|
Aktuell månads dagbok Tillbaka till dagböckerna för 2002 Till Startsidan |
|
|
Fredag 26 april Vi fortsatte in i skogen och jag la där ett kort spår till Kenzo, ca. 40 meter med godis i slutet. Spåret fick ligga ca. 5 minuter och han gick det klockrent, med låg fin nos och stort intresse. När han hittade godiset så tog han några bitar men sen ville han fortsätta spåra.... Jag selade av (jag hade lånat Isses spårsele som vi numera har som "promenadsele" också) och vi gick tillbaka till stigen där Martin och Isse väntade. Men Kenzo var så sugen på att spåra mer att jag släppte honom lös på spåret... första biten fram till "slutet" gick fort, där hade han ju redan spårat en gång, men sen saktade han in och blev lite mer noggrann. Han hittade utan problem resten av spåret och följde det i ganska lugn takt och kom ut precis där jag hade kommit ut på stigen. Jag hade under tiden förflyttat mig ner så att jag stod bara en liten bit från där han kom ut, men ändå utom synhåll så att han inte skulle frestas att snedda till mig, och när han dök upp ur skogen ut på stigen så kallade jag på honom och gav massor av beröm. Han var helt klart nöjd och glad och det visar ju dessutom att han KAN spåra, det är nog precis som jag har trott; när spåret blir "för gammalt" så förstår han inte att han ska vara noggrann utan då försöker han lösa det via sök. Får se om jag hinner lägga ett spår i helgen, det får väl bli på söndag då vi ska på utställningsträning på klubben i morgon. Rastningen blev överlag ganska lyckad, för på vägen hem så beslöt sig Kenzo för att bajsa, trots koppel... Av med kopplet och sen fick husse ut och busa med honom på fältet (jag hade för tillfället tagit Isse istället, eftersom Martin ville gå med en hund som går vettigt i koppel...). Allt som allt en ganska lyckad eftermiddag alltså. Just det ja, Isse har börjat slarva även med selen... det funkade i några dagar men nu drar han även i selen.... tröttsamt. Jaja... Isse är som han är. |
|
Torsdag 25 april Hur som helst - bilen gick igenom med två stycken 2:or, inte så illa faktiskt. Vi visste om båda sakerna och har ändå planerat att åtgärda det snarast. När vi kom hem blev det en promenad med hundarna. Vi har ett litet problem med Kenzo, eller tja... problem och problem.... han vägrar att bajsa när han är kopplad! Egentligen är det ju inte något problem så länge vi är hemma eller någonstans där han kan gå lös, men jag tänker på hur det blir om vi åker ut på tävling eller utställning - där kanske man inte kan ha honom lös och det är ju inte så käckt att han håller sig och går omkring och är nödig.... Och hålla sig - DET kan han! I tisdags efter jobb gick vi en lång runda, med Kenzo i flexi, för att få honom att bajsa. Tanken är att han får gå kopplad tills han har bajsat, sen släpper jag honom. Han måste nästan lära sig att klara av att göra ifrån sig i koppel också. Men inte bajsade Kenzo inte. Senare på kvällen blev det ytterligare en runda, inte så lång men kanske en dryg kilometer - återigen i flexi - men ingenting denna gången heller. Nåja, tänkte vi, då är han nog nödig i morgon bitti, så då borde det inte vara något problem. Hah! Trodde vi ja... Istället så bajsade han (naturligtvis - det finns gränser för hur länge man kan hålla sig...) i hundgården under dagen. Inte för att det gör något, men jag skulle ju önska att han istället kunde bajsa när vi rastar... Nåja, onsdag kväll, lång rastning, inget bajsande. I morse - samma sak. Eftersom vi kom hem sent idag så trodde jag att han skulle ha bajsat i hundgården men det hade han faktiskt inte. Och äntligen så bajsade han under rastningen! Jag gjorde inte nån scen av det utan krängde bara av halsbandet och lät honom vara lös. Gissa om han var lycklig över att vara lös! Sprang som en idiot, till och med rätt ut i hagen där det var taggtråd i staketet... han var så uppspelt att han inte lyssnade riktigt på mig och därför lyckades han springa rätt in i taggtråden när han skulle ut ur hagen. Men den hunden har allt tur ibland - han verkade inte ha rivit sig det allra minsta... Mycket "skitsnack" men det är ju bara att hoppa över om det inte känns intressant att läsa om det. Om någon har haft samma problem med sin hund hör gärna av er, alltid