är en läs-galning...) så är det lite irriterande när de ändrar i storyn utan att det egentligen gör filmen bättre eller mer "förståelig", snarare tvärtom. Nåja, vi hade biocheckar så det kostade ju oss inte något ändå.

Vi käkade lite innan vi åkte hemåt, när vi sen kom hem så tog jag hundarna på promenad; först beauceronerna för sig och sen Isse för sig - lugnast så. Jag gjorde några inkallningar med Chili under promenaden och det gick utan minsta problem.... konstigt. Undrar vad det var som fick honom att bli så tveksam på klubben idag? Martin fixade under tiden bromsarna på Volvon så nu har vi två fungerande bilar igen! Mycket mer än så har det inte hänt idag. Helgen har varit trevlig, med fint väder och bra träning. Nu känns det att det är vår. :-)


Lördag 22 mars

Tråkig upptäckt
Ett härligt väder var det idag! Vi tog det lugnt i morse, då jag inte skulle iväg och träna. Efter frukost satte vi hundarna i hundgården och började greja med ett provisoriskt staket runt en bit av gräsmattan - det ställe där de borrade för bergvärmepumpen. Det har blivit en rejäl hög med lera där och nu när det är plusgrader så är det jättekladdigt där och hundarna blir supersmutsiga, så vi satte upp ett staket av fårstängsel runt "klägget" och så ska jag blanda upp det med kompost och grus så att det blir bra jord av det hela istället.

Grannen ska sälja sitt hus och det var visning kl. 12. Redan 11.05 dök det upp folk!!! Våra kompisar Kalle och Patricia är intresserade av att köpa huset, det vore verkligen jättekul att få dem som grannar, så vi håller tummarna för att det blir de som blir köparna. Det kom MASSOR av folk, men tydligen så var det inte så många som var intresserade - endast 1 som skrivit upp sig som intresserad på den lista mäklaren hade.... Huset är fint, men kräver en hel del uppfräschning/renovering vilket inte syntes på de bilder som lagts upp på nätet. Så många trodde nog att det var i bättre skick än det var. Vi får väl se var det slutar....

Hundarna har fått nöja sig med promenader och lite lek. Dock släppte vi bara Kenzo och Chili; i går under eftermiddagens promenad släppte Martin allihopa varpå Isse i lekens hetta råkade hamna underst... det avskyr han och därför fick han väl lite panik och uppförde sig dumt varpå Kenzo blev vansinnig på honom (Kenzo har numera ytterst kort stubin när det gäller Isse) och det blev lite gruff, vilket slutade med att Kenzo fick ett litet jack i öronkanten. *suck*

Tyvärr upptäckte vi en mycket tråkig sak idag - jag stod och kammade Isse och upptäckte då att blödde lite i baken. Vid en närmare inspektion visade det sig att han åter igen fått en circumanalfistel...... Nu är det nog kört för Isses del - det är inte mer än 16 månaders sedan vi opererade honom. :-(

Det känns verkligen inte roligt, men redan när vi opererade honom i december -01 så sa vi att om fistlarna kommer tillbaka så blir det avlivning. Det är inte roligt att hålla på och kladda med medicinering och operationer; det är smärtsamt och jobbigt för Isse och tyvärr verkar det ju dessutom inte fungera. Jag ska ringa veterinären på måndag så får vi se.... men tyvärr lutar det åt att Isse inte blir äldre än så här. Det känns väldigt tråkigt; visst vill vi bli av med honom, men tanken var att hitta ett nytt hem till honom, INTE avliva honom. :-(


Torsdag 20 mars

Tillbaka
Nu är jag hemma igen efter att ha tillbringat veckan i Helsingborg. Jag åkte ner i måndags och har försökt att vara ett stöd för Anneli, som miste sin sambo för drygt två veckor sedan. I går var det begravning. Det var fint, men hemskt, om ni förstår hur jag menar. Det kom massor med människor; mellan 85 och 90 personer tror jag att det var. Massor med blommor och mycket sorg och saknad. Ibland är livet tungt.

Jag har haft Kenzo med mig och det har fungerat jättebra. Han har kommit bra överens med Annelis hundar Pyssla (mellanpudeltik) och Anton (dvärgpudelhane, kastrerad). Däremot så blev läget lite spänt när vi idag kom hem. Kenzo var spänd och morrade på både Isse och Chili. Isse blev lite rädd och ville inte gå i närheten av Kenzo, medan Chili valde taktiken att låtsas som ingenting. Så när Kenzo la sig i hallen utanför köket så vågade inte Isse gå förbi, medan Chili promenerade rakt förbi utan att låtsas se Kenzo. Båda sätten fungerade bra och förhoppningsvis så släpper det snart. Det som är skönt är att Chili inte på något sätt försöker utmana Kenzo i ett sådant läge, utan istället tar till sitt lugn och sin balans och ser till att inte stöka till situationen mer än nödvändigt. Skönt!

Bilkörningen har gått bra. Jag har kört Audin då vi haft problem med Volvons bromsar. På väg ner fick jag stanna strax efter Ljungby; då började bilen vibrera och jag var helt övertygad om att jag fått punktering. Men icke, däcket var lika fullt med luft som när jag startade. Men bilen vibrerade och det "klonkade" från vänster fram. Lite telefonkonversation med Martin gjorde mig inte klokare. Han tog dock hjälp från Joakim, som direkt påpekade att vi ju gjort däcksbyte dagen innan (jag ville inte köra med dubbdäck i onödan) och att det förmodligen var hjulmuttrarna! Tänk.... det hade vi ju förutsett och därför hade jag med en spänn"mojt" (alltså inte ett vanligt fälgkors utan en sak som är lättare att ta i med). Men när det väl blev aktuellt så hade både Martin och jag glömt bort det.... En närmare inspektion visade på rejält lösa muttrar på vänster fram (men inte på något annat hjul...). Efter att ha dragit åt muttrarna så gick bilen som en klocka igen. Jaja.... man lär så länge man lever. Synd bara att man inte alltid kopplar in hjärnan. ;-)

I morgon är det dags för jobb igen, men sen är det åter igen helg, skönt! Det känns som att det är bra med en sån här mjukstart på en dag och sen två dagars ledighet, innan man drar igång för fullt igen. I helgen ska vi köra lite rapportträning och förhoppningsvis även ett pass lydnad. Kanske hinner jag även spåra med Chili; det vore bra att komma vidare med hans spår eftersom jag funderar på att tävla appellklass till sommaren/hösten.


