Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Juli

Onsdag 31 juli

Sista dagen....
... som jag arbetar för Proffice. Från och med i morgon är jag alltså anställd av CSE. Nåja, det blir ju ingen större förändring eftersom jag varit uthyrd till CSE i några månader nu. Dock är det skönt att ha ett jobb som man vet är "ens eget".

På kvällen fick Kenzo och Isse vars en långpromenad, jag tog ut Kenzo och Martin tog Isse. Man får ju se till att även de vuxna får sin egen tid med oss. Kenzo uppskattar verkligen att gå ut och gå själv med matte verkar det som. Det var fortfarande rejält varmt när jag var ute, klockan var väl ca. 19 då. Egentligen borde man vänta tills runt 21 men det blev bara inte så idag.

Jag gjorde en liten övning med Chili idag. Satte mig i hallen, hade en tennisboll och sen rullade jag iväg bollen samtidigt som jag höll lite löst om bringan på Chili. Sen sa jag med låg röst "Gå och ta den då!" och sen blev det mycket beröm och glada tillrop när han tog bollen. Sen kom han rusande tillbaka med den och då fick han några bitar godis (valpfodret). Andra gången ville han inte springa efter bollen då jag ju hade godis i handen, så då fick jag hämta bollen igen och göra den lite mer intressant först - sen gick det bra igen. Gjorde den här övningen några gånger, bra som en liten första träning på apportering samt samarbete överlag.

Nu är det inte många dagar kvar att jobba innan semestern. Det ska bli underbart att ha fyra veckors semester!! Dessutom så verkar ju det fina vädret hålla i sig. Det får i och för sig gärna bli lite svalare, jag är inte överförtjust när det är närmare 30 grader varmt, men man ska väl inte klaga.

Tisdag 30 juli

Vilken lustig liten pryl...
Idag tog jag med Kenzo till jobbet då han var ganska stressad av valpen samt att han verkade vara lite orolig för att jag skulle glömma bort honom. Kenzo är ju väldigt mycket "mattes hund", inte för att han visade någon sorts avundsjuka mot valpen, men han var lite orolig och ville gärna vara hos mig hela tiden. Han blev överlycklig när han insåg att han skulle få följa med mig!

På jobbet skötte han sig precis som vanligt kanonbra. Han ligger så fint och kopplar av. Kommer det någon förbi så reagerar han inte, stannar de däremot i dörren och jag inte skulle råka uppmärksamma det - då kommer det ett varningsskall, nåt mellanting mellan skall och morrning. Så fort jag vänder mig om och pratar med besökaren så är det lugnt igen. Men han blir liggande kvar tills jag säger att han får lov att resa sig och hälsa - inte illa av en så människoglad hund! Min chef från Proffice kom på besök och tackade av mig med en bukett blommor. I morgon är sista dagen som jag jobbar för Proffice, sen är jag anställd av CSE istället.

När vi kom hem på eftermiddagen så var Kenzo inte så stressad av valpen längre. Sen såg han lite fundersam ut när han insåg att Isse faktiskt lekte med den där lilla vasstandade saken. Efter ett tag så inbjöd även Kenzo till lek och sen var allting okej igen, nu vet han var han har valpen och han har även morrat på valpen när lillmonstret blev för påträngande. Så nu är det full harmoni mellan alla vovvarna. Härligt att se! De lekte alla tre, och det är väldigt intressant att se att till och med Isse är försiktig med den lille. Isse lyckades även prestera en morrning på valpen när valpen försökte stoppa ner nosen till Isse när han åt. Det trodde jag knappt om Isse, men det var nog bra för hans självförtroende... :-)

Jag har dålig energi just nu, förmodligen för att vi blir väckta ganska tidigt av lillpojken.... vi somnar sent, eftersom det är varmt och kvavt (ändå är vårt sovrum svalare än många andra ställen, i och med norrläget och skogen) och sen vaknar valpen vid halv sex och vill gå ut och kissa. I morse somnade han faktiskt om och sov ytterligare ca. 45 minuter efter att ha varit ute, så det går framåt. Faktum är att det är mycket trevligare att väckas av en liten pipande valp än av klockradion som drar igång sitt pipande... ;-)

Valpen är väldigt glad för Martin, han piper och gnyr om Martin går sin väg även om jag och de stora hundarna är kvar. Inte så att han blir hysterisk, men han har skapat ett bra band till Martin. Inte så konstigt i och med att Martin tillbringar all sin tid med honom just nu. Överlag så är det en mycket trevlig liten krabat som vi har fått hem - visst är han busig, men det är lätt att säga till honom när han biter i något som inte är tillåtet att bita i, han kommer när man kallar (undrar hur länge DET varar...), han går snällt i koppel och halsband - det är rätt kul att se att han är så pass oberörd av det, han var lite stökig i ca. 5 minuter första gången han fick ha halsbandet på, sen glömde han bort att det fanns där och sen var det bara att sätta ett koppel i halsbandet och sen traskade vi ner och mötte husse när han hade hämtat posten. Inga som helst problem där inte.

Måndag 29 juli

Hu och ve...
... tycker de stora hundarna nu om valpen, som gjort sig hemastad och inte är det minsta rädd för något längre. Han jagar Kenzo och Isse och ingen av dem säger till honom... Isse har dock insett att man faktiskt kan leka med det lilla odjuret, men Kenzo däremot vill helst att jag ska rädda honom. Nåja, så småningom lär de sig väl att säga till, i alla fall Kenzo borde lära sig det - det är väl tveksamt om Isse är så bra på det, han har ju aldrig lyckats säga till Kenzo... ;-)

Första natten fungerade jättebra. Vi gjorde en hage av kompostgaller och satte den bredvid sängen på Martins sida. Det blev lite tjut när vi stoppade ner honom i hagen men eftersom vi låg på sängen och tittade på TV så var det nog inte så farligt ändå, kom han så småningom fram till. Dessutom var han trött och han somnade ganska snart. En timme senare tog vi ut honom en sista gång för att kissa - då var han lite yrvaken och sen somnade han ganska snabbt efter att ha kommit in igen.

Vi blev väckta ganska tidigt, 5.40, då var han kissnödig och ville ut. Sen försökte vi sova en stund till, men det var helt omöjligt - valpisen var jättepigg och ville inte alls vila mer. Martin försökte ett tag att ha honom i sängen, men inte ville han vara stilla och sova ens i sängen. Så det var bara att gå upp. Kan ju erkänna att jag inte var speciellt pigg, jag hade haft lite svårt att somna på kvällen (natten..) förmodligen pga. allt det nya med valpen samt även kaffet som jag druckit tidigare på dagen.

