Öroninflammation

Öroninflammation kan drabba de flesta hundar. Oftast är det hundar med hängande öron som får problem, troligtvis för att det blir ganska varmt och instängt när ytterörat hänger ner. Dock verkar schäfer vara ett undantag - trots sina upprättstående öron så drabbas schäfrar ganska ofta av öroninflammationer. Naturligtvis gäller detta inte alla schäfrar, men enligt flera veterinärer jag talat med så är rasen överrepresenterad när det gäller öroninflammationer. En förklaring jag fick var att det hänger ihop med för hög produktion av öronvax. Om det stämmer har jag dock inte en aning om.

Öron - oftast bra att ha men ibland ställer de till besvär

Det som verkar vara "fördelen" med schäferns öronproblem är att de får inflammerade ytteröron, dvs. man ser tydligt att det är irriterat, det kan finnas svart-brun gegga, hunden kliar sig och det kan bli sårigt. Akilles drabbades ett flertal gånger per år, Isse verkar inte lika utsatt, han har haft problem två gånger sen vi fick honom och det har varit mycket lindriga besvär. Det är ganska lätt att komma åt att behandla, just tack vare de upprättstående öronens form. Jag brukar använda Öronrens (Meku) - jag tar det på en bomullstuss och torkar ur örat. Upprepas 1-2 gånger om dagen i några dagar, sen brukar inflammationen vara borta igen.

En besvärligare form av öroninflammation stötte vi på i och med att vi fick Bibbi, vår rottweiler. Hon drabbas ganska ofta av öroninflammation, men det är inte i yttre delen utan det är nere i hörselgången och hon har tyvärr oturen att ha väldigt trånga gångar dessutom, vilket gör det dubbelt så svårt att komma åt. Till det kan läggas att hon avskyr att man pillar med hennes öron, kanske för att hon har haft mycket problem och vet att det gör ont.

Jag har provat med öronrens även i hennes öron, men har gjort lite annorlunda. Jag torkar ur örat precis som jag gör på Isse men sen häller jag även ner en liten mängd vätska i örat och gnuggar lite lätt, så att man får loss lite av den "gegga" som finns nere i örat. Men senaste gången hon fick problem så hjälpte inte detta sättet alls, hon bara kliade och kliade och jag insåg att jag behövde något bättre. Veterinären skrev ut örondropparna Fucidin, som innehåller både cortison och antibiotika. Några droppar i örat 2 gånger om dagen i ca. 14 dagar gjorde underverk, vips var öroninflammationen borta. Frågan är hur länge det dröjer innan det kommer en ny omgång.

Så här lite i efterhand kan jag konstatera att Bibbi höll sig fri från öroninflammation sedan den där rejäla omgången, något som både hon och vi (och Anneli) var glada över.