Söndag 16 mars

Rapportträning
Idag var det dags för rapportträning hos Kennel Roseole's. Eftersom vi skulle börja redan kl. 9 på morgonen så valde vi att åka upp redan igår. Tanken var att vi skulle komma iväg vid 15, men vi blev lite försenade, eftersom bilen (Volvon) strulade med bromsarna (ett bromsok bak som var ganska igenkärvat). Vi (läs Martin...) fick smörja upp det så gott det gick och sen fick vi åka ändå. Vi slapp i alla fall att ta med Isse; Martins föräldrar gjorde en insats och tog med honom ut till stugan. Skönt, det blev lugnare så för alla parter.

Vi kom i alla fall iväg och kom fram till Uppsala utan några problem. Christer bjöd på god mat och vi hade en avkopplad kväll. Kul att träffa Miffit och Cocker, som vi inte sett tidigare. Miffit var så söt att vi gladeligen hade kidnappat henne om vi inte hade haft Isse kvar... ;-)

Idag drog vi alltså igång kl. 9. Instruktörer för dagen var Gunnel och Thure Antehed, som tävlar på SM-nivå med sin schäfer Lindholmens Chopin - de kom fyra på förra årets SM. Vi började med teori och sen åkte ut i skogen och hade praktiska övningar. Vi körde en sträcka på ca. 130 meter och nyttigast för Kenzo var nog stationsträningen samt störningen från andra hundar/människor. Själva sträckan var ju lätt för honom; han har gått längre, men inte med alla dessa störningar. Vi var totalt 5 ekipage; Martin och jag med Kenzo, Jenny och David med Pike (Chilis kullbror), Marie och Henrik med Sassa, Eva och Lars-Erik med Dixie, samt förstås Gunnel och Thure med Chopin. Lite senare anslöt sig även Malin och Vivi med Ronjo. Det gick bra för alla ekipage och jag tror att alla tyckte att det var jättekul!

Efter ett par timmar i skogen åkte vi tillbaka till Lilian och Christer och blev serverade en jättegod lunch. Därefter blev det fika och lite snack, sen började folk så smått dra sig hemåt. Vi åkte därifrån vid 15-tiden och var hemma strax innan halv sju, inklusive en kort shoppingtur inom Coop Forum. Det har varit en jättekul helg och nu ska här minsann tränas mer rapport. Vi siktar på att tävla appellklass under våren.... nervöst, men kul!


Torsdag 13 mars

Uppletande
Jag kom hem ganska hyfsat tidigt idag och medan Martin höll på med maten så tyckte han att jag kunde ta och aktivera framför allt Kenzo, som tydligen varit lite uttråkad idag...

Jag gick ut i hagen bredvid huset och vallade en uppletanderuta, eller snarare en korridor, ca. 8-10 meter bred och typ 40 m djup. Fick sällskap av Fredag som tyckte att det var jättetrevligt att matte var ute och gick; han hoppade omkring och satt på stenar och rullade sig och ville kela. Bra med lite extra vallning i rutan, även om det var i form av "kattfotspår". ;-)

Kenzo var duktig och hittade alla föremål, jag skickade honom i några omgångar. Använde boll, spårpinne och ett hopvikt A4-papper som jag råkade hitta i fickan. Han var lite störd av något och drog sig ganska långt ut åt höger - jag misstänker att det var Fredag som kommit därifrån, eftersom han var ute i hagen när vi kom dit. Men man såg på Kenzo att han insåg att det var fel; han letade sig ganska snabbt tillbaka till den vallade korridoren.

Sen bytte jag till Chili och körde lite uppletande även med honom. Han var helt inställd på att han skulle spåra... nog bra att komma igång och köra lite uppletande med honom nu.... Han for i alla fall ut och hämtade prylarna utan tvekan, dock måste jag gå ut mellan varje, för mer än en sak i taget klarar han inte av att komma ihåg. Det är helt ok, han är så ung så jag väntar mig inte mer av honom.

Däremot så hade vi en kontrovers ang. det här med att bli i sittande eller liggande position! Jag lämnade honom sittande några gånger - när jag vände mig om när jag var ute i rutan så hade han rest sig! Fick honom att sätta sig igen, men det upprepades flera gånger och jag började tröttna. Han kommer alltså inte efter mig ut i rutan utan bara ställer sig upp. Sen står han och glor som ett fån när jag ryter "sitt"..... *mummel*

Jag testade att lämna honom liggande, men samma sak där. Nu fick jag verkligen nog och han åkte på en omgång. Sen la jag honom igen och gick ut i rutan ytterligare en gång (fast att jag redan hade lagt ut föremål - nu var det bara för att provocera Chili...) och var noga med att vända mig om och upprepa kommandot "ligg" var 5:e meter. Nu låg han faktiskt kvar, trevligt. :-)

Däremot så märktes det att han tagit åt sig av mina korrigeringar, för när vi sen gick tillbaka mot huset så ville han inte sitta riktigt nära mig när jag stannade och sa "fot". Jag hade ju tagit tag i honom när han var bredvid mig tidigare.... det satt tydligen i. Jag gick in och hämtade några köttbullar och sen gick vi ner och hämtade posten och fixade till kontakten mellan oss och sen kunde Chili sitta fint vid min sida igen. :-)

Det är lite intressant med Chili och Kenzo - Kenzo är väldigt intresserad av att vara mig till lags, han är så pass intresserad av det att han försöker förutse vad jag vill. Chili är inte alls så förutseende, men han är ändå ganska beroende av mig och är inte mycket för att dra iväg på egna äventyr hur som helst. Blir man arg på honom så blir han mycket olycklig, men till skillnad mot Kenzo så måste man verkligen visa att man BLIR arg innan han reagerar; Kenzo kan inse det redan när han gör något fel, vilket visserligen ofta är bra men som i vissa fall blir fel och får honom att tro att han gjort fel fast att jag inte ens tänkt tanken att han gjort något fel....