Valpisen lyckades kissa inne, då vi trodde att han var färdigkissad för tillfället. Jaja, det lär hända ett tag framöver. Bajsar gör han däremot bara ute verkar det som, skönt det. Jag morgonrastade Kenzo och Isse och efter frukost åkte jag till jobbet. Gissa om jag hellre hade velat vara hemma...

Jag handlade några kompostgaller till när jag ändå var i stan. På kvällen byggde Martin ihop en hage av 6 galler, så kan han ha valpisen i den ibland. Man vågar ju inte släppa blicken från valpen nån längre stund då han är ganska snabb även om han kommer snällt när man ropar. Vi har inget staket runt tomten och visserligen är det en bit ner till grusvägen men i alla fall....

Framåt kvällen fick han ett busryck - har hört att det är ganska ofta som valpar har såna ryck just på kvällarna - precis som om de är lite övertrötta och det slår över. Men i jämförelse med vad jag hört så är nog våran snäll och lugn, han busade och rusade omkring lite, försökte få igång oss eller de stora hundarna, men sen somnade han under soffbordet. :-)

Överlag så har det varit mindre jobb än vi hade väntat oss, samtidigt som Martin har insett att han inte hinner med så mycket mer än att passa valpen.... ;-) Nu ska vi bara komma på och enas om ett bra namn också, sen kan vi börja lära honom vad han heter.

Söndag 28 juli

Valphämtning!!!
Så var det äntligen dags! Vi åkte iväg kl. 9 på morgonen. Kenzo och Isse fick stanna hemma då det skulle bli väldigt varmt under dagen och det blir ju inte mindre varmt i bilen med två stora hundar i... Vi var framme hos Lilian och Christer vid 12. Valparna var ute och det var full fart på dem. Vår lillkille såg jättefin ut - ja, det gjorde de allihopa, men man är ju lätt lite partisk liksom...

Vi åt lunch, fikade, pratade, skrev papper och Martin fotograferade valparna (han gjorde av med drygt 2 rullar...). Vid tretiden var det dags för oss att börja röra på oss så att vi skulle komma hem i vettig tid samt att Kenzo och Isse inte skulle behöva vara ensamma för länge. Jag hade tänkt mig att försöka ha valpisen nere vid fötterna på passagerarsidan, men se det ville inte valpen. Nej, han skulle sitta i knäet på mig, med huvudet på min axel helst.... Inte nog med att det var lite obekvämt (det kunde jag stått ut med) men det kändes även väldigt farligt om vi skulle behöva tvärbromsa, och dessutom så fick vi in solen på den sidan så valpen skulle ganska snabbt bli stekt...

Nåja, in till Uppsala gick bra och där stannade vi och tankade samt gjorde en del omflyttningar. Valpen och jag flyttade bak och alla prylar flyttade fram. Dessutom fick en papperskasse agera solskydd - vi klämde fast den i fönstret på bakre högra sidorutan och det fungerade utmärkt. Valpisen hade lyckats äta lite grus precis innan vi åkte och i kombination med en del vatten som han drack då han blev varm så blev resultatet naturligtvis att han kräkte upp en massa vatten med grus i. Mer än så blev det dock inte i kräkväg och detta hände nästan direkt efter mackbesöket. Sen fick vi en idé - vi hade med en stor kylklamp för att hålla vår dricka sval. Nu tog vi istället och la den här kylklampen under Ventapad-fällen och vips så fick valpen en sval (men inte kall) liggplats. Nu trivdes han - han sträckte ut sig i hela sin längd i sätet med magen på den något svalare delen och sen somande han!

I Järna (söder om Stockholm) stannade vi för att gå på toa. Valpen fick komma ut, i koppel och halsband, och följde snällt med och passade även på att kissa - duktig kille! Sen åkte vi vidare igen och han somnade lika fort och sov sen nästan hela vägen hem. Sista biten, på grusvägen, vaknade han till och tyckte nog att det var lite jobbigt, i och med att vi körde sakta så kom det inte in så mycket sval luft och det började bli varmt. Men då var vi ju nästan framme så det var ju ingen fara.

Så var vi då äntligen hemma. Jag hämtade Kenzo från hundgården coh lät honom hälsa på valpen. Lite läskigt var det allt, tyckte lillkillen medans Kenzo var väldigt förtjust. Sen så tog jag ut och rastade Kenzo och Isse, och sen fick Kenzo vara i hundgården medans Isse skulle hälsa på valpen. Isse blev naturligtvis väldigt uppjagad, men kunde så småningom hälsa hyfsat fint. Han var dock mycket intresserad och hade svårt att koppla av. Valpen tyckte att Isse allt var lite otäck, medans däremot Kenzo, som nosade igenom honom lugnt och fint, var riktigt trevlig efter en liten stund.

Jag blötte upp en portion foder till lillkillen och gjorde även i ordning mat till de andra två och när fodret svällt upp så fick de mat. Inte var det några problem att få valpen att äta inte, han var väldigt hungrig - han hade ju missat ett mål eftersom vi inte ville att han skulle kräka upp maten i bilen. Så han åt snabbt upp, sen fick han gå ut och kissa och sen somnade han som en stock medan vi lagade mat till oss själva. Lagom tills vi skulle äta så vaknade han till igen och fick då ett grisöra för att ha lite sysselsättning. Sen fixade vi till en provisorisk bur i sovrummet, av fyra kompostgaller. I denna buren fick lillen vara medans vi såg Star Trek (i sovrummet naturligtvis) och i början var han gnällig och ville ut men sen somnade han och sov som en stock.

Han är mycket trevlig; framåt, öppen, nyfiken, positiv, lagom försiktig. Visst är det jobbigt att ha valp, det är det ju naturligtvis, men han är en väldigt okomplicerad liten kille. Vi får väl se hur det utvecklar sig, men denna första dag bådar väldigt gott. Dessutom är han vansinnigt söt! Martin har fotat massor med bilder, men eftersom vi faktiskt har använt en vanlig kamera istället för digitalkameran så dröjer det några dagar innan vi har framkallat och scannat några bilder, så ni som är nyfikna - ha tålamod!