kul att veta hur ni lösta det. Lite "riktig" träning blev det också, lite senare på kvällen ködre jag ett kort pass i trädgården med Kenzo. Det blev några hopp (han har ännu inte riktigt fattat att han ska hoppa på kommando "hopp", men det kommer) samt att vi gjorde några apporteringar. Det lilla tugg där var innan har jag helt fått bort genom att han vet att han får kongen när han kommer in med apporten, han har så bråttom in att han inte ens funderar på att tugga. Egentligen var det ju inte så mycket tugg som jonglerande, han gillar verkligen föremål och att apportera är skitskoj enligt honom och då blev det lite bus med apporten. Men kongen är roligare , även om apportbocken också är väldigt rolig. Skönt med en föremålsintresserad hund! Några högersvängar gjorde vi också, men sen tyckte jag det räckte och vi avslutade där. I och med att han har varit lite "disträ" sista tiden så vill jag inte träna så att han tröttnar. Vi fick lite störning i form av två ryttare som red förbi nere på "stora" grusvägen, strax efter att de passerat vår tomt så drog de på i full galopp men Kenzo brydde sig knappt om det väldiga smattrandet från hästhovarna utan höll koncentrationen på mig nästan hela tiden. Bra! |
|
Onsdag 24 april Hur som helst, efter träningen satt vi en stund och kopplade av, sen gick vi och rastade i skogen en liten runda, och sen tillbaka och körde en budföring med husse som mottagare. Budföringen gick bra, förutom att han sätter sig väldigt snett hos mottagaren. Efter detta så satte vi oss vid borte planen en stund och bara kopplade av. Kenzo var väldigt nyfiken på en hund som tränade på planen, men han gnällde inte och var på det hela taget betydligt mer avkopplad än han varit tidigare. Om det nu berodde på att det var förhållandevis lite folk och hundar på klubben vet jag inte, eller om det bara var för varmt för att stöka. Eller så börjar han inse att man inte måste gå upp i varv bara för att man är på klubben. Vilket det än är så var det bra träning. På lördag när vi ska på utställningsträningen mellan 9 och 16 så får han ju också mycket träning i att vara på klubben utan att det blir så mycket roligare bara fr att där är andra hundar. Jag tror att det är mycket hormoner i kroppen på honom just nu, han verkar ha upptäckt att han är hane och att det finns tikar här i världen... ;-) Det blir nog bra med tiden, han brukar ju inte uppskatta att vara overksam så om han blir okoncentrerad och virrig under träningen på klubben så får han väl helt enkelt ligga ner och ha tråkigt. Sen när han verkar mer samlad så provar vi att träna igen. Tänker dock ta det lite lugnt med träningen just nu. Kanske dumt att vi går kursen just nu, men nu har vi ju börjat så.... Blir det FÖR dåligt resultat så kommer jag att vänta med att tävla, helt klart. Finns ingen som helst anledning att gå in på tävlingsplanen om man vet att det kommer att misslyckas totalt. Det gör bara mig ledsen och arg och Kenzo förvirrad. |
|
Tisdag 23 april Vi testade för övrigt en ny metod på Isse. Sista tiden tycker vi att han blivit slarvigare och värre på att dra i koppplet än han varit tidigare. Vi försöker på alla möjliga sätt att få honom at låta bli att dra - vi stannar när han drar och så får han inte gå förrän han tar kontakt - vi korrigerar med ryck - vi pratar med honom - men inget har egentligen funkat riktigt bra, det blir ngåot bättre för en liten stund, sen är det likadant igen. DOck är han ganska uppmärksam och hyfsat lydig när han är lös, men utmed stora grusvägen vill vi inte ha honom lös om vi inte har full sikt och det har man inte på så många ställen. Så föreslog jag igår att vi skulle teta med att ha sele på honom istället, just för att han många gånger verkar bli mer hetsad av att halsbandet drar i halsen på hnom. Sagt och gjort - vi testade och faktiskt gick det riktigt bra! Han var inte så stressad och de få gånger han drog så var det ganska lindrigt. Vi får se om det fortsätter funka eller om han "vänjer" sig och börjar dra och stressa även med sele på. När vi gick kvällspromenaden så gick vi drygt en halv kilometer längs med stora grusvägen. När vi sedan vände så for någoting förbi fötterna på oss och det tog nån sekund innan jag insåg att det var Fredag som