Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Platsen gick hyfsat; en dobbistik som låg bredvid Chili gick upp ett par gånger och sen låg hon och pep lite och då hakade ju Chili på. Han rullade över (bytte ställning) en gång också, så helt lugn var han inte, men det var ändå ganska bra.

Budföringen gjorde han jättefint, ingen tvekan trots helt okänd mottagare.

Avslutade träningen med en fika i klubbstugan, då fick Kenzo vara med. Han verkade lite förvånad över att vi inte gick ut och tränade, men jag kände att det fick räcka med att köra Chili idag, så vi fikade klart och sen åkte vi hem. Tillbringade en del av kvällen med att, liggandes i soffan, prata i telefon med Angelica; Chili kröp upp och la sig på mig och sen somnade han där, med huvudet på min mage... 45 kg hund är lite tungt, men samtidigt ganska mysigt. =)

Var faktiskt lite hurtig på morgonrundan och joggade åtminstone en tredjedel av rundan, dock inte i ett sträcka. Promenaden är väl totalt ca. 1.5 km så det är ju inga imponerande sträckor, men man måste ju börja någonstans...

Kvällens aktiviteter bestod i ett spår till Chili och cykling med Kenzo. Martin rastade hundarna medan jag gick ut spåret i hagen bredvid huset. Tänkte använda mig av stegräknaren för att få till ungefär 300 meter spår, men när jag gått en rejäl sträcka, drygt 100 meter, så visade räknaren på 28 steg.... bara att strunta i det och försöka gå på känn istället. Tror att spåret blev ungefär 350 meter eller nåt sånt. Det fick ligga nästan 50 minuter och under tiden stack jag ut och cyklade med Kenzo, 2.6 km blev det och att han är pigg märks verkligen - han låg på i selen och drog till och med lite ibland.

Sen tog vi Chilis spår. Han spårade riktigt bra första och nästan hela andra sträckan. Tar apporterna jättefint nu och kommer med dem i full fart. Tredje sträckan vimsade han däremot något helt otroligt. Jag hade passerat ett gammalt äppelträd med en massa nerfallen frukt och jag undrar om det varit mycket vilt där och ätit (det låg en massa halvätna äpplen och det såg inte ut som att det var fåglar som varit på dem), något var det i alla fall. Jag hade lagt 4 apporter (varav en slutapport) och sen fanns det en matburk ca. 20-25 meter efter sista apporten. Alla apporterna tog han i alla fall och matburken, som jag gömt lite i gräset, hittade han också.

Det är en välsignad tur att jag köpte den där Böttcher-selen, för nu är det precis att jag orkar hålla emot. Som tur är så har jag en bra spårlina; den är av plast och går att spåra med utan handskar, dessutom är den lite elastisk vilket är ganska bekvämt för mig och förmodligen även för Chili.

Jag är halvnöjd med hans insats - han tar ju sig fram men det var mer än lovligt vimsigt mot slutet, tycker jag. Han har gjort betydligt bättre spår. Jaja.

Betalade räkningar gjorde vi idag, och insåg sen att vi inte hade några pengar kvar. Kul. =(

Tur att vi har köpt hundmat för nån månad framåt. Frågan är väl vad vi själva ska leva på. Nog för att jag behöver gå ner i vikt men man måste ju ändå äta något..... Och Fredag behöver en "mun-sanering" - han har rejält med tandsten.

Det börjar bli riktigt jobbigt att uthärda den här ekonomiska svackan nu - det har varat för länge. Det ser ljusare ut i framtiden, men förmodligen blir det inte förrän tidigast till våren/sommaren nästa år. *suckar*

Något som i alla fall är roligt är att vår katt Klara (vår fodervärds-Cornish Rex) förmodligen ska paras. Hon kommer att åka till sin ägare nästa vecka eftersom det är säkrare att sluta ge p-piller när Klara bor i en lägenhet tre våningar upp istället för att hon bor kvar hos oss och vi riskerar att hon smiter ut. Sen blir det troligtvis parning så fort hon börjar löpa och sen får vi väl hem henne igen framåt våren nån gång - kattungarna ska stanna hos sin mamma i 12 veckor och medräknat dräktighetstiden så blir det ett antal månader som hon är borta. Spännande ska det bli, helt klart! =)

Jag hade inte lust att ta med honom till jobb, så för första gången någonsin så fick alla tre hundarna vara inomhus när vi jobbade... Kenzo fick ligga i grovköket med tratt på och galler för skor och annat som vi är rädda om - jag tror inte han tuggar sönder något när han har tratt på men vi tar inga chanser. Diva fick vara inne eftersom hon fortfarande är ganska halt och det är förmodligen bättre för henne att ligga i sin Bia-bädd än på cementplattorna eller liggborden. Chili fick vara inne helt enkelt för att vi tyckte att det var taskigt att sätta honom i hundgården alldeles ensam.