Torsdag 25 juli

Jodå... jag fick rätt...
...nog regnade det på träningen... Fast inte så farligt. Det kom en rejäl skur precis när jag kommit dit och hunnit ta en kort rastning, så vi väntade en stund innan vi gick ut och tränade. Sen kom det bara lite stänk. Vi var inte så många - bara Maria/Zita och jag/Kenzo, så träningen var relativt snabbt avklarad. Jag körde fritt följ (han är bra med i svängarna nu), ställande, läggande och så fick jag hjälp med en budföring. Sen passade jag även på att köra ett framförgående och en inkallning med ställande, som faktiskt gick riktigt bra. Jag kör med enbart handtecken, tycker att det funkar bättre. Får se sen om det fortsätter att fungera bra när man sen går vidare och kör även läggande, men det är ju ett tag dit också.

Eftersom träningen blev ganska kort så var jag hemma relativt tidigt, men varken Martin eller jag orkade göra något vettigt, så vi la oss på sängen och spelade "Heroes of Might and Magic" på min laptop... Kenzo la sig vid våra fötter, Isse på golvet bredvid sängen och efter en stund så kom även Fredag och hoppade upp, sen la han sig på Martins rygg, med nosen inkörd i håret på Martin... En riktig myskväll för oss allihopa!

Onsdag 24 juli

Trevligt besök!
Idag blev det en lite kortare dag på jobb, då vi hade Jessica, Mikael och deras dotter Rebecca på besök på eftermiddagen! Väldigt trevligt att träffas, det blir inte så ofta i och med att de bor i Skåne och vi bor här. Vi fikade och pratade, tyvärr var vädret inte så fint, så vi fick nöja oss med att sitta inne. Regnet vräkte ner ett tag, men lugnade sig framåt eftermiddagen.

I morgon är det ju träningskväll och förmodligen kommer det väl att regna då också, det har regnat ganska många torsdagar nu på sista tiden. När vi gick kursen så regnade det endast på avslutningen, men sen har det varit lite mindre lyckat väder vid träningstillfällena. Nåja, man får ta på sig regnkläder och stå ut. Kenzo har varit ganska rastlös idag, så han kommer nog att måbra av en stunds träning.

Tisdag 23 juli

Sjuk...
Tack och lov så är det inte nån av hundarna som är sjuk utan jag. Blev rejält magdålig sent i går kväll, fick springa på toa och sen kräkte jag också... :-( Martin mådde inte dåligt och eftersom vi ätit samma mat så var det troligtvis inte den. Dock är det ju rötmånad nu och det är lätt att drabbas av nån liten "bassilusk". Mådde bättre på morgonen, men beslöt att vara hemma då jag inte visste om det var magsjuka (typ maginfluensa) eller bara något som jag inte hade tålt. Dock lugnade sig magen under dagen och jag kunde göra lite hemma. Jag plockade ärtor, hallon, svarta vinbär och faktiskt några få nypotatisar, några börjar bli klara, resten får vänta några veckor.

Vi blev förresten väckta ganska brutalt idag. I och med att jag stannade hemma så släppte Martin ut hundarna så att de fick kissa vid 8-tiden när jag ringde och sjukanmälde mig. Sen sov vi en stund till... och väcktes kl. 10.20 av att det ringde på dörren! Man flyger ju verkligen upp vid såna tillfällen, för att inte tala om hundarnas reaktion. Martin fick kasta sig upp, jag fick kalla tillbaka hundarna och stänga in dem i sovrummet och Martin slängde på sig en morgonrock och gick och öppnade. Det visade sig vara slamtömning på gång, killen som körde ville att vi flyttade den ena bilen så att han kunde backa längre upp, så Martin for ut i morgonrock - vilken syn - och flyttade bilen. Sen in och klädde på sig och ut och pratade lite med killen. Jaja, man vaknar i alla fall..... ;-)

Söndag 21 juli

Regn och blöta hundar
Igår var det ganska hyfsat på förmiddagen, om än väldigt varmt, 26-27 grader i skuggan och enormt kvavt. Jag städade, rensade och sopade lite medan Martin klippte gräset - det var så varmt att mina glasögon immade igen!! För att inte tala om hur varm Martin blev.... Mörka moln drog upp vid horisonten och så småningom började det faktiskt regna också, då var det bara att ge upp trädgårdsarbetet och snabbt se till att få in alla redskap. Sen blev det mest en lat kväll, vi råkade somna en stund och sov ända till efter 19.... sen rastade vi och lagade mat - det blev sen middag, men god i alla fall. I och med att vi sovit lite på eftermiddagen så somnade vi sent på natten, vid tre-tiden.... det blir lätt fel när man sover en stund på dagen.

Tack vare detta så kom vi upp sent idag. Vädret var tråkigt, det regnade även om det var varmt och skönt. Vi tog en lugn frukost med te och nybakade scones - härligt att sitta inne och äta gott när regnet öser ner utanför. Sen tittade jag igenom en del som vi spelat in på video och Martin fixade i arbetsrummet. När jag var klar med videon så hjälpte jag Martin i arbetsrummet som numera faktiskt ser ut som ett arbetsrum - inte som en kaosteori...

Fredag 19 juli

Äntligen... nät igen!
Till slut så kom då nätet igång igen på jobbet så idag fick jag faktiskt gjort en del... tack och lov, men nu ligger man ju lite back efter fyra dagars inaktivitet.... Nåja, det går väl att hämta in igen, med tanke på att det är semestertider och relativt lugnt. Det var väl det mest intressanta som hände på hela dagen, i övrigt rullade saker och ting på som vanligt. Igår hade vi Volvon inne för kontroll av vad som är fel på A/C:n - man kan ju säga att vi verkligen saknar A/C:n när det är så här varmt. Tyvärr så var prisförslaget värre än vi trodde - 7.300 kr!!! Vi hade räknat med kanske 4-5.000 kr.... Så det blir nog ingen lagning av A/CN.n just nu, det får vänta. Tyvärr.... Men vi får se till att köra på kvällar eller tidiga mornar om vi ska åka långt.

Torsdag 18 juli

Träning
Fortfarande är vi nätlösa på jobbet! Helt sanslöst är det - det är nu 4 dagar som vi inte har kunnat komma åt mail eller ekonomisystem. Jag är helt "handikappad" - har inte mer att göra nu. Ska ringa receptionen i morgon bitti och höra, är det fortfarande nere så stannar jag hemma istället - jag har mycket mer att göra här!