De är lika men ändå så olika. Hur som helst är det två helt underbara hundar vi har. :-)


Onsdag 12 mars

Spår
Nu börjar det bli så ljust på kvällarna att man hinner med att träna lite efter jobbet! Idag la jag ett spår när jag kom hem. Det blev Kenzo som fick "nöjet" att gå det - han behöver träna på spår inför förlängningarna i rapporten.

Spåret var ca. 200 meter och 30 min gammalt. Jag hade använt 4 apporter, eftersom Kenzo är ganska föremålsintresserad. Första apporten gick bra, men precis när jag höll på att belöna för den så flög en hare upp alldeles bredvid oss och for iväg framåt och sen korsade den spåret nästan precis där jag vinklat.

Kenzo är inte viltintresserad i den bemärkelsen att han vill jaga, men han är otroligt nyfiken och väldigt förtjust i alla sorters djur, så han blev distraherad och missade nästa pinne, men höll sig dock mer eller mindre kvar i spåret. Efter nästa apport gick han däremot helt fel; han gick rakt fram där spåret gick ca. 45 grader mer åt höger och jag släppte linan och tänkte att han ringar nog bara, men icke.... när han gått 25-30 meter utan att märka att jag inte var med så harklade jag mig och han snodde runt och såg helt häpen ut... När han kom in igen så ruskade jag om honom lite milt och påpekade att han nog borde koncentrera sig på spåret. Han blev lite låg men fortsatte faktiskt att spåra - det är en framgång för så har det inte gått att göra tidigare; då har han valt att lägga av.

Nu spårade han fint sista 30-40 m vilket passade bra, för då fick han slutet som en bra bekräftelse på att det var rätt av honom att jobba vidare trots viss tillrättavisning från min sida. Jag var dock inte arg på honom när jag ruskade om honom, utan bara lätt förebrående och det gör nog stor skillnad - skulle jag bli arg så vill han nog inte vara med längre....

Kenzo var ytterst nöjd med sig själv när spåret var klart. På tillbakavägen gjorde vi några fjärrdirigeringar som gick bra, förutom att han ibland slarvar med att sätta sig istället för att ställa sig. Gjorde även en inkallning med läggande, men där satte han sig så den gjorde vi om och då gick det perfekt.

Lite senare på kvällen så körde jag ett kort pass "trampa på musmatta"-träning med både Kenzo och Chili och det gick fint, har nu börjat lägga in ett kommando för det.

Vädret blir bättre och bättre nu - det är plusgrader och det har blåst en del, vilket hjälper till att torka upp marken. Fåglarna sjunger och det känns verkligen att det går mot vår - underbart!!


Tisdag 11 mars

Kul träning!
Det blev en ganska lång dag på jobb för min del; var där redan 8 i morse (det händer inte varje dag.... ) och åkte inte förrän halv sex. Martin hade hållit på med Volvons bromsar hela eftermiddagen så hundarna hade fått vara i hundgården.

Jag tog ut Kenzo och Chili på en ganska kort promenad på ca. 1.5 km längs stora grusvägen, de fick gå kopplade nästan hela tiden och det är rätt skönt att märka att de går fint att ha i koppel tillsammans, det är ändå rätt många kilo och de skulle nog kunna dra omkull mig om de ville men de är duktiga och lyhörda (nåja, någorlunda i alla fall...) och sköter sig fint. :-)

Martin tog Isse en sväng och jag gjorde mat. Efter maten beslöt jag mig för att träna lite, men det var både mörkt, vått och smutsigt ute så det blev inomhusträning. Jag började lära Kenzo trampa på en musmatta.... tänkte använda det vid inlärning av rutan inför lydnadsklass 3. Använde mig av klicker och det är väldigt kul att se så snabbt de fattar! Fast jag hade lite problem i början, eftersom Kenzo är så van vid att apportera allt möjligt konstigt som matte ber honom om så ville han apportera musmattan. Till slut så valde jag att hålla mattan i luften framför honom och hjälpa honom lite genom att säga "tass" och så klicka när hans tass nuddade mattan.

När han väl "träffat rätt" några gånger så flyttade jag mig så jag satt på en stol och så la jag musmattan på mitt ben. Nu började Kenzo inse vad han skulle göra, men han försökte ändå apportera mattan typ varannan gång... ;-)

Jag flyttade mattan lite till andra benet och sen ner på mitt utsträckta skenben och fortfarande la Kenzo tassen på mattan. Så då gick jag vidare och la musmattan på golvet och då fick han fundera lite, men sen satte han tassen på den och blev mycket nöjd när han fick ett "klick" och sen godis. Körde några gånger och det verkade fungera bra - till slut kunde jag lägga musmattan ca. 1.5 meter bort från mig och han gick dit och trampade på den. Nu ska jag sakta börja lägga in ett kommando för det också.