följt med oss hela vägen! Dock följde han sen inte med oss tillbaka vad vi kunde se och när vi hade duschat så gick jag ut och kallade på honom men ingen katt dök upp. Lite senare var Martin ute och kallade men fortfarande dök ingen katt upp. Då tog Martin och traskade iväg bort där vi hade gått och plötsligt dök Fredag upp och traskade bakom honom.... sen gick de hem och Fredag höll sig nära Martin ända tills de var nästan hemma. Då verkade Fredag känna igen sig och slog av på takten, precis som att "här hittar jag ju!" Undrar om han bara var på väg hem i sin egen lilla takt eller om han faktiskt inte riktigt visste var han skulle bli av? Han var ca. en halv kilometer från huset när Martin hittade honom (egentligen var det väl så att det var Fredag som hittade Martin...) Hur som helst verkade Fredag glad över att vara hemma. Vi var också glada över att han kommit tillrätta, om han nu verkligen var försvunnen... Hur som helst var det skönt att veta att han inte traskade omkring längs vägen. Visserligen verkar han vara mycket försiktig när det gäller bilar, men man vet ju aldrig. |
|
Söndag 21 april Vi har utökat vårt växtbestånd med en rododendron - en upphittad sådan... I fredags morse när vi var på väg till jobb såg jag något vid vägkanten längs Vikingstadvägen. Det såg ut som en rododendron tyckte jag, och när vi körde hem på eftermiddagen passade vi på att stanna och titta. Jodå, visst var det en rododendron. Den var inte i perfekt skick - ganska äten i bladen och den har nog fått dåligt med näring för den var ganska gul i bladen, men trots det tog vi hand om den. Den piggnar säkert till om den planteras i bra jord och får lite näring. Bekvämt sätt att utöka växtbeståndet... ;-) Idag har vädret varit ännu bättre. Vi tog faktiskt fram trädgårdsmöblerna och åt frukost ute - första gången i år. Sen gav vi oss på grönsakslandet och kom faktiskt en bra bit. Efter det blev det lite fixande med staket samt en del planerande inför en del saker vi ska göra i trädgården. Jag rensade dessutom klart kryddlandet och Martin krattade ihop en massa löv på gräsmattan, så vi var riktigt effektiva. Ett par maskiner tvätt hann vi också köra och det mesta hann torka utomhus - underbart. Nån hundträning har det däremot inte blivit - jag körde några högersvängar samt några hopp med Kenzo, det var allt. Hundarna har fått nöja sig med rastning och däremellan har de fått vara i hundgården med vars ett märgben. Ska bli skönt när vi får upp staket runt en del av tomten, då kan hundarna gå lite mer fritt när vi är i trädgården. De verkade dock inte direkt missnöjda med sin helg, även om de nog hellre hade varit med oss i trädgården än instängda i hundgården, men med tanke på bilar och grannens aggresiva hanhund så vill jag inte chansa, det är ett ögonblicks verk att glömma att hålla koll på hundarna. Hundarna hade förresten världens busryck i morse. Efter att vi ätit frukost satt vi en stund på trädäcket och kopplade av, då började hundarna leka och de höll nog på i närmare en halvtimme, med lite pauser för att kela med oss och dricka vatten. Titta här så fina de är! |
|
Torsdag 18 april Det hela gjorde ju att träningen kändes rätt meningslös. Jag hoppas att det var en engångsgrej. Hans ålder kan naturligtvis spela in en del - han blir 17 månader nästa helg - kanske är det för mycket hormonder i kroppen just nu. Lite synd att jag inte märkte av sånt här innan jag började kursen - i så fall kanske jag skulle väntat till hösten... Nåja, inte mycket att göra åt nu. Jag får köra till klubben oftare och träna, eftersom han blir väldigt exalterad där inne. När vi kom hem och jag släppte ut honom ur bilen så var han samma uppmärksamma hund som jag är van vid. Jaja, jag ska nog inte klaga, Kenzo är duktig trots allt och att han har varit stökig på klubben är mycket mitt eget fel i och med att jag inte har tagit med honom dit tillräckligt mycket tidigare. Men dagens kurstillfälle var betydligt värre än lätt okoncentration. Tidigare kurstillfällen har det ju varit så att han har varit orolig när vi stått stilla, men så fort han har fått jobba så har han varit uppmärksam och duktig igen. Denna gången fick jag knappt kontakt med honom.... *suck* |
|