Idag var det träning med gruppen. Jag valde att bara köra linförighet, inkallning och ställande - sånt som vi inte fick så bra poäng på i fredags. Kenzo var peppad och gick bra. Vi körde även en platsliggning och sen fick Kenzo göra en metallapportering samt hopp-sitt vilket gick bra.

I kväll när vi körde hem så såg vi en räv på vägen, bara en bit från oss. Kanske var det samma räv som i tisdags natt nästan skrämde vettet ur oss. Vi hade lagt oss men var uppkopplade med vars en laptop. Det hade varit väldigt varmt under dagen så fönstret i sovrummet stod vidöppet och plötsligt så skär världens skrik genom natten! Det tog nån sekund innan vi insåg att det var en räv - den kan inte ha varit långt bort, förmodligen i skogskanten bakom huset, det är inte mer än 15-20 meter från huset, inte konstigt att det hördes rejält! Sen hörde vi att en annan räv svarade, från skogen snett nedanför huset. De höll på att skälla så här några minuter och hundarna var mycket nyfikna, men så småningom så drog sig rävarna iväg och skallen klingade bort.

Tidigare på kvällen hade vi sett en uggla när vi rastade och nån morgon tidigare så var det en gröngöling i vårt grönsaksland. Det är rätt härligt att bo så här "mitt i naturen".

Måndag 15 juli

Ingen bra dag... :-(
Den här dagen går INTE till historien som en av de bästa i mitt liv... Först och främst så hade jag rejält ont i tanden i natt, var tvungen att gå upp och ta en värktablett vid halv fyra. Sen när jag kom till jobb så fungerade inte nätverket. Vi hade internt nät men inte externt. Alltså kunde jag inte lägga in tidrapporter, inte tidrapportera min egen tid, inte maila, etc. etc. Hopplöst.... Och inte fick de igång eländet helelr, när jag gick hem vid 17 så var det fortfarande nere! Vad sjutton sysslar Telia/Scanova med?

Hur som helst så fick jag ringt till min tandläkare, och naturligtvis hade hon gått på semester... från och med idag..... Det var bara att ringa jouren och tack och lov så fick jag en tid kl. 13. Tandläkarbesöket gick bra, med tanke på vilken tandläkarrädsla jag har haft så var jag riktigt nöjd med mig själv. Tyvärr visade det sig att tanden var rejält inflammerad och behövde rotfyllas, något som dock inte denna tandläkaren gjorde utan han bara lagade det hela provisoriskt genom att ta bort nerven och lägga i nån sorts massa och sen lägga cement ovanpå det. Det ska hålla ganska länge, försäkrade han mig, så jag kan vänta tills min ordinarie tandläkare är tillbaka. Nåja, han fick en ganska tacksam patient, eftersom jag blev av med värken och själva ingreppet kändes nästan inte alls (naturligtvis hade jag bedövning - jag är inte galen.... inte SÅ galen i alla fall...). Dessutom var jag nästan helt avslappnad under större delen av tiden, åtminstone efter att jag fått sprutan - innan dess gjorde det rätt ont, då han knackade på tanden för att fastställa att det bara var just den tanden som gjorde ont. Denna knackning, som utfördes med något metallredskap, förde smärtan till nya höjder och jag var överlycklig när han några minuter senare kom med en stor spruta - sprutor är jag inte det minsta rädd för. Hur som hels tså har jag inte längre tandvärk, tack och lov.

Efter jobb åkte vi till Fyra tassar för att kolla vad de tog för burar. Vi ska köpa en bur som jag kan ha på jobbet så att valpen har en lugn och trygg plats. Vi hittade två som var rätt bra, nu ska vi kolla vad de tar på nätet för liknande storlekar, det kan kanske löna sig.

När vi kom hem blev det rastning och sen en tur till brevlådan för att se om röntgenresultatet kommit från SKK. Det hade det och först blev jag riktigt nöjd - vänster höft B, höger C med tillägget slapp led. Det var det jag hade hoppats,.... eller vad ska man säga, när jag såg att höger höft var sämre så hoppades jag att det skulle bli just med tillägget "slapp led" då jag har förstått att detta går att träna upp och att man kan röntga om lite längre fram och eventuellt har det då förbättrats. Alltså tyckte jag det kändes rätt bra.... ända tills jag tittade på AD-resultatet.... jag hade varit så säker på att hans armbågar var OK, men icke.... AD mbp - alltså måttliga pålagringar... inte bra alls. Vid höftledsfel kan man ju förbättra situationen genom att muskla hunden rejält så att höften får bra stöd av musklerna, och framför allt när man fått diagnosen slapp led så borde detta vara jättebra, men vad gör man då hunden dessutom har pålagringar i armbågarna? Inte sjutton är det så bra att köra honom hårt då.....

Nej, det här var inte ett roligt besked. Jag tror att vi kan glömma rapportplanerna, åtminstone på de högre nivåerna. Lägre klass rapport kan man säkert köra, men sen börjar det bli tveksamt. Sök är väl inte heller så bra, så då återstår spår, som inte alls är Kenzos starka sida och inte direkt mitt intresse, visst är det kul att spåra, men inte 1.5 km...... Just nu känns allting ganska ledsamt. Dessutom är jag ju orolig för hur Kenzo kommer att klara det, kommer han att få problem av sina armbågar eller kommer han att ha tur? Det blir väl att vi får sätta honom på Glucosamin och andra medel som är bra för lederna. Men man tappar lite inspiration när det blir så här. Tänk, det är alltid nåogt. Jag har äntligen fått min drömhund - för det är vad Kenzo är, på alla punkter, världens underbaraste hund - och så är han inte frisk... :-(

Söndag 14 juli

Skärgårdshelg
Vi tillbringade helgen med att hälsa på Martins föräldrar i deras stuga i skärgården. Kenzo badade och simmade som en säl, medans Isse mest for omkring på klipporna och var frustrerad över att han inte vågade sig i. Han lyckades så småningom kasa i (klipporna var ganska hala) och då kom han varken bak eller fram..... till slut fick vi hjälpa honom upp. Han lyckades dessutom skada sig - han blödde från ena tassen och jag tänkte att nu så får vi väl åka till veterinären och operera bort en klo, men det visade sig att han "bara" slitet ner inre klon på varje tass, det blev ungefär samma verkan som när man klipper för långt, dvs. det blödde rejält en stund men slutade nästan lika fort igen. Tur att det inte var värre.

