Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Aktuell månads dagbok

Tillbaka till dagböcker för 2002.

Till Startsidan

Januari

Torsdag 31 jan.
Jaha, så var det dags igen - Kenzo har varit på mattan i hundhuset. Vi sprayade ju med "Bit ej"-spray onsdag morgon, men sen stod det på flaskan att man skulle upprepa varje dag och det glömde vi i morse. Så vi får väl skylla oss själva. I morgon kommer vi att vara noga med att spraya.

Kvällen ägnades mest åt att baka inför Martins födelsedag på söndag. Jag bakade en sort småkakor och Martin en annan sort. Sen ska vi baka lite till på lördag, samt göra tårtor.


Tisdag 29 jan.
Idag hade inte Kenzo ställt till något i hundhuset. Vi hade sett till att han inte kom åt den bit matta han börjat slita sönder, genom att helt enkelt lägga ett kompostgaller på golvet i det hörnet. Han är inte så glad för de där gallerna så det var lätt att få honom att låta bli. Vi har dessutom varit och handlat Bit-ej spray, som vi ska använda och se om det hjälper. Det blev även en massiv gummiboll till Kenzo, ett litet knutrep (avsett att ha som uppletandeföremål), två plastben med chokladsmak och en pipleksak som Martin hade tänkt sig att Isse skulle få - han hade en pipleksak innan Kenzo kom och den var högt uppskattad. Det tog Kenzo ca. 2 minuter att göra hål på den - Isse hade haft den i 4-5 månader utan att tugga hål.... Samma sak hände naturligtvis nu - Kenzo fick tag i pipisen eftersom Isse prioriterade ett av chokladbenen och vips var där ett hål i pipisen. En mycket besviken husse konstaterade att där gick 85 kronor åt helsike... Vad hade han egentligen väntat sig? ;-)

Idag blev det också lite träning för Kenzo, måste komma igång och träna åtminstone några kvällar i veckan, det eliminerar en del av hans "har tråkigt"-tuggande. Vi körde uppletande inomhus med det nya lilla knutrepet, sen blev det kryp-träning på långa mattan i hallen och till slut lite DogSmart-spel. Kenzo verkar nöjd med sin kväll och ligger just nu bredvid mig i sängen och slöar. Det krävs inte flera timmars aktivering, men lite hjärngympa på någonstans mellan 10 och 30 minuter beroende på vad vi gör är fullt tillräckligt för att hålla honom på en vettig nivå.

Dagen i övrigt har varit blåsig, i morse var det nästan storm, 23 m/s ungefär (gränsen för storm är 24.5) och sen runt lunchtid kom världens snöovädet, kort men intensivt, rena snöstormen. En timme senare var det strålande sol och snön var borta igen. Konstigt väder. Nu ikväll var det blåsigt när vi kom hem, men det har lugnat sig efter hand och nu, när klockan är strax efter 22, är det vindstilla och världens tjusigaste fullmåne. Läckert! När det är fullmåne behöver man inte någon ficklampa vid rastningarna.


Måndag 28 jan.
Martin skulle ut med några kompisar så jag åkte själv hem från jobbet idag. Släppte ut hundarna och tog en titt in i hundhuset, för att se om Kenzo hade låtit bli lampan, eller rättare sagt det som var kvar av lampan - förra veckan tuggade han sönder skärmen (i hårdplast!) - vi hade inte en tanke på att han faktiskt kunde nå lampan från liggbordet. Nå, lampan var orörd (vi ska sätta upp en riktig plafond eller nåt istället för att eliminera risken att det händer igen) men däremot hade han varit på och slitit bort en bit plastmatta från golvet!!! Jag blir vansinnig! Det här är det enda felet med Kenzo, men det är ett stort fel och det gör oss gråhåriga - vi har inte en aning om hur vi ska komma åt det! Om vi hade kunnat korrigera honom när han gör sånt så vore det inte nåt problem, han är mycket snabb på att lära sig och inse vad som är tillåtet och inte - men det här händer ju när vi är borta. Vad sjutton ska man göra?