Onsdag 17 april När vi sen var ca. 10 meter från slutet så drog han plötsligt upp i vind och sen dök han ner med nosen i spåret! Därefter spårade han jättefint fram till slutet! Jaja - ibland blir man förvånad. Nåja, slutet blev i alla fall jättebra, så jag var ganska nöjd ändå. Efter att vi lekt och busat en stund så la jag honom och gick ut ett kort spår (15 meter) i medvind, la bollen i slutet, sen fick han på selen och fick ta spåret direkt, vilket han gjorde med glans, låg nos och bra noggrannhet, trots det väldigt färska spåret. Jag får nog försöka köra många spår i hagen eftersom han verkar ha svårare för det än när det är i skogen. Snart nog släpper de väl ut korna och sen är hagarna inte tillgängliga förrän i höst, så jag får passa på nu. Ska dock se till att inte göra spåren för gamla eftersom han då inte verkar förstå riktigt. I morgon är det lydnadskurs på klubben men på fredag kanske jag hinner lägga ett spår efter jobb. |
|
Tisdag 16 april Sitter och funderar lite på när det bör vara dags att röntga Kenzo. Tidigast juni, tror jag, kanske vi till och med väntar och tar det i juli eller augusti. Vi ska även röntga Isse samtidigt eftersom det inte är gjort. Han är ju visserligen 5 år (fyllde förresten igår!) men jag vill ändå göra det för att veta hur det ser ut. Om det är något fel så kan man ju kanske förebygga problem samt underlätta lite för hunden. |
|
Måndag 15 april Efter rastningen så fixade vi mat till både oss och hundarna, sen fick hundarna vara ute i hundgården medan jag gick och la ut ett spår till Kenzo och Martin pysslade med bäcken och dammen. Spåret jag la gick i skogskanten längs "stora" grusvägen. Det blev ca. 50 meter långt, med några kringelikrokar och på ett ställe gick det över några stora stenar. Nu lät jag det bara ligga i 20 minuter, då jag hade en misstanke om att det är tiden som är problemet. När spåret blir lite äldre så måste ju Kenzo vara noggrannare och "doppa" nosen mer i spårkärnan, men eftersom han inte riktigt har förstått eller befäst spårbeteendet så förstår han inte riktigt att han måste göra så utan lyfter istället huvudet och försöker lösa det genom sök. Nåja, det är i alla fall min teori. Martin följde med och tittade när vi spårade. Jag körde i sele och koppel, för att minimera risken för strul och vimsande. Kenzo var ivrig och framåt och tog upp spåret utan minsta problem. Första två-tre meterna fick han gå i halsband, sen stannade jag honom och bytte till sele. Passade på att hålla emot rejält i kopplet ibland, men det verkade inte bekomma honom. Han spårade säkert och bra, med låg fin nos och hade bara lite problem över stenblocken, men klarade ut det och fick belöningen i form av det lilla knutrepet direkt efter att han löst svårigheten. Vi busade och kampade lite om repet, sen fick han beröm och jag tog knuten och så fick han spåra vidare. Ingen tveksamhet där inte och han spårade sen fint hela vägen fram till slutet, där han hittade sin tennisboll samt ett par bitar fett från skinkan vi haft i helgen.... mumsigt tyckte Kenzo. Sen fick han springa en runda på fältet med sin boll. Det var en nöjd hund och likaså nöjda husse och matte som promenerade tillbaka till huset. Skönt att det fungerade! Nu blir det korta, ganska färska (20-25 minuter) spår ett tag, sen tänker jag öka längden men inte tiden, tills även längre spår med samma tid funkar. Därefter blir det till att öka tiden med typ 5 minuter i taget under en längre tid - så ska det nog funka bra! Efter spåret blev det lite kloklippning och pälsvård. Det börjar bli dags att sätta Exspot på hundarna och Frontline på Fredag, då det börjar dyka upp fästingar. Har ännu inte hittat någon på hundarna men har tagit två på Fredag. Efter vården passade jag på att träna lite med Isse. Vi jobbade på att han klara att gå vid min sida två-tre steg utan att tappa koncentrationen på mig. Det gick rätt bra, framför allt så tycker han numera att det är kul! Det går åt en hel del godis, men det gör ju inget, bara han inser att det är roligt att jobba ihop med mig. Under tiden jag tränade med Isse så låg Kenzo i hundgården och så längtansfull ut, så när jag var klar med Isse så tog jag ut Kenzo en stund och tränade fritt följ. Största problemet med det fria följet är att jag har svårt att svänga vettigt, framför allt höger, så vi jobbade massor med att få svängarna snygga. Det funkade faktiskt riktigt bra. Strax efter åtta gav vi upp, det började bli lite skymning och temperaturen föll, så vi drog oss inomhus och kopplade av en stund. Hundarna var trötta och nöjda, så ock husse och jag. Helt klart en dag att vara nöjd med! |