När vi var vid stranden igen idag så fick Isse först vara kopplad så att Kenzo fick simma i lugn och ro, sen kopplade vi Kenzo och så fick Isse leka lite för sig själv i strandkanten, det blev liksom lite lugnare så, åtminstone för Isses del. Han var så nöjd med att stå i vattnet ungefär upp till magen (knappt....) och bita tag i tångruskor och "döda" dem....

Något som vi faktiskt märkte av denna helgen var att Isse faktiskt är lugnare... vi tyckte ju han var så bra i början efter kastreringen, sen kom en period där vi tyckte att han nästan var tillbaka till "gamla vanliga" Isse, men nu märktes det faktiskt att kastreringen HAR gjort nytta. Han satt inte och pep och skrek i bilen när vi stannade ute vid stugan, han kunde koppla av och nästan inte alls skälla på grannarna, han blev visserligen väldigt uppvarvad när vi mötte grannens boxertikar (som för övrigt kom farande ut för att hälsa, insåg att vi hade hundar med och stack snabbt upp på tomten igen... fegisar.... Kenzo som så gärna ville hälsa på de söta flickorna!) men så fort vi hade passerat grannens uppfart så lugnade han sig igen. Härligt att se att han faktiskt är lugnare! Det är så mycket lättare och roligare att ha att göra med honom när han är lite mer sansad!

Vi kom hem ganska sent ikväll och avslutade helgen med att grilla några skivor lamm samt massor av grönsaker och till det gjorde vi en grönsallad och guacamole - bra avslutning på helgen! Det enda som inte varit så roligt är att jag har haft tandvärk hela helgen - jag vaknade i går morse och hade ont, sen har det suttit i hela tiden, så jag har fått gå på värktabletter konstant.... Blir till att ringa tandläkaren i morgon. Förmodligen har hon semester..... nåja, det finns ju alltid nån jour.

Fredag 12 juli

Vi gjorde det!!!
Fredag och dags för tävling! Jag var lite nervös hela dagen, dels för tävlingen men även för att det fanns en chans att beskedet om höftledsröntgen skulle ramla ner i brevlådan. Nu blev det dock inte så, utan vi får vänta till måndag, förhoppningsvis kommer det då.

Nåja, tillbaka till tävlingen. När jag kom hem från jobb så var Kenzo inte alls speciellt pigg... det var varmt ute och det tar alltid ner honom. Typiskt.... Vi åkte till Vadstena och jag gick in och anmälde. Det var rejält varmt och inga moln i sikte. Vid lottningen var jag väldigt nervös för att dra startnummer 1, jag kände att om jag kunde dra ett högre startnummer så skulle det gå bättre, i och med att det skulle hinna bli lite svalare tills dess. Och jag hade faktiskt lite tur - jag drog startnummer 11 (av 17), det kändes alldeles lagom. Vi placerade oss utmed en husvägg i den lilla skugga som fanns och sen var det platsliggning. Först 1 hund i trean, sen 1:orna i tre omgångar. Kenzo låg i andra omgången och den gruppen var lugn och fin. Däremot fick vi bara en 9 på tandvisningen... Kenzo ville hellre hoppa och pussas än att sitta stilla och låta domaren titta på tänderna. Jaja, det spelar ingen roll, det är bara en poäng och momentet försvinner i 2:an.

Sen följde då någon timmes väntan innan det var min tur. Tacksamt nog så sjönk temperaturen hela tiden så när det väl var vår tur så var det riktigt behagligt. Kenzo var lite okoncentrerad i linförigheten och jag vimsade lite, men i fria följet sen så skärpte vi upp oss och det började kännas bra. Här fick vi också kommentaren "fin kontakt"! Läggandet, som varit vårt strulmoment senaste tiden gick kanon - betyg 9.5. Inkallningen var bra, ställandet var hyfsat (kraftigt dubbelkommando från mig genom att jag nästan stannade upp... det där får jag allt jobba bort). Hindret stod ganska nära bordet där funktionärerna satt och Kenzo blev lite distraherad och tittade bort när jag kommenderade "hopp" så jag fick köra ett dubbelkommando, då hoppade han. Som grädde på moset så fick vi 10 i helhetsintryck och kommentaren "mkt trevligt ekipage"!!!

Min duktiga, underbara hund - han är helt fantastisk och det var så roligt att vi äntligen tog ett förstapris! Vi blev 5:a av totalt 17 startande och det var inte långt mellan de främsta - vi hade 172 och han som vann hade 178. Protokollet kommer att scannas in och läggas upp på tävlingssidan under de närmaste dagarna om någon vill se.

Torsdag 11 juli

Träningskväll
Det har varit några lugna dagar nu, därav att jag inte skrivit något i dagboken. Vi har inte gjort något speciellt, framför allt inte i hundväg. Dock har Martin lagat Volvon, som hade en anliggande broms. Vi märkte av det redan i söndags när jag och Anglica var ute och spårade, bilen vibrerade och ville inte alls gå vettigt. När vi kom hem kände jag på fälgen... jisses, så varm den var! Så det blev till att inhandla prylar på Rejmes. Naturligtvis lyckades de ge mig fel bromsok, trots att jag tydligt specat att jag skulle ha för ABS.... Det blev en extra runda på ca. 5 mil för att byta oket. Sen gick resten bra och nu går bilen lika bra som vanligt igen. Tack och lov för händig sambo!

I onsdags morse åkte Angelica. På kvällen var vi hos Thomas som fyllde år.

Ikväll var det däremot dags för lite "action" igen. Det var träningskväll och vädret var nästan perfekt. Det regnade och åskade i morse och vi fick faktiskt nytta av vårt nyinstallerade åskskydd, det hade faktiskt slagit ner i teleledningarna och slagit ut åskskyddet! Men alla telefoner var hela, så skyddet gjorde nytta! Synd bara att det kräver lödning för att byta säkringarna i det... det där får nog Martin bygga om lite. Jag är INTE bra på att löda, så det vore trevligare om det vore lite mer enkelt att byta säkring. Vi får väl se. Fungerade gjorde det i alla fall.