På lunchen hämtade vi 75 kg Fodax och eftersom vi var tvungna att köra hem och stoppa det i frysen, så blev det lunch hemma och hundarna fick komma ut en stund. Vädret var strålande, så innan vi åkte tillbaka till jobbet så släppte vi ut Chili och Diva i hundgården.

Kvällen ägnades åt lydnadsträning för min del. Idag var det Therese, Lisa och jag som tränade. Lisa började med sin sheltie, sen fick jag och Chili kommendering genom appellens moment. Det gick hyfsat - han var okoncentrerad i början, efter tre moment fick jag nog och ryckte honom lite i kragen och sa åt honom att skärpa sig - sen gick han riktigt bra. Därefter körde Therese igenom Zatoya i en del elitmoment.

Det började mörkna så vi flyttade oss upp på A-planen eftersom C-planen inte har någon belysning. Där körde vi sittande i grupp och eftersom jag ville köra platsen med Chili så valde jag att inte springa och byta hund utan gjorde även sittandet med Chili - första gången för honom. På väg ut på planen så var jag ganska bestämd och muttrade och morrade lite på honom och talade om vad som skulle hända om han inte skötte sig... ;-)

Sittande gick jättebra - jag gick ju inte och gömde mig utan stod så att han kunde sig mig. Han satt blickstilla, vred bara på huvudet ibland och kollade på en hund som tränade, i övrigt var han helt lugn, inget pipande, inget nosande! =)

Därefter blev det en platsliggning och jag passade på att muttra lite mer på honom innan vi la dem och det gjorde susen - han låg jättefint! Hade en tendens till nosning precis när jag hade vänt mig om, men jag sa till honom och han slutade omgående. Sen låg han perfekt! Inga nosningar, inget kryp - helt enkelt en jättefin platsliggning! Nå, då vet jag det - sätter jag lite press på honom att sköta sig så gör han det. Skönt!! =)

Avslutade med att träna ett pass med Kenzo. Som vanligt nu är han supertaggad och fria följet blir lite därefter - han är helt enkelt för entusiastisk. ;-) Man skulle inte tro att det är samma hund som i våras, när han segade sig fram över planen... nu går allting i full fart och han har så himla kul. =)

Det mesta gick bra, fjärrdirigeringen har vi slarvat med så den var inte så snygg (han flyttar sig framåt) och första inkallningen blev inte helt perfekt eftersom han hade dålig fart på första sträckan, men då avbröt jag och så gjorde vi om och då gick det mycket bättre. Krypet är även det lite överentusiastiskt vilket gör att han kommer lite långt fram om jag går för sakta, å andra sidan så börjar han nu få till ett så pass bra kryp att jag kan öka takten lite och då blir det mycket bättre. Högersvängar går bra, vänster är värre. Så vi tränade en hel del på "vändningar på stället" under kryp, vilket förstås innebär att han även måste krypa baklänges när jag vänder vänster på stället. Det går förvånansvärt bra faktiskt. =)

Vid sändande till konen fortsatte jag att klicka honom och det går jättebra; han har full koll på att han ska springa till konen och nu har jag även börjat lägga in kommandot "konen" och han springer glatt dit. Bara att jobba vidare utifrån det här.

Sen fick det räcka med träning för idag och vi åkte hem och åt. Kenzo äter för övrigt jättebra nu. Han får dessutom 50 gr pemmikan varje dag som han glatt tuggar i sig, vilket säkert ökar på aptiten och energin - det innehåller ca. 60 % fett. =)

Däremot är Diva rejält halt. Hon stapplar fram och vi funderade på om hon helt enkelt blev stel av att vara i hundgården nu när det är lite svalare. Så idag fick hon vara inomhus när vi var på jobb. Men inte hjälpte det inte; hon är rejält halt på höger fram och jag misstänker att hon sträckt sig för hon är markant stelare när hon legat stilla en stund. Vi får avvakta några dagar och se om det blir bättre, annars får det väl bli ett veterinärbesök för hennes del.