Det var hur som helst en mycket irriterad och trött matte som tog en ytterst kort runda med hundarna. Det blåste hårt och var rejält halt, eftersom det mesta av snön som kommit under helgen nu töat, men samtidigt finns det en isskorpa kvar som sen blivit täckt med vatten. Livsfarligt! Dock var jag så arg så hundarna inte ens funderade på att stöka, de gick som små ljus.

I morgon är det vi som åker till Fyra Tassar och köper nån sorts Anti-tugg-spray - förhoppningsvis finns det något som smakar vidrigt.... så lär han sig kanske. Hoppas kan man ju alltid. :-/

Körde faktiskt ett träningspass lite senare på kvällen - inte för att jag kände för det men trots allt så behöver Kenzo jobba, det är säkert en av anledningarna till att han tuggar. Han gör ju inte det för att jävlas, utan för att han tror att det är tillåtet, han älskar ju att jonglera med saker och slita och dra, att han sen inte får göra det med mattor, lampskärmar och liknande i hundhuset - det har han ju inte insett - ingen har talat om för honom att det är förbjudet - hur skulle vi kunna det - han gör ju inte det när vi är hemma. Grrrrr..... Nåja, träningspasset gick rätt så bra, han var MYCKET uppmärksam, apporteringarna var mycket bra, inte så "vilda" som de brukar vara. Så jag borde väl vara nöjd med honom, men just nu har jag lite svårt att uppskatta honom. Det går över.... snart....

Vinden bara ökade och ökade under kvällen - undrar hur det kommer att bli i natt? Vi får väl se i morgon om alla träd står kvar...


Lördag 26 jan.
Som vanligt är det jätteskönt med helg! Det har snöat en del idag, börjde vid 10-tiden och sen höll det på ganska rejält fram till ungefär tre, och sen har det kommit lite mindre mängder. Skönt med lite riktigt vinterväder. Vi gick en lite rejälare runda med hundarna och de sprang som galningar, busade, jagade varandra och "lekslogs". Till slut var Isse rejält trött, medan Kenzo fortfarande var hyfsat pigg. Jag passade även på att köra lite lydnad med Kenzo på ett fält som vi passerade. Vi var väl ute en timme ungefär och sen var det bara att släppa in hundarna, ingen smuts och inget grus - hoppas vädret håller sig så här nu - det är ju vinter, då kan det gott vara åtminstone några minus och lite lagom med snö.

Torsdag 24 jan.
Vid rastningen ikväll så kunde vi faktiskt gå utan ficklampa! Det var mörkt, men inte svart - det går mot vår! Visst älskar jag vintern, men då ska det vara riktig vinter, inte som det varit nu.

Efter rastningen fick Kenzo lite träning. Körde linförighet och den här gången drog jag ut på passen, dvs. jag gick lite längre, med halter, vändningar och sånt, utan att berömma. I början var han lite konfunderad, han undrade väl om han gjorde fel, men efter att ha fått beröm och "hopp och lek" efter ett lite längre pass (alltså - allting är relativt - långt pass betyder alltså några raksträckor, två-tre vinklar och en eller två helomvändningar) så började han inse att det var som det skulle. Oftast är det en fördel att ha en hund som lär sig snabbt. Vi avslutade träningen med lite fodersök så att han fick jobba med nosen också. Han var lite okoncentrerad och ville nog hellre gå in och äta maten som husse höll på att förbereda, men han jobbade ganska bra ändå. Gissa om jag ser fram emot ljusare kvällar så att jag kan börja spåra! Om vädret är hyfsat i helgen så kanske man skulle testa ett spår - fast inte om det kommer mer snö, då får det vänta.