Sen bytte jag och körde med Chili ett tag. Han är lite VÄL överentusiastisk ibland.... han gör vad som helst för godis och när han blir uppspelt så testar han allting. Jag började med att försöka få honom att göra "tass" men det enda som hände var att han kastade sig ner i ett snyggt "ligg"... ;-)

Så vi började med att se till att "tass" fungerade, även detta med hjälp av klicker, och när det funkade så försökte jag använda musmattan på mitt ben, men det fattade Chili INTE. Han bara la upp tassen på mitt ben och förstod inte att han skulle träffa mattan. Så jag flyttade helt enkelt ner musmattan på golvet och eftersom han inte är så "hårt" körd på apportering än så försökte han inte ta upp den utan vimsade runt lite och så plötsligt fick han för sig att försöka busa med mattan, så han slog tassarna på den - då var jag snabb och klickade och han blev jättehäpen men nöjd med att få godis så där. Efter ett par försök till så började han inse hur det hela hängde ihopa! Men då började han också bli ganska trött - han hetsar upp sig på ett helt annat sätt än Kenzo, men så har han faktiskt också mer "driv" än Kenzo, så det kan gå på ett och ut.

Jag tror att Chili kommer att bli väldigt lätt att köra extern belöning på, ska börja testa det vid nästa träningstillfälle.

Efter träningen så slocknade båda hundarna medan jag pratade med Angelica nån timme och sen ägnade lite tid åt sekreterarjobbet i Sv. Beauceronklubben..... har inte riktigt kommit in i rutinerna för det än, men det kommer väl snart.

Nu ska jag minsann försöka komma i säng i någorlunda vettig tid, för en gångs skull.... ;-)


Söndag 9 mars

Lugn dag
Vi somnade ganska tidigt igår kväll och tur var väl det, för halv nio var Klara jättepigg och for omkring och busade i hallen, så det var bara att gå upp.... *mutter*

Jag åkte en sväng till klubben och var träningsekipage för Maria som körde igenom lydnadstvåan med oss, eftersom hon ska vara tävlingsledare på söndag. Kenzo gick bra och det var kul att träna lite mer tävlingsmässigt - det var ett tag sedan sist.

Sen åkte jag hem och därefter åkte Martin och jag och mötte vi upp med Kalle och Ciza på en husvisning av ett hus som de var intresserade av - de och typ över 100 andra - jag har ALDRIG sett så många spekulanter vid en visning tidigare...

Efter det här så åkte vi hem till oss och gick över till grannen för en lite mer privat visning av hans hus - han ska nämligen sälja och Kalle och Ciza är intresserade av att köpa det huset. Det vore väldigt trevligt att få dem som grannar; dels för att vi trivs bra ihop och dels för att Martin och Kalle håller på med studion tillsammans och det blir så mycket enklare om vi bor lite närmare varandra.

När vi hade tittat runt i huset en stund och pratat lite med Sven, grannen, så gick vi hem till oss och fikade och pratade en stund. Mycket mer än så här har det inte blivit idag och snart är det dags för den obligatoriska avslutningen på söndagkvällen - Star Trek. Men tyvärr är det bara 2 avsnitt kvar av denna säsongen.... *suck*


Lördag 8 mars

Mer träning
I morse vaknade Angelica och Janne ganska tidigt, tidigare än vad jag hade ställt klockan i alla fall.... ;-)

Kenzo och Chili började dagen med att kl. 6 på morgonen skälla ut Angelica när hon gick på toa - de hade nog glömt att det sov någon i gästrummet... det har hänt förut... ;-)

Jag tog Isse på en morgonpromenad och man får nog säga att han skötte sig förvånansvärt bra. När vi kom ner utanför vår tomt så mötte vi nästan Angelica och Janne med Tacco - de var typ 25-30 meter bort, och 50-60 meter bort på "stora" grusvägen så var grannen ute med sin blandrashane, men jag gick ut på grusvägen (åt motsatt håll jämfört med grannen....) och kopplade loss Isse och sa "gå och kissa" och det gör han utan minsta tvekan. Han tittar och tittar efter de andra hundarna och skulle nog gärna dra dit om han fick lov, men han vågar inte, vilket jag vet och därför kan jag ju släppa honom så här. Skönt ändå att han blivit så pass hanterlig i närheten av andra hundar - han blir inte helt blockerad längre, bara hysterisk....

Tacco däremot var inte riktigt lika duktig - han hade lyckats jaga en hare under morgonpromenaden..... han drog iväg över lilla grusvägen, rätt in i en liten bit taggtrådsstaket som står kvar på ett ställe (enda stället längs den biten väg, ca. 10 meter staket är där och just där var han tvungen att dra efter haren...), han sprang alltså in i staketet men kom igenom och fortsatte ut över fältet mot skogen på andra sidan, kanske 200 meter bort. Angelica rusade efter och fick så småningom tag på Tacco, eftersom han hade kommit ganska långt efter haren och tappat bort den..... Jag missade hela denna cirkusen; det hade faktiskt varit rätt intressant att se Angelica älga iväg efter Tacco.... ;-)

Skämt åtsido så var det ju inte så kul att han drog på haren. Han har inte haft så stora chanser att göra något sådan innan eftersom det inte direkt har kryllat av vilt uppe i norra Sverige där han vuxit upp, men nu tog han minsann chansen.... Där får Angelica säkert ett kul jobb med att försöka lära honom av med det där.

Tack och lov att ingen av våra är jaktbenägna. Däremot så hade de markerat Taccos spår ut på fältet och varit intresserade, men det kan man ju köpa. Det lär inte ha varit harspåren som varit intressanta för dem, eftersom det kryllar av harspår här och de bryr sig aldrig annars om dem.

Tacco klarade sig utan skador från taggtråden, som tur var. Synd bara att smällen in i staketet inte stoppade honom tillräckligt. Det hade ju annars varit ett ytterst effektivt sätt - att han själv hade upptäckt att det är otäckt att jaga hare. Men det ska väl mer till än ett taggtrådsstaket för att stoppa en malle... ;-)

Efter frukost åkte vi till klubben för att köra lite lydnad. Jag började med Chili och han skötte sig över förväntan - jag trodde att han skulle vara ungefär som förra helgen; en liten hormonbomb som bara gick med nosen i backen, men han var faktiskt inte speciellt intresserad av att nosa. Däremot har han mycket svårt att stå emot snön... han bara MÅSTE ta en tugga snö här och där, speciellt vid läggande under gång. ;-) Jaja, han är så söt och det lär försvinna av sig själv så jag tänker då inte lägga ner någon energi på att plocka bort beteendet.