Ska för övrigt beställa tid hos veterinären för att ta bort tandsten på Fredag (vår bondkatt). Samtidigt ska Klara (Cornish Rex-honan som vi är fodervärdar till) vaccineras, öronmärkas och få ett intyg om att hon är fri från navelbråck - allt inför den eventuella parningen. Om allting är ok så kommer hon troligtvis att flytta härifrån om några veckor och sen får vi se när hon kommer hem igen. Kommer att bli lite tomt här men samtidigt är det ju spännande att hon kanske ska bli mamma. =)

Har precis fått en "ny" skärm till datorn - att byta från 17" till 21" är ju nästan en chock. Tur att man har en sambo som samlar på sig en massa avlagda prylar - det fanns en hel hög med skärmar att välja mellan och till slut hittade vi en som jag trivs med. Fast det kommer nog att ta ett tag att vänja sig vid större skärm och annan upplösning... =)

Diva la sig i solen på gräsmattan och kopplade av, medan grabbarna bus tvunget skulle vara med mig i hundgården och kolla vad jag gjorde. =)

Sen gick vi ut och rastade och på en mjuk och fin skogsväg fick hundarna springa lite intervaller, totalt ca. 1200 meter ungefär.

Sen la vi om dem och den här gången låg Chili som ett litet ljus - helst stilla, koncentrerad på mig förutom att han kikade lite på en hund som passerade utanför planen, men det får han gärna göra - bara han är tyst och ligger stilla. De fick ligga i 2-3 minuter och han låg perfekt hela tiden. Det är det jag har trott tidigare - han har för mycket förväntan i momentet; när det nu blev lite jobbigt och argt från min sida så tappade han lite av sin förväntan på att något roligt skulle ske och då låg han så fint som jag vet att han kan göra. Hmmm....

Johanna kommenderade sen mig och Chili genom appellens lydnadsdel samt stod som mottagare på en budföring. Det mesta gick bra; han slarvade lite i linförigheten då han ville gå och hälsa på Johanna, samt att han stannade halvt vriden mot mig i andra ställandet i framförgåendet, men i övrigt gick det jättebra. Även budföringen gick fint.

Därefter hjälpte jag Johanna lite med apporteringen med Trix; efter ett tag funkade det fint. Hon avslutade där, medan jag ställde upp en ruta och gick och hämtade Kenzo. Körde igenom linförighet, framförgående och fritt följ - i fria följet så belönade jag inte alls utan korrigerade honom lite emellanåt; han är så övermotiverad i det momentet att det inte behövs något beröm... tvärtom nästan. ;-) Sen blev det inkallning med ställande och läggande, helt suveränt - full fart, tvärnit vid "stå", full fart igen, fint läggande och full fart in till mig. Underbart! =)

Nästa moment var rutan och där hade jag ställt upp en kon ca. 15 meter från rutan. Jag ställde upp oss vid konen och skickade Kenzo mot rutan och han gick rakt och fint in i den och den här gången stannade jag honom i tid, så det hela blev riktigt bra!

Metallapport och hopp-apport gick även det jättebra - vilket träningspass! Härligt när allting stämmer!

Sen beslöt jag mig för att börja träna det här med sändande till kon. Jag har grubblat lite över hur jag skulle lära in det och har beslutat att testa med klicker. Så jag tog Kenzo under "hopp-och-lek" och så gick vi runt på planen i närheten av konen. Så fort han var nära konen så klickade jag. Efter 4-5 gånger så tog vi en kort paus, sen testade jag att sätta honom vid min sida och stå ca. 2-3 meter från konen. Sen sa jag "hopp-och-lek" och då sprang han fram till konen och jag klickade och belönade. Testade detta några gånger och fick även bevis på att han fattat att han skulle stå intill konen, för ena gången stannade han lite för långt ifrån (han var utan tvekan nära nog, men lika bra att få det riktigt bra från början) och jag bara väntade ut honom och efter en kort stund så flyttade han sig närmare konen och då klickade jag och belönade. Himla häftigt att se hur snabbt det kan gå att lära in saker!

Kändes som en riktigt bra träning ikväll; nu ska jag jobba vidare på det här med platsen med Chili och sändande till konen med Kenzo.

Tredje hund var Soda (pudel) som skötte sig bra på båda skicken - idag behövde han inte ta nån rulle utan fick istället lek och kamp ute hos figuranterna, för att bygga på hans figurantintresse lite.