Tisdag 22 jan.
Det går faktiskt mot ljusare tider! Det märks, äntligen! När vi kom hem idag så var det inte helt kolmörkt. Visserligen får vi fortfarande använda ficklampa när vi rastar, men det var i alla fall så pass ljust när vi kom hem att jag kunde ta mig upp för trapporna utan problem. Det där är något vi måste åtgärda till sommaren - belysningen styrs från huset, alltså är det inte speciellt kul att komma hem en mörk höstkväll och försöka ta sig upp till huset. Trädgårdsbelysningen (alltså såna små lampor i rabatterna, som körs på 12 volt) är usel - endast en lampa kvar som fungerar, så nu blir det nog en ny trädgårdsbelysning till sommaren, kanske med några lampor i trappen också. Jag har massor av idéer för trädgården - man ska bara hinna också. :-)


Söndag 20 jan.
Nu är jag i alla fall frisk! Fast fortfarande trött och magen är lättirriterad. Dessutom verkar den ha krympt under veckan, inte så konstigt med tanke på hur lite jag ätit. Det är ju dock en positiv grej, så man får väl vara glad att någonting bra kom av den här magsjukan.

Idag är det exakt ett år sedan vi flyttade in i huset! Och vi som fortfarande har flyttkartonger som är ouppackade.... *skäms lite* Jaja, det blir säkert tid till det någon gång. Men tänk vad tiden går fort!

Igår tränade jag i alla fall lite med Kenzo, lite enkel lydnadsträning samt budföring till husse, allting gick bra och Kenzo var överlycklig över att få lov att jobba! Den hunden är verkligen arbetsvillig... det är helt underbart, utom när man är sjuk eller inte har tid.... Nåja, han är ju inte hopplös då heller, bara rastlös. Jag kan förstå att en del besökare tycker att Kenzo verkar vara den stressade, när han har tråkigt så promenerar han omkring i huset och letar efter kul saker att göra medans Isse ligger ganska lugnt och sansat, men sen när det verkligen händer saker, då märker man direkt att det är Kenzo som är lugn och koncentrerad medan Isse far omkring som en vettvilling.


Torsdag 17 jan.
Jag mår lite bättre idag, men är inte helt bra, tyvärr. Isse mår dock betydligt bättre, tack och lov. Besökt hos veterinären igår visade att såret visserligen spruckit upp, men samtidigt har det läkt ganska fint innifrån så nu är det knappt en centimeter djupt och nu hoppas jag att vi kan få det att hålla sig öppet så att det kan läka som det ska innifrån och ut. Isse har fått antibiotika, vilket redan verkar ha gjort lite nytta, eftersom han verkar piggare och idag till och med ville äta. Dock får han stå ut med tratt ett tag nu. Nåja, det kunde varit värre, det kunde varit fistlarna som kommit tillbaka, vilket hade varit riktigt illa, så vi är nog inte så förtvivlade ändå. Nu håller vi tummarna att det läker ordentligt och framförallt - att fistlarna inte återvänder - vad som händer om de gör det.... ja, det vet vi inte riktigt och vill helst inte tänka på nu.


Onsdag 16 jan.
Isses sår har spruckit upp!! Detta upptäckte vi i morse, så nu ska vi till veterinären i eftermiddag. Jag ger snart upp.... det här tycks bli en evighetsgrej. Inte konstigt om han matvägrade, han har troligtvis en infektion i såret och då mår han säkert inte bra. Hopplöst känns det.....


Tisdag 15 jan.
Jaha, så var det min tur att vara sjuk. Samma elände som Martin hade förra veckan. Jaja, inte helt förvånande, förstås, men jag hade hoppats att slippa. Dock verkar jag ha klarat mig något bättre än Martin, för jag hade visserligen världens febertopp igår, men nu tycks det ha lugnat sig. Kanske klarar jag mig undan lindrigare än han gjorde.

Hundarna är väl nöjda att ha sällskap hemma hela dagarna, men samtidigt verkar de fundersamma inför varför matte bara ligger och sover/vilar hela tiden.

