Onsdagen den 15 maj var det dags - min första tävling sen jag började med hundar 1989! Man kan ju säga att det var på tiden.....
Jag var rätt nervös, fast kanske inte så nervös som jag hade trott att jag skulle vara. Vi fick startnummer efter anmälningsordningen och jag blev nr. 4.
Platsliggningen gick bra, i alla fall i vår grupp. Det var totalt 15 startande och i första gruppen låg alla lugnt. Nästa grupp däremot - där blev det strul. En kelpie stökade och smet från sin förare innan momentet hade hunnit börja, sen for han fram till en goldenhane som blev ganska störd av det hela. Ägaren till kelpien hade uppenbarliga svårigheter att kalla in sin hund, så till slut fick domaren ingripa och fösa undan kelpien med hjälpa av sin pärm!!
Goldenhanen blev störd av allt stök och smög sakta efter sin matte. En dobbishane kröp trots att han låg i koppel med husse framför, en annan dobbis kröp några meter och en schäfer kröp tillräckligt långt för att komma ner på 0:a. Gissa om jag tyckte det var skönt att ha varit i grupp ett!
Sen fick vi vänta på vår tur. När det väl var dags så gick det faktiskt rätt bra. Kenzo släppte uppmärksamheten i linförigheten och fria följet, dessutom så var jag nog rätt nervös och vimsade lite. Läggandet gick bra, fast han nosade vid framföringen. Vid inkallningen blev han distraherad av något som lät på agilityplanen, när jag kallade så ryckte han till och titta på mig - det märktes att han hade hört att jag sa något, men inte att det var "Kenzo hit". Så jag fick kalla en gång till, men hade lite för hög fart och sprang förbi mig.
Hoppet gick fint, dock med slarvigt avslut. Överlag så var jag nöjd, jag hade ju tagit mig runt utan att svimma eller så, det var liksom målet. Så småningom visade det sig att vi kommit på 4:e plats, med 163 poäng!! Det kändes så himla bra!
En vecka senare, onsdagen den 22 maj var det dags igen. Den här gången var jag inte så nervös och hade lite mer planer för hur jag skulle göra. Fick även denna gång startnummer 4. Hund nr. 1, eller om det var 2, passade på att gå och kissa i fria följet.... eftersom det var en tik så misstänkte jag att flertalet hanhundar skulle bli störda av detta, inklusive Kenzo, med tanke på hur tikfixerad han hade varit ett tag.
Strax innan det var vi så gick jag bort på andra planen och körde några enkla övningar; lite linförighet och ett eller två läggande. Sen var det vi. Kenzo var verkligen på topp! Han hade full koll på mig, han var supertoppad och ville inget hellre än att jobba! Vid en halt under linförigheten så kastade han sig ner istället för att sitta, man riktigt såg på honom "Matte, NU var jag duktig, nu får jag väl godis?!". Både linförighet och fritt följ gick suveränt.
Resterande moment gick också jättebra. Han skötte sig kanonfint och det slutade med att vi vann på 192.5 poäng! Kenzo var verkligen på topp den kvällen och ingen kunde hota oss. Härligt när allting stämmer så. Vi fick som lägst 9 i betyg, det var på linförigheten och ställande under gång, resten var 9.5 och 10....
Vid tredje tillfället en vecka senare så var Kenzo halt, han hade hyvlat av en bit av trampdynan. Jag såg tydligt att han inte gärna trampade ner på hela den tassen, visserligen kanske vi hade kunnat tävla men det kändes inte rätt mot Kenzo. Dessutom tyckte jag att vi fått så bra resultat tidigare att jag misstänkte att vi borde komma långt upp i prislistan för hela cupen.
Efter att denna omgången var klar så räknade jag ut att jag och Josefine, med Bisa, hade kommit på exakt samma poäng. Så kul, tyckte jag, detta var ju första gången jag tävlade och att då göra så bra ifrån sig kändes jätteroligt! Prisutdelningen skulle vara på klubbmötet några veckor senare.
Så var det då dags för klubbmöte. När vi kom till Lydnadscupen så läste du upp resultaten.... Josefine blev 1:a, kelpien med husse blev tvåa och Sandra med Tilly blev trea.... men hallå - vi då? Då visade det sig att man var tvungen att delta i alla tre tävlingarna på cupen! Tack för att de inte hade skrivit ut DET någonstans.... Hade jag vetat det kunde vi ju varit med på platsliggningen och avstått resten av momenten, eller typ gjort ett eller två moment. Vi hade ju inte behövt poängen från den tävlingen, bara själva deltagandet. Jag måste erkänna att jag blev djupt besviken. Egentligen fånigt, det var ju bara en klubbtävling och inte viktigt på något sätt, men jag ville så gärna att det skulle synas någonstans (typ i klubbtidningen och på webben) att vi gjort bra ifrån oss. Det behövs lite reklam för beauceroner, det hör ju inte till vanligheterna att träffa på dem på tävlingar. Jaja, så var det med det. En sak är säker - jag kommer INTE att tävla Lydnadscupen fler gånger med nån hund.
Tillbaka till Kenzos sida