|
Söndag 14 april Däremot var söndagen inte lika fin - mulet och grått och betydligt svalare. Det blev inget gjort i trädgården, det blev faktiskt inte mycket gjort överhuvudtaget, vi latade oss mest. Dock la jag ett spår till Kenzo, kanske 150 m långt och 40 minuter gammalt. Det blåste en mycket svag vind och det hade duggregnat lite, så jag trodde att förhållandena var riktigt bra. Uppenbarligen tyckte dock Kenzo inte samma sak. Han spårade fint de första 10 meterna, där jag verkligen hade krånglat till det i och med att jag försökte ta mig fram mellan stora stenar, det var två 90-gradersvinklar inom några meter, men det löste han utan problem. Sen började han däremot strula. Vi tog oss dock fram till första föremålet men sen blev det så illa att jag helt enkelt bröt honom. Fick gå och hämta slutet själv. Jag var inte nöjd. Sjutton vet om det är jag som är dum och inte fattar vad jag gör för fel, eller? Ena dagen kan han spåra utan minsta problem; det korta spår jag la i onsdags gick hur bra som helst och han såg ut att vilja spåra mycket längre. Idag däremot... totalt nollställd! Han är ju inte dum, tvärtom, så det måste vara något som jag gör fel. Efter lite diskussioner med Martin som "bollplank" så kom vi fram till att vi ska köra korta spår, 50-60 meter, ca. 20-25 minuter långa, ett bra tag framöver. Sen ökar vi först längden på spåret och ser om det funkar med lite längre spår fast med samma tid, går det bra så ökar vi sakta (5 minuter i taget) tiden. Det borde ju för sjutton inte vara omöjligt att få Kenzo att spåra? Han är ju otroligt arbetsvillig och jätteduktig i alla andra lägen. Så jag får väl lägga skulden på mig; jag har väl inte fått honom att förstå vad det är jag vill att han ska göra.... Nåja, jag ger mig inte, men visst blir man lite frustrerad! |
|
Torsdag 11 april Tandvisningen gick hyfsat, jag fick honom att sitta någorlunda stilla. Sen var det dags för fika och hundarna fick ligga i bilarna en stund. Efter en halvtimmes fika och teori så var det dags att ta ut hundarna igen. Nu hade jag dock tröttnat på Kenzos vimsande så jag påtalade några gånger för honom vad jag ansåg om hans beteende. Dvs. jag tog honom i nackskinnet några gånger och sa till honom att skärpa sig - när det gäller Kenzo så får man nog säga att det nästan var en "hård" korrigering, jag brukar ytterst sällan behöva ta tag i honom. Men han var ju förstås mer än lovligt virrig och stressig. Hur som helst så lugnade han ner sig betydligt och blev lite mer lik sitt vanliga uppmärksamma men ändå glada jag. Tack och lov för det. Sista halvtimmen körde vi så att en och en tränade på hopp-kommandot och de andra tittade på, då kunde han faktiskt ligga lugnt och stilla mesta tiden, trots att en del andra hundar stökade rätt mycket. Några gny och gnäll kom det, men i det stora hela var det mer den Kenzo jag är van vid. Naturligtvis får jag skylla mig själv att han är som han är - jag har inte tränat tillräckligt mycket på det här med att fungera under störning. Vi har varit på klubben alldeles för sällan. Nåja, det går säkert att rätta till nu. Tänkte försöka köra in till klubben en dag i helgen och träna lite. Åt minstone en gång i veckan utöver kursen behöver jag nog vara på klubben och träna, kanske mer. Undrar om kursledaren tycker att jag är besvärlig.... jag har lite egna idéer om hur jag vill träna in saker... som t.ex. hoppet, där har jag kört enligt den metod jag hittade i Memea Mohlins "Lydnadsboken" - där man börjar med att sätta hunden på ena sidan hindret och sen själv ställer sig på andra sidan, i samma position som man hade stått om man hade stått bredvid hunden, och sen kommenderar man "hopp". Resten av kursen körde med föremål som man kastade över/lade på andra sidan hindret men jag vill inte gärna köra med föremål, jag har fått för mig att man lätt får en hund som hoppar över hindret bara för at sen börja leta