I måndags skickade jag in anmälan till tävlingsinriktad Lydnadsklass 1-kurs på brukshundklubben - ska bli kul och nyttigt, fast nervöst. Som vanligt är jag en fegis. Fast det är ju delvis därför jag vill gå kurs, så det är nog bara bra. Hur som helst ska det bli jätteroligt att bli lite mer aktiv med Kenzo, han behöver det. Han har en otrolig arbetsvilja och tigger ofta om att få göra något, utan att för den skull bli odräglig om han trots allt inte får göra något just då. Det ska nog bli bra, om mattes nerver håller så hoppas jag att vi kan debutera i åtminstone lydnad till våren/sommaren. Även nån utställning tänkte vi försöka oss på, men eftersom jag inte har en aning om hur man gör så skulle jag gärna vilja gå någon liten ringträning hos SKK först. Hoppas att Östergötlands Kennelklubb ska ha nåt sånt till våren.


Tisdag 8 jan.
Jag blir vansinnig på det här vädret! Det är några plusgrader, tillräckligt för att det ska töa lite smått, men inte tillräckligt. Vår uppfart är glashal! När jag kom hem idag hackade jag bort så mycket is jag kunde från trappan, vilket gjorde att den åtminstone är mindre farlig att gå i nu, men att sanda lite på uppfarten var nästan omöjligt, eftersom sandhögen var frusen. Jag fick loss lite, tillräcligt för att få lite sand vid bilen - när jag kom hem och klev ur bilen så stod jag och höll mig i bilen och kasade ändå.... Vidrigt! :-(

Hundarna fick dock lite träning igår, men inte utomhus (föruom lite godissök i snön som avslutning på träningspasset) utan inomhus, det är så halt att jag inte vill riskera varken deras eller mina ben. Uppletande, DogSmart-spelet samt lite lydnadsmoment blev det, vilket gjorde båda hundarna ganska trötta - det märks att jag varit slö med dem ett tag nu.

Det tråkiga är att jag har dåligt med energi och att väglaget är ganska hopplöst. Jag vill ha ljusa kvällar... jag gillar vintern, jättemycket, det är inte det, om jag bara jobbade kortare tid så att jag kom hem när det var ljust så skulle jag inte tycka att det vore så jobbigt. Men mörkret tar hårt. Inte för att jag blir deprimerad som vissa kan bli, pga. bristen på ljus, men jag blir trött och seg, det märker jag. Nåja, hundarna överlever. Isse är fullständigt nöjd med att bara få rastning och lite bus med Kenzo, men Kenzo vill ha mer, det märks. Dock är han så balanserad och vettig att han kan ta det lugnt när det inte händer något. Men man märker samtidigt en ökad tendens till att hitta på små egna hyss för att han har tråkigt. Nåja, ska som sagt anmäla mig till den där lydnadskursen, sen blir det väl full fart på träningen. :-) Vi går ju dessutom stadigt mot ljusare tider, så det blir nog bra. Om det har blivit lite bättre väglag till helgen ska jag se om vi kan köra lite förlängda budföringar, om Martin är bra vill säga. Annars får det blir uppletande och kanske lite lydnad. Jag tror inte att det är fel att ta det lugnt med Kenzo trots att han vill jobba, han är så ung, i och med att han är så arbetsvillig så finns det säkert en risk att man forcerar det hela, jag vill ju att han ska vara lika alert och pigg och tycka att det är lika roligt om några år. Jaja.... man får ju allt försöka komma med nån bra förklaring... Om inte annat så LÅTER det bra. :-)


Måndag 7 jan.
Jisses så trött man blir av att jobba igen!! Fast det är klart... att jag bara sov drygt 4 timmar natten mellan söndag och måndag spelar säkert in en del. Martin är förresten sjuk, stackarn. Finns en risk att det är influensa, eftersom han varken är snuvig eller har ont i halsen, men däremot har feber och ont i kroppen. Hoppas jag slipper drabbas.