Vi blev inte så många på träningen denna gången. Kanske inte så konstigt när det är mitt i semestertider och folk är bortresta på alla möjliga håll. Jag valde att köra enbart fritt följ och läggande undet gång, som en liten "uppvärmning" inför i morgon då vi ska tävla i Vadstena. Fria följet gick bra, Kenzo är bättre med i svängarna och jag kunde faktiskt hålla styr på mina fötter riktigt bra. Läggande under gång har vi ju haft lite strul med, men nu hoppas jag att det funkar. Det gick i alla fall perfekt idag, förutom att han gick lite väl långt fram under framföringen, men det kan jag leva med. Han visste att jag hade bollen och det "slipper" vi ju på en tävling så då borde han ligga ganska bra i position.

Vi avslutade med en platsliggning och sen gjorde jag även ett framförgående som gick hyfsat. Därefter fick Kenzo springa en liten sväng med Zita - det uppskattade han. Först tänkte jag "nej, det är inte bra för hans höft" men sen så insåg jag att jag inte får gå och tänka så - innan, när jag inte visste något, så fick han ju springa hur mycket han ville och det måste han få fortsätta med. Han verkar ju inte alls berörd av höften så det kan inte vara speciellt mycket. Jag väntar dock ivrigt på besked från SKK. Jag frågade hur lång tid det kunde tänkas ta (var lite orolig att det skulle vara fördröjt nu i semestertider) och de trodde att jag skulle ha svaret i morgon (fredag) eller på måndag. Hoppas att det kommer i morgon - jag vill inte gå och vänta hela helgen!!!

Efter träningen åkte jag till Martins föräldrars lägenhet och vattnade blommorna. Kenzo fick följa med in, det är bra träning för honom. Jag brydde mig inte ens om att koppla honom - han är så lydig och lyhörd att han är hur lätt som helst att ha med. Det enda man får se upp med är människor - han vill gärna hälsa på alla, men det får han ju inte. Att åka hiss tyckte han var lite läskigt - jag vet inte hur många gånger han gjort det tidigare, om han nu ens har gjort det alls, men han skötte sig bra och verkade tycka att det var en intressant utflykt. Han är så lätt att ha med överallt, jag tycker att det är helt underbart!

Hoppas "valpen" blir lika trevlig och lätt att ha att göra med. Förmodligen kommer han att vara ganska van vid att vara med, då han ska vara med mig på jobb den första tiden. Det ska bli skönt att ha en hund att gå ut med på lunchen, även om det i början inte blir några långa rundor. Jag har dock planerat att ha med honom åtminstone det första halvåret, dvs. tills han är runt 8-9 månader. Under den tiden kommer vi förstås att träna honom på att vara i hundgården också, så att det inte är någon nyhet för honom. Sen får man väl börja lite försiktigt med att låta honom vara där en halv dag i taget eller nåt. Det blir nog bra, det har ju funkat jättebra med att ha Kenzo och Isse där.

Måndag 8 juli

Röntgen....
Eftersom Kenzo skulle röntgas vid lunch så fick han följa med till kontoret. Han skötte sig exemplariskt, låg under skrivbordet på en fäll och brydde sig inte om att det gick förbi någon i korridoren. Om däremot någon stannade i dörren till mitt rum så gav han till ett litet varningsljud, någonstans mellan skall och morrning. När jag vände mig om (jag sitter i vanliga fall med ryggen mot dörren) och sa hej till den som stod där så var allt ok, då började Kenzo vifta på svansen. Men han blev liggande under skrivbordet, vilket är en prestation med tanke på hur mycket han älskar att hälsa på och kela med människor. Han fick dock hälsa på några stycken och jag höll ett stadigt tag i halsbandet - han hoppar gärna - men han skötte sig faktiskt riktigt bra.

Vid lunchtid var det dags att åka till veterinären. Jag vägde Kenzo, han väger nästan exakt 35 kg. Sen satt vi en stund i väntrummet. En rhodesian ridgeback låg och morrade lite och gjorde så småningom ett utfall, men Kenzo struntade som vanligt i sånt. Han är cool, så länge jag har sagt till honom att allting är okej så bryr han sig inte. Helt underbart beteende!

Personalen frågade om jag ville vara med eller om jag skulle lämna honom och hämta honom senare. Jag ville definitivt vara med, dels för Kenzos skull (jag vet faktiskt inte hur han beter sig om jag lämnar honom hos främmande människor, även om han i vanliga fall älskar allt och alla) och dels för att jag ju ville se röntgenplåtarna själv. Jag har ju varit lite fundersam över hans högra höft i några dagar nu, han har gått lite konstigt, svårt att förklara men han har tagit ett "dubbelsteg" när han skulle gå från skritt eller pass till trav. Hur som helst, vi fick gå med ner i källaren och in i röntgenrummet, där fick Kenzo två sprutor och somnade ganska snabbt.

En del anser att man ska röntga utan att droga hunden, medan andra anser att man SKA droga hunden. Jag kan bara säga att det hade nog aldrig gått att röntga Kenzos höfter utan att droga honom. Han har lite klaustrofobi, eller vad man ska kalla det, att behöva ta sig fram när det är riktigt trångt och dessutom på okända ställen tycker han är lite otäckt så jag kan tänka mig att vi knappast hade kunnat lyfta upp honom på bordet, lägga honom i vaggan och sen hålla honom tillräckligt stilla för att ta en bild. Det ser rätt brutalt ut när man sträcker ut och drar i bakbenen för att få en bra bild, men med tanke på hur Kenzo ibland själv ligger så är det väl ingenting. Först tog de höftbilden, det tog några minuter innan bilden var klar och när den kom in så kunde jag själv se att vänster höft såg jättefin ut men att höger inte var lika fin. :-( Sen togs armbågsbilderna och de såg i alla fall bra ut. Sven, veterinären, konstaterade att han trodde att det var tveksamt att höger skulle bli godkänd, men att han inte kunde säga något säkert, bara att den var sämre än vänster, vilket jag ju även själv kunde konstatera. Så nu blir det till att vänta på besked från SKK. Jag betalade in direkt idag så att svaret inte ska behöva dröja. Hoppas de inte har semester!

Nu vet jag inte hur de bedömmer högerhöften, så eventuella spekulationer får väl vänta. Dock är det ju lite tråkigt om han inte är bra, med tanke på hur bra han är i huvudet och hans stora arbetskapacitet så vore det verkligen roligt om han hade kunnat användas i aveln. Jag hade väldigt gärna själv tagit en valp efter honom... Nåja, vi väntar på SKKs besked så får vi se vad som händer sen.