på marken. Nåja, jag testade faktiskt även med att ha Kenzo sittande vid sidan och kommendera "hopp" och minsann... det funkade! Jag blev så häpen att jag glömde följa med utan körde istället "sitt".... jaja... vimsig hund - vimsig matte. ;-) Tanken är ju att vi ska avsluta med att tävla, det lutar åt att det blir på klubben, den 8 juni är det lydnadstävling så då får vi väl se om vi kan vara med allihopa. Säkert lite enklare att börja på hemmaplan, det blir kanske lite enklare för oss förare och hundarna kan ha turen att få ligga plats tillsammans med hundar som den redan känner lite. Usch, jag blir nervös bara jag tänker på det. Jaja... kan jag bara lära mig svänga utan att snubbla över mina egna fötter så ska nog Kenzo och jag fixa det hyfsat. Målet är ju att få ett förstapris i alla fall. Två tävlingar till och sen har vi i alla fall ett LP1, vore ju en bra start. :-) |
|
Onsdag 10 april Kenzo var väldigt ivrig och spårade fint. Jag skulle nog ha låtit spåret ligga lite längre, han gick med lite väl hög nos och jag förstod att det låg mycket vittring kvar eftersom han märkte knutrepet flera meter innan han var framme vid det, trots att det låg dolt. Nåja, Kenzo spårade bra, trots det lite väl färska spåret. Får utöka tiden lite mer nästa gång om vädret är så stilla och fint. Blåser det så "försvinner" ju vittringen mycket snabbare. Hur som helst kändes det jättebra - han hade bra driv i spåret och var mycket sugen på att hitta föremålen när han fick vittring på dem. Så jag är jättenöjd med honom. I morgon är det lydnadskurs men förhoppningsvis kan jag hinna med att lägga ett spår efter jobb på fredag. Gäller att underhålla och gå vidare nu. Gjorde även en budföring när vi var ute och rastade, det gick bra. När vi hade spårat så gjorde jag en platsliggning med bara Kenzo, men jag gick och gömde mig inomhus - ställde mig på en stol så att jag kunde hålla koll på honom genom fönstret i grovköket - och han låg väldigt fint. Han fick ligga i ca. 2 minuter. Vi testade även en tandvisning med Martin som "domare", precis när vi tagit hundarna ur hundgården och Kenzo var som mest uppe i varv. Jag fick korrigera honom ett par gånger, men sen satt han faktiskt stilla och fint. Får försöka träna detta både på kursen och hemma, så ska det nog bli bra så småningom. |
|
Tisdag 9 april Att bo på hotell är väl i och för sig rätt trevligt, men jag saknade både Martin och hundarna. Dock sov jag gott hela natten; jag var rejält trött efter körningen och alla nya saker jag fått lära mig. I morse tog jag mig ner till kontoret utan större problem (en hemsk rondell tog jag mig igenom någorlunda vettigt - det var i alla fall ingen som tutade ilsket på mig... ;-) och sen jobbade vi på fram till lunch. Då avslutade vi eftersom kontoret skulle flytta till nya lokaler och alla började packa ihop sina prylar. Jag passade på att köra och hälsa på Victoria och Peter och deras schäfervalp Dixi. Efter en massa trevligt hundprat och en fikastund så gav jag mig vid halv fyra iväg hemåt. Och - upprepning - jag gillar INTE att köra i Göteborg!! Jäkla stad! Det var helt underbart att tre timmar senare parkera på vår uppfart och kliva ur och bara höra fågelsången och porlandet från fontänen! Jag ska inte bo i stan, så är det bara. Möjligtvis när jag blir så gammal att jag inte klarar mig själv ute på landet, men innan dess - icke!! Nåja, nu är jag i alla fall hemma och husse och hundar (framför allt Kenzo) är glada, så även jag. Ikväll blir det till att lägga sig i hyfsad tid, jag är rätt slut efter att ha kört drygt 60 mil på två dagar samt fått lära mig massor av nya saker när det gäller fakturering och dylikt samt träffat en hel massa människor. Tack och god natt! |
|
Söndag 7 april |
|
Fredag 5 april Jag hoppas på fint väder i helgen eftersom jag vill spåra. Har vissa funderingar på att åka in till klubben och träna lite, men det beror dels på vädret och dels på hur mycket energi jag har. Katt och hundar börjar lära sig samexistera nu. Just nu är det trångt i sängen - Martin och jag får trängas med både Kenzo och Fredag. De ligger alltså här båda två, utan att bry sig nämvärt om varandra! Fast det tog en stund innan Kenzo kunde koppla av, han tyckte det var otäckt att katten var på hans plats. Men så småningom lugnade han sig och nu sover han som en stock. Isse ligger på golvet där han brukar ligga. Efter några tillsägelser så lugnade han ner sig och kopplade av. Enda nackdelen med att ha Fredag i sängen är att jag känner av min allergi. |