Glädjande nog går det framåt med apporteringen. Han är fortfarande inte så bra på att springa ut och hämta den om jag kastar den, för han greppar den dåligt - tar hellre i ena änden än mitt på, men däremot så kan jag ge honom den, sätta honom, gå ifrån och sen kalla in och nu kommer han snabbt och kan hålla kvar apportbocken även när han går in vid min sida!! Han kan också gå bredvid mig under "fot" och bära på apporten! Han är så himla duktig - jag blir jättestolt över honom. Gullebusen. :-)

Han går även den låga träningsstegen riktigt fint. Nåja, han kan inte GÅ den, men han går upp med frambenen och sen lyfter jag upp baktassarna och hjälper honom framåt med dem, medan han går själv med framtassarna. Jag kan stanna honom efter varje steg och han bara står och väntar på att jag ska hjälpa honom vidare; inga försök att hoppa ner och pratar man med honom och säger att han är duktig så går svansen - han tycker inte alls att det är otäckt, bara svårt. Idag började han även försöka hitta stegen själv med baktassarna! Framgång!!! Någon/några månader till så kan han kanske även gå den helt utan hjälp.

Tacco var ganska distraherad av allting runt omkring, vilket ju inte är så konstigt. Dels har han kommit i en könsmognadsperiod precis som Chili och dels var det ju ett helt nytt ställe. Men han skötte sig riktigt bra ändå.

Efter en stunds träning gjorde vi en platsliggning; det var Maja med Klumpen, jag med Chili och Angelica med Tacco. Vi hade precis lagt hundarna och gått iväg då en dam och hennes son (?) passerade förbi utanför med tre goldentikar. Två var lösa och eftersom det är en öppning i staketet så kom de in på planen och började springa fram mot våra hundar. Maja fick snabbt gå tillbaka till Klumpen, som inte alltid är så snäll mot andra tikar, medan Angelica och jag också drog oss mot våra hundar, inte för att det var någon fara eftersom goldentikarna verkade ytterst vänliga och lekfulla, men för att vi helst ville få våra hundar att bli liggande kvar. Det gjorde de faktiskt också, vilket jag tycker är mycket starkt gjort med tanke på deras ålder och att de båda nyss börjat inse vad tikar är... Duktiga killar!

Till slut fick tanten tag på sina hundar, men tror ni hon bad om ursäkt? Knappast. Jaja, såna människor är bara till att strunta i. Vi gjorde om platsliggningen och alla tre hundarna låg som små ljus, förutom att Chili nosade en del vilket jag korrigerade, vilket fungerade bra.

Nu fick Chili sitta uppkopplad medan jag hämtade Kenzo. Körde inte så mycket med honom, det blev mest hopp-apport, en inkallning med ställande samt några framförgående och lite krypt. Just ja, lilla stegen också - den går han helt felfritt nu, fast jag får ge ett kraftigt fot-kommando för att han inte ska rusa över.

Martin filmade en hel del av träningen så när vi sen kom hem så tittade vi igenom bandet. Kul att se hundarnas något förvirrade reaktioner när det tjoades och tjimmades och berömdes på TV:n samtidigt som matte satt i soffan... ;-)

Framåt eftermiddagen var det dags för Angelica och Janne att dra sig iväg, Angelica skulle med tåget så vi guidade dem in till stationen och sen åkte vi hem och latade oss och tittade lite på video.

För övrigt så fick vi se lite mer gruff mellan Kenzo och Chili på eftermiddagen... men också en förklaring till vad det kan vara. Chili hade kommit in före Kenzo och Tacco, eftersom han åkte i Audin med Martin och Janne (vi fick inte plats 4 personer och 3 hundar i en bil...) och de kom hem lite före oss, så när vi släppte in Tacco och Kenzo så började Chili morra på Kenzo när K. kom ut i köket. Kenzo blev irriterad och svarade, varpå Chili insåg att det här var en dum idé och genast tonade ner och var vänlig igen.

Jag missade tyvärr vad det var som utlöste det, men Janne och Angelica såg det och det visade sig att det tydligen var Chilis matskål som Kenzo kom för nära... Matskålen var tom, och hade varit så ända sedan frukosten, men Chili fick väl för sig något. Det var samma sak i torsdags när de rök ihop; då hade Isse varit för nära Chilis matskål när de åt (Isse är alltid klar före de andra och smyger gärna omkring och försöker stjäla de andras mat om vi inte ser honom). Chili är så himla godmodig i alla lägen utom ett - mat. Sin matskål vill han ha i fred och nu ska vi se till att han verkligen får ha det så vi slipper mer gruff. Han kan utan problem sitta bredvid de andra om vi delar ut godis eller rester, då bråkas det inte, men tydligen är det annorlunda med matskålen.

Nåja, det var skönt att hitta en tänkbar orsak till strulet härom dagen - jag blev förvånad och det verkade som att Kenzo och Chili blev lika förvånade när det hände - Kenzo blev jättehäpen över att Chili försvarade sig så häftigt, eftersom Kenzo nog egentligen bara hade tänkt säga typ "Lägg av med den där spända attityden" och Chili var ju redan lite uppe i varv efter att ha gett sig på Isse som försökte stjäla hans mat, och när Kenzo då kom och skulle tukta Chili så blev det fel. De verkade ytterst osäkra på varandra några timmar efter bråket men nu är de lika bra vänner som tidigare - skönt!