Söndag 7 juli

Full fart hela helgen
I fredags kom Angelica och Trulls. De fick gå en stund på stan, eftersom de kom redan tidigt på morgonen men jag var tvungen att jobba fram till lunch. Sen hämtade jag dem på stationen. Verkligen kul att äntligen träffas! Vi åkte och handlade lite på bland annat Fyra tassar och sen åkte vi hem. Angelica fick träffa Kenzo och Isse och sen gick vi en sväng med Kenzo och Trulls. Vi släppte dem efter en stund och det gick rätt så bra. Kenzo var sansad, ville inte bråka, Trulls var lite kaxig men ville inte heller bråka, utan tyckte nog mest att Kenzo borde lägga sig för honom. Kenzo visade tydligt att han inte tänkte bråka och gick sin väg. Sen försökte Kenzo få igång Trulls till att leka, inte brottningslekar utan bara jaktlekar, men Trulls var inte intresserad. Däremot så var han lite väl närgången och då tröttnade Kenzo och sa ifrån. Det blev ett kort gruff, några sekunder, sen gick de lugnt och struntade i varandra, Kenzo en bit före oss och Trulls en bit efter. Hade det inte varit för Isse hade vi säkert kunnat ta in dem i huset tillsammans, men vi ville inte låta Trulls träffa Isse, då Trulls inte gillar hundar som beter sig som Isse - vilken hund gör förresten det?

I går (lördag) körde vi till klubben och tränade lydnad en stund. Tyvärr var vädret inte direkt kul, det regnade mer eller mindre hela tiden, men vi iklädde oss regnkläder och hade rätt kul ändå. Hundarna gick bra båda två och fick som avslutning testa lite agilityhinder. Kenzo vägrade gå på balansen, men gick efter lite övertalning igenom tunnlarna, både den raka och den böjda. Även säcken kunde han tänka sig gå igenom, fast där fick vi ha lite hjälp av Angelica.

I dag har vi varit ute och spårat. Vi körde till Klockrike och la vars ett spår. Trulls spår blev ca. 4-500 meter medan Kenzos spår blev kortare, då jag inte hade några bra skor och skogen var lite väl blöt på vissa ställen. Vi började med Kenzo och han spårade jättefint första biten, fram till första pinnen gick kanon, sen började han strula lite, missade andra pinnen och vimsade sen i vinkeln. Kom på rätt väg igen, tog en pinne, vimsade och drog mot grusvägen, jag blev irriterad och skällde på honom, sen fick jag honom att spåra igen och fick tack och lov en pinne nästan direkt efter så jag fick chans att berömma honom. Sen vimsade han igen och missade nästan slutet. Jag förstår mig inte riktigt på honom, han kan spåra så jättebra ibland och sen bara flippar han ut och vimsar ibland....

Hur som helst så fick jag ju lägga ett nytt spår för att försöka få ett lite bättre avslut. Det spåret blev kort, ca. 50 meter, med två pinnar och bollen i slutet. På fin mossmark, istället för den risiga mark där första spåret låg. Medans andra spåret låg till sig så gick jag med på Trulls' spår. Han gick fint och samlat, nosen bra i spåret, kan ta sig en liten sväng ut och kolla av runt spåret men har hela tiden full koll på var spåret går. Lite skillnad mot Kenzo, verkligen!

Trulls tog sig runt utan något strul och hittade alla pinnar. Sen var det dags för Kenzos andra spår. Denna gången gick det bättre, åtminstone i början. Han spårade kanonsäkert, tog första pinnen och även andra. Sen blev det snurrigt och jag var inte exakt säker på var jag hade lagt slutet. Tyvärr så såg det ut som han spårade, men det var då inte mitt spår.... Fick stoppat honom och med hjälp av Angelica så lyckades jag se var bollen låg och tillslut fick jag honom på rätt väg och han fick bollen som belöning. Konstigt det där att han kan spåra så himla fint och sen bara vimsa till det. Han verkar inte förstå att han ska leta efterspåret heller utan bara travar omkring och verkar inte riktigt veta vad han ska göra. Helt klart är i alla fall att vi behöver träna mycket mer spår. Kanske skulle man göra lååånga relativt raka spår där han får jobba enbart på att just spåra? Jag får fundera lite. Det hjälper ju naturligtvis inte att jag blir irriterad, det vet jag ju så väl, men det är svårt. Han är ganska vek så när jag blir irriterad så blir det så fel.

Passade på att köra en budföring med tjänstetecknet på. Han verkar tycka att tjänstetecknet är skumt, för plötsligt är han osäker på vad han ska göra. Men vi peppade honom lite och fick honom att gå bra i andra skicket. Det är bara träning som behövs, budföringen har suttit jättebra tidigare så det verkar vara introduktionen av tjänstetecknet som ställer till det lite.

Lite senare på eftermiddagen så gick vi ut med Kenzo och Trulls. Angelica la ett spår till Trulls och medan det låg så gick vi och körde uppletande. Här ser man skillnaden på Kenzo - i spåret verkar han inte alls säker men på uppletandet är det ingen tvekan. Vi lät även Trulls testa lite uppletande och han var riktigt duktig! Fast det är första gången jag har sett en hund GÅ ut i uppletanderutan, trots retning.... Han försökte först lösa det genom att spåra, men när det inte gick (det var rätt så rejält vallat och sen hade Kenzo sprungit omkring överallt också) så gick han över i sökbeteende. Andra skicket fick han faktiskt lite fart och jobbade riktigt bra om än inte helt effektivt. Han hittade föremålt båda gångerna och kom direkt in med det, i galopp, så han var verkligen duktig! Efter det så fick han gå sitt spår, vilket gick bra tills de kom ut på fältet, då fick han problem. Men han tog sig runt även om det var lite jobbigt för honom.

För första gången på ett bra tag så kunde vi faktiskt grilla ikväll! Härligt, även om vi fick äta inomhus. Tydligen så ska det bli något bättre väder de närmaste dagarna. Skönt! Det behövs lite sol!

I morgon ska Kenzo få sina höfter och armbågar röntgade... gissa om jag är nervös... Han ska få följa med till jobbet, eftersom jag inte har lust att åka fram och tillbaka flera gånger för att hämta och lämna honom. Han kommer säkert att tycka att det är mycket spänannde att följa med till kontoret. :-)

Torsdag 4 juli

Träning och valpbeställning!
Idag har vädret varit riktigt tråkigt! Det har regnat nästan hela dagen och det har varit alldeles grått och mörkt, nästan som en höstdag. Men det är torsdag och alltså var det träff med träningsgruppen. Det var bara att dra på sig regnkläder och ge sig iväg mot klubben. Vi var faktiskt rätt många, jag trodde att vädret kanske skulle avskräcka men tydligen inte.