|
Torsdag 4 april Sen ville kursledaren att någon skulle visa momentet linförighet men ingen frivillig anmälde sig. Då sa jag att vi kunde göra det, eftersom Kenzo ändå höll på att krypa ur skinnet. Nu visade han att han verkligen är en toppenhund. Trots att han är så ovan vid att ha så mycket störningar omkring sig när vi tränar så gjorde han jättebra ifrån sig. Vi fick köra linförighet, fritt följ och läggande under marsch och han gjorde det mesta bra. Språngmarsch mot gruppen av hundar och helomvändning typ 3 meter innan gruppen fixade han utan problem. Dock måste jag nog "torrträna" lite på att göra bra svängar. Vänster, som de flesta andra verkar tycka är svåra, har jag inga problem med, men däremot höger....!! Jag KAN inte svänga höger vettigt! Under alla år av hundträning har jag aldrig fått till ett bra sätt att göra högersvängar! Nu MÅSTE jag lära mig det, det duger inte att klanta mig när Kenzo går så bra. Efter att en tjej med en söt och duktig blandrastik hade visat de andra momenten så fortsatte vi med platsliggning. Kenzo låg bra, jag harklade mig en gång när han låg och nosade och han slutade direkt. Jag "fuskade" lite och gav honom ett handtecken en gång när jag tyckte han låg lite "löst" men det är ju å andra sidan första gången han gör en platsliggning med mer än en annan hund, så jag tyckte han skötte sig fint. Vad som däremot INTE funkade var tandvisningen. Inte för att han var reserverad eller så, tvärtom.... han var så lycklig att han höll på att krypa ur skinnet, han ville bara pussa hjälpinstruktören i ansiktet och kela istället för att sitta stilla. I såna lägen beter han sig mer som en retriever än en beauceron... ;-) Så, sammanfattningsvis, i det stora hela är jag jättenöjd med Kenzo idag. Han är inte så van vid störningar så jag klandrar inte honom att han gick upp i varv, dessutom är han ju 16 månader nu och det kan vara lite könsmognad inblandat i det hela också. Men han är ändå underbart duktig. En hund i kursen gjorde en den utfall mot Kenzo när vi stod och lyssnade på instruktören - den började med att stirra, sen började den morra och sen kom det ett utfall. Kenzo bara tittade - nog för att han var nyfiken på vad hunden höll på med, men ett nej från mig fick honom ändå att bara ignorera det hela. Jag har en underbar, fantastisk hund, så är det bara. Jag kom hem vid halv tio-tiden och lyckades missa att Martin dels dragit igång pumpen i dammen och dels satt upp fågelholkar lite var stans i trädgården. Jag skyller på att det var kolmörkt och jag var (är) jättetrött. |
|
Onsdag 3 april Fredag fick komma in ikväll och finner sig väl tillrätta - favoritplatsen verkar numera vara vita soffan i studion. Får se om han är van vid att använda en kattlåda... |
|
Måndag 1 april Fredag morgon hjälpte vi Anneli att flytta. Tre våningar upp utan hiss är INTE alls bra för otränade muskler... Hur som helst så gick flytten bra och relativt snabbt. Efter det så var vi på Söderåsen och hälsade på Ewa och Kjell. Våren har kommit lite längre nere i Skåne än här uppe - det slår nog på någon/några veckor. På lördagen tog vi det lite lugnare. Var en sväng inne i stan och gick en promenad med Anneli och Anton och Bibbi. Isse fick sitta i bilen - han kan bara inte uppföra sig... tyvärr.... - men Kenzo fick träffa Anton och Bibbi. Anton morrade ganska mycket på Kenzo, som mest såg häpen ut över att den här lilla skiten lät så mycket - trots att Anton stod på bakbenen nådde han knappt upp till huvudet på Kenzo, men han morrade och gick an ändå, han skiter helt i att han är så liten.... Resten av dagen blev lugn och avkopplad och vi åt ett härligt påskbord på kvällen. Fick även en liten test på hur Kenzo reagerar på skott/smällare. Det sköts en del när vi var ute och kvällsrastade, men han bara tittade till de första gångerna, sen brydde han sig inte det minsta. I det här läget är det nog bra med Isse, som aldrig ens rör på öronen för såna saker. Kenzo är snabb på att läsa kroppsspråket hos både oss och Isse och när ingen av oss reagerade överhuvudtaget (Isse lyfte inte ens nosen från gräset - där hade ju gått en hund....