Fredag 7 mars

Spårträning
Efter gårdagens lilla gruff mellan Kenzo och Chili var jag nyfiken på att se hur det skulle fungera idag. Men det gick helt utan problem, de hade tydligen släppt allting över natten och nu på morgonen hoppade de upp i sängen båda två, Kenzo tog som vanligt med sig ett ben, och sen låg de bredvid varandra och var lika vänliga mot varandra som vanligt. Skönt!

Angelica, Janne och Tacco dök upp framåt 11. Isse fick finna sig i att vara i hundgården, men de andra tre fick busa runt i köket bäst de ville. Det blev lite "hundsoppa" ett tag, men de fungerar väldigt bra ihopa - kanske inte så konstigt med tanke på att Chili är 9 månader och Tacco 7 månader.

Angelica och jag lastade in de tre busarna i bilen och gav oss iväg ut i spårskogen. Vädret var riktigt fint - några plusgrader och sol, och snön töade bort i snabb takt. Vi körde till en skog några mil från Linköping och där la vi vars ett spår till de tre hundarna. Chilis spår blev ca. 250-300 m långt, Kenzos blev ca. 100-125 meter och hur långt Taccos var minns jag inte riktigt, men det var det svåraste av dem; med typ 7 vinklar, varav en spetsvinkel.

Eftersom jag inte ville att Kenzos spår skulle bli för gammalt (han har haft problem med för gamla spår) så tog vi honom först. Han spårade minsann riktigt bra och jag var helt klart nöjd. På ett ställe drog han iväg åt helt annat håll och jag var på väg att stoppa honom, men så släppte jag istället linan och det visade sig att han bara ringade för att kolla av det hela, men att ringen var rejält stor. Han är lite lustig med det där att han ska kolla av att spåret verkligen går där det går, för det här var mitt på en raksträcka utan några svårigheter - kanske är det så att han tycker att spår är lite småtråkigt och därför försöker kolla om det möjligtvis kan vara så att spåret även går på något annat hålll?!? Tja, jag vet inte men han tog upp spåret perfekt igen efter ringningen och hittade utan problem slutet. Det var jättekul att det gick så bra, för det var ett tag sedan vi spårade och jag måste nu köra mer spår för att försöka lösa problemet med förlängningarna inom rapporten.

Sen fick Kenzo vara i bilen medan vi tog ut Chili och Tacco. Vi började med Chilis spår, som legat i minst 45 minuter, förmodligen något mer. Det märktes, för han hade uppenbara problem med det. Dessutom hade Angelica bundit Tacco i ett träd ute vid stigen och han satt och gapskällde när vi försvann, så Chili var helt klart störd av det.... bra träning. :-)

Till slut tog sig Chili runt, men han hade det helt klart jobbigt, och jag är inte förvånad - ett så gammalt spår har han aldrig gått förut. Men det var nyttig träning det med.

Tacco fick spåra sist. Chili kopplades upp i ett träd vid stigen och höll sig faktiskt relativt tyst i början, men mot slutet så började han låta rätt illa.... Tacco är dock mer spårinriktad än både Kenzo och Chili, så han lät sig inte störas av en sån petitess. Han spårade bra, strulade lite i spetsvinkeln men resten gick fint. Han har ju en helt annan intensitet; det är rätt kul att jämföra de två raserna.

Sen gick vi tillbaka till bilen och passade på att köra budföringar på skogsstigen. Kenzo gick perfekt, Chili gick riktigt bra, men hade svårt att starta på Angelicas "marsch" och Tacco, som än så länge inte kommit så långt med budföringsträningen, gjorde också ett kanonjobb. Nöjda och glada och ganska trötta så åkte vi till stan och mötte upp med Martin och Janne på COOP Forum för att handla lite mat.

Resten av kvällen blev lat, lat, lat. Det kändes minsann rätt bra det med, med tanke på att vi varit rätt så aktiva med hundarna under dagen.

Tacco var ganska nyfiken på katterna. Fredag var inte så intressant, för han vägrar springa för en hund, men Klara blev lite för trött på Taccos intensitet och sprang iväg och då blev det ju genast jakt av det hela, så Tacco åkte på några rejäla tillsägelser, men hade ändå lite svårt att låta Klara vara helt ifred. Han är rätt intensiv, den lille malle-busen. ;-)


Torsdag 6 mars

Stressig arbetsdag och hundgruff
Jag ska vara ledig i morgon, eftersom Angelica och Janne kommer hit, så idag fick jag stressa som tusan för att hinna med att fakturera ut alla uppdrag, men det gick bra... jag hann! :-)

Nu ikväll så lyckades Kenzo och Chili ryka ihop för första gången. Jag såg inte riktigt vad som utlöste det, men Chili hade precis fräst till åt Isse, som var närgången mot Chilis matskål (som visserligen precis var tömd, men ändå... det blev för mycket för Chili). Sen plötsligt så flög Kenzo och Chili ihop och Kenzo var skitarg på Chili, som backade in i vägen men ändå svarade upp. Det hela var över av sig själv på ca. 5 sekunder (men det är lååånga sekunder när man står där och ser det hända) och jag slapp lägga mig i. Jag vill helst inte gå in och styra upp det än, utan hoppas att de kan lösa det hela någorlunda vettigt själva.

Efteråt var båda hundarna något spända och osäkra på varandra. Kenzo hade dessutom lyckats få en rispa i ögonvrån, men det var så litet så det lär inte bli något problem. Sakta men säkert slappnade de av mer och mer. När så grannen dök upp och ringde på så blev hundarna instängda bakom kompostgaller i köket och då stod de bredvid varandra utan minsta osäkerhet och när de sen la sig ner så la sig Kenzo till och med över Chilis bakben/ryggslut (inte av dominans utan för att han också ville komma nära gallret och besökaren...) och ingen av dem brydde sig om det.