Att rasta är numera förenat med nästan livsfara, eftersom det är töväder och rena isgatan ute hos oss. Ta sig ner för trapporna är INTE kul och hela uppfarten är även den rejält hal. I morgon kväll, efter jobb, får jag försöka göra något åt det - antingen grusa eller salta - för så här kan vi inte ha det. Nu när Martin är sjuk så är det ju jag som får rasta ensam och med tanke på min dåliga fot så är det inte en höjdare att kasa omkring på isen - jag har dålig balans även i vanliga fall och detta gör det INTE bättre. Jag vill ha tillbaka snön och kylan - det här är kass!!!! :-(

Har förresten tänkt anmäla mig till en kurs på klubben, en tävlingsinriktad Lydnadsklass 1-kurs. Inte för att jag behöver det för att lära mig träna in momenten, det kan jag och Kenzo kan redan de flesta momenten utan problem, det är nog bara hoppet kvar som vi behöver lära in, men dels behöver jag hjälp med att se eventuella dubbelkommandon som jag omedvetet gör, dels behöver jag träna regelbundet med andra hundar runt omkring och framför allt behöver jag komma in i klubben - går jag en kurs så kommer jag ju att lära känna lite människor där. Ska bli riktigt roligt om än nervöst. Förmodligen avslutas kursen med att man tävlar på nån tävling här i krokarna, vilket säkert är nyttigt, ska jag själv komma igång så vågar jag väl aldrig ge mig ut - jag känner mig själv!


Söndag 6 jan.
Sista dagen av ledigheten.... känns lite hårt, trots att vi har varit lediga i 16 dagar så känns det som om dagarna bara flugit förbi. Nåja, det är inte mycket att göra åt det utom att bita ihop. Det känns kanske bättre i morgon när man väl är på jobb....?

Idag har vi äntligen fått "tummarna loss" och satt upp plexiskivor för fönsterna i hundhuset. Vi hann med två fönster, ska ta det tredje (minsta) i veckan. Det här borde göra nytta, om inte annat så borde det minska kostnaden för uppvärmningen en smula.


Fredag 4 jan.
Idag har det varit full fart. Vi somnade sent i natt... jag somnade nog inte förrän efter 3, Martin något tidigare, så när klockan ringde 8 i morse så var vi ganska sega... Inte mer att göra åt det än att bita ihop och gå upp. Efter frukost bar det iväg mot Grytgöl för att hälsa på Caroline, Peder och Einstein. Tyvärr glömde vi kameran hemma.... annars hade det funnits lite bilder. De bor verkligen fint, i ett stort, gammalt hus, mitt ute i "ingenstans". ;-)

Vi fikade och pratade en bra stund, sen tog vi hundarna på en promenad. Einstein tyckte nog att Isse var lite väl stökig, för det blev lite gruff mellan dem, fast Isse är ju ganska påflugen så jag är inte förvånad. Vi lät bli att släppa ihop dem, utan höll dem kopplade. Kenzo och Einstein fick däremot flänga runt en stund när vi kom tillbaka och hade satt Isse i bilen igen. Det fungerar ganska bra mellan Kenzo och Einstein, fast Kenzo måste lära sig att när andra hundar morrar så betyder det inte att de leker, som Isse gör, utan att han faktiskt måste lyssna. På det hela taget funkar de dock bra ihopa - ingen av dem är intresserad av att bråka, utan det är mer att Einstein är lite osäker och att Kenzo blir lite häpen när en hund faktiskt menar allvar med sitt morrande. Det är väl en liten nackdel med att Kenzo leker så mycket med Isse - han tror väl att alla hundar SKA låta så när man leker, dvs morra och gruffa. Bra att han får träffa andra hundar som beter sig mer "normalt".

Tyvärr blev det inte så lång promenad då vi var tvungna att komma iväg då vi skulle till veterinären med Kenzo för att kolla knölen på bogen. Tack och lov visade det sig att det inte är någon fara. Veterinären konstaterade att Kenzo fått en utgjutning på spina scapula, en del av skulderbladet och att det ev. kommer att bli en kvarstående knöl där, men han konstaterade också att eftersom Kenzo varken har ont eller haltar så påverkar det inte honom på något sätt, mer än möjligtvis rent "utseendesmässigt". Skönt att höra! Jag misstänkte i och för sig att det låg till så, med tanke på att Kenzo inte haltade och när jag har klämt på knölen så har han inte reagerat, men det är ändå viktigt att få en korrekt diagnos av någon som verkligen vet vad han pratar om.