Vi började med en platsliggning i regnet. Det gick bra, alla fem hundarna låg lugnt och fint. Sen körde vi igenom en och en med kommendering av Anders. Kenzo gick bra, om än lite okoncentrerat ibland. Dock fick vi till helomvändningarna lite bättre nu. Det enda som strulade var läggande under gång. Det har blivit nån sorts låsning där verkar det som. När jag tränar hemma så går det jättebra, likaså när jag tränar själv på klubben, men med kommendering (och lite press med åskådare och så) så verkar det bara inte funka. Den här gången satte han sig istället.... Vi får försöka få rätt på det tills nästa fredag, en 0:a på det kostar oss lite för mycket.

Resten gick som sagt bra. Körde även en apportering med metallapporten, det gick jättefint och han galopperade in med den. Duktig Kenzo! Sen körde jag även en budföring som gick jättebra. Nu är det bara framförgåendet kvar, sen sitter alla appellklassmoment. Efter det här så bestämde jag mig för att skippa fikat och köra hem istället, då jag var rätt rejält våt om fötterna. Stannade till för att tanka på hemvägen, då trippmätaren stod på drygt 36 mil (vi har ingen bensinmätare utan får köra på trippen). Började tanka, men den hann inte fylla på många liter innan det tog stopp.... Något fundersam försökte jag igen, men samma resultat. Jag fick i 7 liter innan jag gav upp.... Jag började vid det här laget misstänka att Martin varit snäll nog att tanka bilen igår när han var ute och körde, men att han då hade glömt att nollställa trippmätaren. Ett samtal hem visade att min misstanke var helt riktigt. Han hade tankat för att jag skulle slippa göra det idag.... jaja. Tanken var god... :-)

När jag kom hem så bad jag Martin kommendera oss och så körde vi ett läggande under gång. Men den här gången gjorde Kenzo ett perfekt ställande.... Nu började jag tröttna och tänkte att om inte uppmuntran och belöning funkar så kanske lite krav funkar. Så jag tog ett rejält tag i kragen på honom och sa till honom att skärpa sig - han har ju dock kunnat momenetet sedan 10-11 månaders ålder. Sen körde vi igen och denna gången sa det bara "smack" och så låg han ner. Ingen tvekan där inte! Han fick massor av beröm samt sin boll och sen körde vi det ytterligare en gång och han gjorde det lika bra. Nu får vi jobba vidare på det här i helgen och veckan så att det funkar på fredag när vi ska tävla.

Efter det här så hjälpte jag Martin att städa lite. Sen ringde telefonen och Martin svarade. Jag insåg efter en stund att det var Kenzos uppfödare. Jag hade mailat dem om valpen, eftersom vi har haft lite svårt att bestämma oss om vi ska ta honom eller inte... beroende på att Martin inte har något jobb. Det känns lite osäkert och kanske borde vi sätta undan pengarna och ha som "reserv" istället för att köpa hund. Fast.... samtidigt så är ju den här kullen himla intressant, i och med att det är samma linjer som Kenzo på ena sidan och det finns väl en ganska stor risk att det inte blir fler kullar med de linjerna, såvida inte Kenzo eller någon av de andra avkommorna används i aveln. Nåja, hur som helst så hör jag bara Martin säga att "Vi tar honom!"..... gissa om jag blev häpen!! Så nu har vi alltså beställt en liten valpis, som är leveransklar om ca. 3 veckor..... Helt otroligt spännande!! En liten sötnos är han ju också, med fin teckning.

Så här såg han ut när han var tre veckor:

Måndag 1 juli

Yrsel och uppsägning
Måndag igen - ny vecka och även ny månad. Dagen gick fort, jag hade en massa tidrapporter som skulle in och sen ska fakturorna ut - det är halvårsbokslut så man får allt se till att få gjort saker i tid.

Idag har jag dessutom sagt upp mig från Proffice! Från och med 1 augusti kommer jag att vara anställd av den kund som jag just nu jobbar för - Caran Saab Engineering AB. Det känns verkligen jättekul eftersom jag trivs kanonbra och de verkar nöjda med mig också - annars hade de väl inte anställt mig...

Efter jobb åkte vi med Kalle och tittade på ett hus. Huset var gulligt men det ena (obebodda och orenoverade) bostadshuset var läskigt i vinklarna, knappt en rak vinkel någonstans och golv och tak lutade. Tyvärr gjorde det inte underverk med min yrsel, som slagit till lite på eftermiddagen, så när vi åkte hem mådde jag inte så bra. Väl hemma blev det snabbmat (pizza) och sen vilade jag en stund.

Men sen kände jag att jag allt fick gå ut och träna Kenzo en stund. Sagt och gjort, vi körde ett pass på ca. 10 eller kanske 15 minuter. Det blev lite fritt följ, då han har haft en tendens att släppa lite i helomvändningarna, men det såg bättre ut idag. Körde lite hopp-apport och hopp-sitt, inkallning med och utan ställande, läggande under marsch och sen testade vi också rutan med några gamla blomkrukor i plast som koner.

Det är rätt lustigt ändå.... trots att jag var trött och hängig så piggnade jag till när jag gick ut och tränade. Det är nästan alltid så - den där lilla träningsstunden med Kenzo är en sån där stund på dagen som får en att må bra, även om man inte är helt pigg, glad och kry. Det var dessutom en härlig kväll, alldeles stilla och tyst, lagom varmt, några fåglar som sjöng, klövern i gräsmattan blommade och fick allting att dofta svagt av honung, samtidigt som det ibland kom en härlig doft från kaprifolen som blommar för fullt på hundhusväggen.

Det är rätt intressant det där - vissa stunder kan upplevas nästan magiska. Vi har nog upplevt fler såna stunder sen vi flyttade ut till huset. Härom dagen var vi ute och rastade vid ca. 22.30. Solen hade ju gått ner men det var inte mörkt. Det hade regnat tidigare men nu hade det slutat och istället låg stråk av dimma lite här och var över åkrar och ängar. När det är stilla så på kvällen så är det nästan helt tyst, de flesta fåglar har hittat viloplats för natten och det känns faktiskt rent ut sagt magiskt. Såna stunder är värda hur mycket som helst....