Nåja, det är bara att vänta och se vad som händer. Jag hoppas på det bästa - det är sansade och språksäkra hundar. Vi får väl se.... lite orolig blir man förstås; jag har dålig erfarenhet av sådant här sedan tidigare, med två schäferhanar som inte gick ihop. Jag och min dåvarande sambo levde med dessa två hundarna i 6 år och det hände aldrig något allvarligt, men man kunde heller aldrig gå ut med dem båda tillsammans om man var själv, utan vi fick alltid ta vars en hund; vi kunde inte lämna dem tillsammans inne etc. etc. Det var inte kul och jag vill inte ha det så igen. Jaja, det visar sig väl vad som händer inom den närmaste tiden.

Tillbringade en lång stund i telefonen med Anneli, min vän som miste sin sambo igår. Det är en hård tid för henne och det är så lite jag kan göra, men jag kan i alla fall finnas här för henne när hon vill prata.


Onsdag 5 mars

En sorgens dag...
... idag. På förmiddagen blev jag uppringd av en av mina närmaste vänner. Hon berättade att hennes sambo omkommit i morse i en olycka.... Herregud, vad säger man? Jag var så chockad att jag knappt fick fram ett ord. Han var 32 år... De hade börjat titta på hus och de planerade att gifta sig till sommaren. Han är far till två barn (sedan tidigare förhållande).

Livet blir verkligen inte alltid som man har tänkt sig.

Jag sörjer med min vän och funderar över hur hårt livet ibland kan vara. Man glömmer så lätt bort det där med att ta vara på ögonblicken, man traskar vidare i samma gamla spår och klagar på småsaker. En sådan här händelse vänder upp och ner på allting, även om man bara befinner sig i utkanten av cirkeln av de som drabbas.

Nå, livet måste väl gå vidare, åtminstone för de flesta av oss, och som motvikt till detta sorgebesked så fick Martin komma på en anställningsintervju idag! Intervjun var lång, närmare 2 h och han tyckte att det kändes bra. Om det sen blir något vet vi ju inte än, men att han åtminstone blev utvald till att komma på intervju gör ju det hela lite lättare och jag tror att det piggade upp Martin väldigt mycket.

Jag åkte hem och tog ut hundarna eftersom Martin var på intervju. Gick en promenad och sen tränade jag lite i trädgården - först med Chili, som skötte sig strålande och för första gången klarade av att springa ut och hämta apportbocken och sen hålla fast den ända in till mig och inte släppa den förrän jag sa loss. Han fick dock stanna framför mig för svängen in vid sidan samt att sätta sig klarade han inte av, men bara att han höll kvar den och väntade på mitt "loss" var en stor framgång! Sen tränade vi lite separat på svängen in vid sidan samt sättandet och det gick fint, han kunde hålla apporten även under den manövern. Jätteduktig "liten" Chili!!

Sen var det Kenzos tur och här körde jag några hopp-apport som gick jättebra, samt några fjärrdirigeringar som också gick kanonbra. Jag har börjat belöna mer och mer med boll när det gäller Kenzo - han är inte så godisdriven som Chili - och bäst tycker han det är när han får bollen och jag sen jagar honom... ;-)

Känns lite konstigt att ena sekunden vara jätteglad över att hundarna är duktiga och underbara, och nästa sekund så slår det mig vad som hänt idag. Det här är ett av de tillfällen då det grämer mig oerhört att jag bor här i Linköping numera och inte i Helsingborg - jag är så långt borta och det är så svårt att ställa upp på det sätt som jag hade velat och som min vän säkert behöver nu.... :-(


Tisdag 4 mars

En vanlig dag
Martin var iväg några ärenden under dagen och därför kom vi hem ungefär samtidigt, så vi tog en gemensam promenad med vovvarna. Jag passade på att köra lite lydnad med Kenzo under promenaden. Framförgåendet går perfekt nu, i alla fall när vi gör det på en väg. Lite mer "vingligt" blir det på appellplanen, men det bör i alla fall ge poäng. Vi kör vidare så hinner vi nog förbättra det lite innan det är dags för appellen.

Läggande under gång, treans variant där föraren springer ifrån hunden, går jättefint. Han lägger sig snabbare vid den varianten än när jag bara går vidare... :-)

Chili var mer än lovligt busig, så vi lät honom springa mellan oss. Jag och Kenzo stannade på ett ställe medan Martin gick vidare med Isse. Chili följde med dem ca. 75, sen kallade jag på honom och han sprang till oss. Sen fick han springa ifatt husse och Isse, som under tiden hunnit en bit till. Sen fortsatte vi så några gånger, som längst sprang han ca. 200 meter. Kenzo fick också springa sträckan en gång, och snacka om att det blev drag i Chili när Kenzo fick gå före!! Men där är bra fart i honom även när inte Kenzo går före - han gillar helt klart att springa mellan oss och han har mycket bra dragning till oss båda.

Så blev det i alla fall lite träning, även om det mest var fysiskt för Chili, men det är ju inte helt fel det heller, och det är en bra övning inför rapport - om vi nu ska köra det med honom; han spårar så himla bra också, så jag kan inte riktigt bestämma vilket jag vill göra med honom. Å andra sidan behöver vi ju inte välja det nu. Kul är det i alla fall att han visar sådan entusiasm för att springa mellan oss.


Måndag 3 mars

Besök
Jag är nog lite senil... jag glömde ju härom dagen att skriva att Kenzo vann Svenska Beauceronklubbens "Lydnadstoppen 2002"!!! Jag var ganska stolt när jag tog emot diplomet på årsmötet. ;-)

Idag har vi haft besök av Angelica, Janne och Tacco. Tacco är en mallehane som är 2 månader yngre än Chili. Hundarna fungerade jättebra ihopa, åtminstone Kenzo, Chili och Tacco. Isse var som vanligt hysterisk och skulle leka med Tacco på sitt eget lilla vis (dvs. bita och trycka ner Tacco mot marken) men det uppskattades inte alls av Tacco – vilket jag till fullo förstår. Det är synd om Isse egentligen . han vill så gärna leka och gör sitt bästa för att få igång andra hundar, men de fattar oftast ingenting och blir antingen rädda eller förbannade när Isse kastar sig på dem och biter dem över halsen och låter. Det ÄR hans sätt att leka, han menar inget illa och skulle en hund bli arg och ge honom en omgång så blir han ytterst förvånad och betryckt, eftersom han inte begriper varför han åkte på stryk....