*suck*) så ansåg väl Kenzo att det inte var något att bry sig om. På det stora hela har Kenzo skött sig jättebra i helgen. Lite vimsig ibland när vi var ute och rastade, någon gång fick jag ta lite i honom och påminna honom om att lyssna, men för att vara en unghund mitt i könsmognaden (han blev 16 månader den 27 mars) så är han faktiskt jättetrevlig. På torsdag, 4/4, ska vi börja på en tävlingsinriktad Lydnadsklass 1-kurs på brukshundklubben, det ska bli roligt att se hur det funkar. I går (söndag) var vi på utflykt på Söderåsen. Vi fikade och åt våfflor på Lotta på Åsen och sen gick vi en sväng med hundarna. Vädret var kanonfint, varmt och skönt och nästan ehlt stilla. Såg några utslagna vitsippor och det var härligt att gå i bokskogen även om den inte har börjat slå ut än. Jag saknar helt klart Skånes bokskogar, det är lite speciellt, även om det finns lövskog här uppe så är det inte riktigt samma sak. Vi, eller rättare sagt Martin, monterade in fläktar i bilen, på gallret bak till hundarna. Vi har upptäckt att även när AC:n fungerar (vilket den just nu inte gör) så blir det mycket varmare bak i bilen än framför baksätet - kanske gör baksätet att det blir dålig cirkulation på luften? Hur som helst så köpte vi två fläktar på Biltema och Martin satte dem så att de suger ut den varma luften från hunddelen och då bör det cirkulera in fräschare och svalare luft till hundarna. Vi testade det under söndagens utflykt samt på vägen upp idag och det verkar fungera bra, även om det under vägen upp idag var något blockerat av alla väskor och prylar vi hade med oss. Men det kommer nog att fungera bra. Idag åkte vi från Laröd vid lite över elva och tog
vägen ut om Ekeby för att hälsa på Jessica och Mikael. Vid tvåtiden
var vi tvungna att ge oss iväg därifrån, eftersom min bror skulle med
tåget från Linköping på kvällen. Uppfärden gick bra, mycket trafik
precis som i torsdags men allting gick bra. När vi hade lämnat brorsan
vid stationen körde vi hem. Så skönt det är att komma hem, även om man
har haft jättetrevligt så är det härligt att vara hemma igen. Vi
rastade hundarna och sen fick de vara i hundgården medan Martin bar in
alla våra prylar och jag planterade de snödroppar, violer och scilla
som jag fått med från mor. Fredag dök upp nästan omgående och verkade
mycket glad över att vi äntligen var hemma igen. Han fick komma in i
huset och sen föreslog jag för Martin att vi skulle släppa in hundarna
också, för att se hur det skulle gå. Sagt och gjort, vi släppte in dem
och hade ställt fram deras mat. Dock ville Isse inte ha mat (han
verkade inte sjuk eller så, bara inte hungrig...) och när jag försökte
locka honom att äta så sprang han och gömde sig.... typiskt honom. Han
smet in i stora rummet, där Fredag låg i soffan. Men i och med att
Isse var så störd av att jag hade försökt få honom att äta så ville
han bara vara ur vägen och lade sig snabbt ner framför soffan och
försökte leka osynlig. På grund av detta märkte han inte ens att
Fredag låg i soffan en halv meter bakom honom..... vaken hund... ;-)
Det gick nog en 10-15 minuter och Isse upptäckte fortfarande inte
Fredag. Sen satte vi oss ner för att äta lite samt försöka se ifatt på
videobandet - DÅ plötsligt insåg Isse att Fredag var där. Han flög upp
men la sig direkt igen när vi sa till honom. Efter en stund smög han
fram och luktade på Fredag, som låg helt stel och faktiskt inte sa
något alls. Sen var det hela ganska lugnt. Isse var tvungen att gå och
nosa på Fredag några gånger och till slut tröttnade Fredag och fräste
till, men mer blev det inte. Tyvärr hade vi glömt att vi skulle få med
kattlådan upp från mor och alltså fick vi släppa ut Fredag så
småningom, men i veckan åker vi och köper en kattlåda och kattsand,
sen kan han få vara inne. Vi passade också på att avmaska honom då vi
sett vad vi tror är bandmasksegment i pälsen runt baken. Ska även
avmaska hundarna så att de inte får det - Fredag har ju tillbringat en
hel del tid i hundhuset. Hur som helst verkar det i alla fall inte
vara nåt större problem att ha hudarna och katten tillsammans - skönt!
|