Efter veterinärbesöket blev det hämtning av kebab, sen körde vi hem och åt, sen slumrade vi till i soffan en stund och sen fick hundarna finna sig i att hamna i hundgården då vi skulle in till stan för att hälsa på hos Åsa och Joakim och fira deras födelsedagar. Det har varit en trevlig och social dag, sånt behövs lite då och då. Goda vänner är viktigt att ha!!


Tisdag 1 jan.
Så var det nytt år.... vi får se vad det bär med sig. Nyårsafton var lugn, vi var hemma, hade Thomas på besök, åt gott, latade oss, drack champagne på altanen klockan tolv i -18 grader och frös rejält. I morse var det dock töväder, eländes elände! Dessutom ska det tydligen bli kallt igen, varför i hela fridens dar skulle det behöva töa upp under en dag?? Halt blev det i alla fall - något som en bilist på vägen här utanför fick uppleva. Jag stod i köket och råkade titta ut och fick se en bil som kom fort, lite väl fort tyckte jag, med tanke på väglag och kurva och sånt där. Att det gick för fort hade jag helt rätt i, ungefär i jämnhöjd med infarten till "vår" lilla grusväg så fick bilen helt släpp... kasade runt, ganska långsamt, ingen våldsam snurr, men ändå ett helt varv. Min första tanke var "Nu kör de på vår nyuppsatta brevlåda!" och jag stod och sa "Inte brevlådan, inte brevlådan!" vilket fick Martin att bli mycket nyfiken och undranden, tyvärr hann han inte ut i köket snabbt nog för att se hela förloppet. Dock hade bilisten tur (inte för att han/hon förtjänade det... i sånt här väglag KAN man inte köra så fort... fast det upptäckte de ju förstås till slut...) för han/hon missade det stora trädet i hörnet av grannens tomt, samt även de stora kastanjerna vid grannens infart och, som sagt, brevlådorna. Till slut stannade färden med halva bilen nästan nere i diket. Än en gång hade föraren tur (mer än han/hon förtjänade, åter igen....) och hamnade med bakdelen av bilen nere i diket - bilen var tydligen framhjulsdriven och tack vare detta lyckades föraren få upp bilen bara genom att spinna på rejält. Egentligen tyckte jag det gick för lätt... det borde inneburit mer jobb att komma upp så kanske det hade trängt in bättre? Nåja, upp kom bilen och faktiskt körde föraren något försiktigare när färden sen fortsatte. Jaja.....

I morgon måste vi upp tidigt och åka till bilverkstan och höra om de har tid att fixa vår handbroms, det visade sig att det var nåt fäste som rostat sönder så Martin kan inte fixa det själv. Nackdelen är att besiktningstiden går ut på måndag så det börjar bli lite krisigt med tid. Har vi tur så kan de ta in bilen denna veckan.... annars har vi lite problem.... Ett nytt batteri lutar det också åt att vi behöver, med tanke på att bilen vägrade starta igår när det var minus 15 grader.

Ska även beställa tid hos veterinären åt Kenzo - han har en knöl på bogen, vad jag kan känna verkar det vara en benknöl, frågan är om den uppstod när han halkade omkull i hallen härom dagen? Varken Martin eller jag kan påminna oss om att vi kännt den tidigare, den är rätt rejält, sticker ut så att man till och med ser den lite. Kenzo verkar dock inte ha ont eller vara irriterad av den - han varken är eller har varit halt. Men det enda jag kan tänka mig är att den kommit av smällen han fick när han gick omkull. Han gick nog i med höger bog om jag inte minns fel, han kom utifrån och in och svängde vänster och jag har för mig att det var höger tass som han fick "släpp" på. Vi försöker styra dem med kommandot "sakta" när de ska in, nu när de har snö under tassarna så halkar de väldigt lätt på plastmattorna inomhus. Lite orolig är jag allt för vad det kan vara, men eftersom han inte alls verkar berörd av det så hoppas jag att det inte är något som kommer att påverka honom för framtiden. Dock vill jag definitivt ha en koll på vad det kan vara. Förhoppningsvis har veterinären en tid denna veckan, nu när vi är lediga. Jag återkommer om hur det går.