Hur som helst så tog vi ut hundarna och gick en sväng. I hagen där våra brukar få springa av sig fick de springa lösa allihopa, men efter en kort stund plockade vi in Isse, eftersom han skrämde Tacco alldeles för mycket med sitt burdusa sätt. De andra tre lekte däremot jättebra ihopa, mestadels jaktlekar och även om Tacco är väldigt snabb så är beauceronerna inte långt efter. :-)

När vi sen kom hem igen så fick Isse faktiskt vara i hundgården för att Tacco skulle få en chans att koppla av inomhus. Fast så mycket avkoppling blev det inte i början . Kenzo och Chili var väldigt nyfikna på den här krabaten och det blev en hel del bus och lek. Men det var roligt att se att de fungerade så bra ihopa. Jag tog lite bilder, ska lägga upp dem så fort jag hinner.

Vi åt lite och sen satt Angelica och jag och pratade hund, medan Martin och Janne satti studion och pratade musik... ;-)

Klara och Fredag fick en något osäker tillvaro eftersom Tacco tyckte att katter var VÄLDIGT intressanta. Framför allt var det Klara som levde farligt eftersom hon tenderade till att springa undan om Tacco blev för närgången. Då blev det jakt av det hela.... Fredag, som är supercool inomhus, stirrade bara på Tacco, till och med när Tacco skällde honom rakt i ansiktet.... ;-)


Söndag 2 mars

Tonårsfasoner...
Tänk vad man kan få "äta upp" saker man säger... igår satt jag och pratade med Jenny, som har Chilis kullbror Pike, och kommenterade att Chili ännu inte blivit "tonåring" på samma sätt som Pike tydligen hade blivit alldeles nyligen. Idag fick jag ta tillbaka det där.... Chili har blivit tonåring - han har upptäckt att det finns tikar och att tikar är väldigt trevligt. *suck* En liten vandrande hormonbomb är vad han är nu... ;-)

Den här upptäckten gjorde jag på klubben, dit jag hade åkt för att träna en stund med båda hundarna. Jodå, det blev faktiskt lite träning med Chili. Hoppet gick kanonbra; det är intressant att se att trots att han vet att jag har godis i handen så har han lärt sig att han måste hoppa över hindret och sen sluta upp vid min sida innan godiset delas ut.

Inkallningen var också jättebra, och håll fast-träningen gick hyfsat, fast han har fortfarande svårt att gå med apporten i munnen. Att sitta stilla och hålla den kan han däremot göra läääänge. Vi gick även den låga träningssstegen och där får han stå och så flyttar jag en baktass i taget, framtassarna klarar han däremot själv.

En platsliggning blev det också, ihop med Marias tik Zita. Det blev nog mellan 2 och 3 minuter och efter lite pip och gny i början så låg Chili sen faktiskt riktigt fint, jätteduktigt av honom!

Efter det här fick han ligga i bilen medan jag tränade en stund med Kenzo. I såna här lägen är det guld värt att ha två hundar - att först strula med en för att sen ta ut nästa som istället har full koll och går som en klocka. Underbart! Kenzo var duktig, vi körde inte så mycket, hopp-apport, lilla stegen (som för övrigt går kanonbra nu, jag får bara ge ett kraftigt "fot"-kommando precis i början, så går han ganska lugnt) och några framförgående samt några sitt kvar (inför sittande i grupp). Sen fick Kenzo och Zita springa och leka en stund på ett fält och sen drog vi oss hemåt.

Vi åt faktiskt fondue idag - jag har inte använt min fonduegryta på tja.... många år. Men det var gott och trevligt så det får vi nog göra lite då och då. Fast man får ju inte ha bråttom.... ;-)

Nej, nu är det snart dags för Star Trek - det är ju söndag! :-)


Lördag 1 mars

Avåkning och årsmöte
Idag var det dags för årsmöte i Svenska Beauceronklubben. Vi åkte hemifrån lite efter elva och resan började fint... ca. 1 km hemifrån så upptäckte jag hur halt det egentligen var på grusvägen.... fick världens sladd, gjorde en 180-graders vändning av vägen rätt ut på åkern. Tack och lov så var det inte så djupt ner från vägen och än så länge är vägkanterna rätt hårdfrusna, så det var bara att köra upp på vägen igen. Tror att Martin hade mer adrenalin i kroppen efteråt än jag - jag var förhållandevis oberörd, tyckte bara att "hoppsan, det var visst halt...!". Nåja, bilen klarade sig utan problem och vi kom i tid till mötet. ;-)

Mötet hade inte samlat så många deltagare som förra året, men det var trevligt ändå. Jag är numera styrelsesekreterare... som det kan gå. Nåja, det ska väl gå vägen; jag har suttit som styrelsesekreterare i Helsingborgs brukshundklubb för några år sedan, så helt ovan är jag inte.

Efter mötet gjorde vi sällskap med Jenny och Raffe (som samåkte) och stannade till på vägkrogen vid Brahehus. Vi åt och pratade en stund, mycket trevligt, det blir inte så ofta vi ses. Jenny har ju Chilis kullbror Pike och det är kul att diskutera och jämföra de små busarnas utveckling och framsteg.

Väl hemma så var det tre hundar som blev helt överlyckliga över att vi äntligen kom hem. Idag blev en tråkig dag för dem, men i morgon ska jag åka till klubben och träna lydnad, kanske hinner jag även lägga ett spår eller två. Idag orkar jag dock inte göra något alls, tack och lov så kopplar hundarna snällt av ändå.