Sen var det alltså Jannice, som jag inte såg för då höll jag på att värma upp Kenzo. Vi var inte så långt från skjutbanan och det smällde ganska mycket under hela träningen. Jag tyckte inte jag såg någon reaktion på Kenzo när jag tog ut honom ur bilen och gick och värmde upp. Första skicket gick bra - han gick längre ut än vad figgen låg, men vände sen och hittade henne utan problem, tog rullen och kom fint. Gjorde också ett bra påvis, där jag inte sprang med ut - det är inga som helst problem att få honom att gå ut på påviset - han är verkligen superladdad på figgen.

Andra skicket gick också det bra, dock tyckte jag efteråt att Kenzo var lite väl varvad och flåsig för att bara ha sprungit 2 skick. Nåja.... vi avslutade och sen gick vi ner till bilarna, tog ut alla hundarna och gick iväg ca. 200 meter till en gräsplan där vi la en platsliggning.

Gräsplanen är en del av skjutbanan och de sköt visserligen inte just där, men på andra sidan en skogsdunge sköt de. Det märktes på Kenzo att han inte riktigt uppskattade det - jag såg på honom att han tyckte att det var skumt. Han låg och kikade bakom sig (där skotten kom ifrån) och även om han låg bra så såg han inte helt avkopplad ut. När vi sen gick tillbaka och jag satte honom upp så reste han sig efter en kort stund och tänkte smita iväg till Anna och Loke som stod bredvid. Jag kopplade och sen stod vi kvar och pratade nån minut. Det smällde under tiden och Kenzo var inte direkt rädd men ändå lite störd av det.... =(

Jag är inte förvånad - han var visserligen skottfast både på MH och korning, men han är en sådan hund som måste vara säker på vad som händer och sker, annars kan han bli osäker och lite misstänksam. Han har inte reagerat på skott tidigare och eftersom klubben inte ligger så väldigt långt från skjutbanan så brukar det ofta skjutas i bakgrunden när man tränar. Han är helt oberörd av detta men det här ikväll blev nog lite för bra för honom. Nå, det blir till att börja träna det här med skott och se till att göra det så att han förstår vad som händer och ge honom positiv förstärkning vid skotten. Det ska nog gå att lösa.

Spåret fick ligga ca. 40 minuter. Jag använde mig av den "riktiga" linan, dvs. den som är 15 meter lång och såg till att släppa ut tillräckligt mycket lina för att inte få nerdrag om det hade varit en tävling - lika bra att börja träna in det där nu.... Första biten var lite vimsig tyckte jag, Chili slog en del, men spårade ändå ganska hyfsat. Jag hade inte riktig koll på var pinnar och vinklar var, förutom mot slutet, så jag litade helt enkelt på hunden. När han hittade första pinnen så plockade han upp den och kom i full fart med den - det där har han verkligen greppat nu!! =)

Belönade med köttbulle och släppte sen på honom igen, återigen försökte jag vara noga med att släppa ut tillräckligt med lina. Jag var nyfiken på hur han skulle fixa vinkeln men det visade sig vara lätt för honom, han slog lite men hade inga problem och behövde inte ringa för att hitta rätt, utan gick nån meter för långt, slog tillbaka, gick över spåret och tog direkt upp det. Andra sträckan var "risfältet" - här fick han problem, vilket jag inte är förvånad över... Han missade tyvärr pinnen här, jag tror att han var lite ur spår genom vattnet och sen låg ju pinnen direkt efter vattnet. Däremot så kom han rätt i vinkeln och tog den helt perfekt!

Sista sträckan gick han väldigt bra - koncentrerat och noga och tog utan problem den tredje pinnen och kom galopperande med den. Duktig kille! Sista biten fram till slutpinnen var också bra, fast han fick plötsligt för sig att han såg/hörde något längre fram, ute mot grusvägen, så han tvärstannade och stod och stirrade ditåt. Det var nästan mörkt vid det här laget, så det var svårt att se om det verkligen fanns något där. Jag kommenderade "spår" och då tittade han på mig och sen började han spåra igen och hittade utan problem slutpinnen. Mycket belöning, nöjd hund och nöjd matte. =)

Det här känns riktigt bra; den nya selen har gjort att jag numera klarar att hålla emot i spåret. Han ligger fortfarande på rätt hårt, men det är ändå jättestor skillnad; tack och lov för det! =)

Träningen gick bra. Jag fick börja med Kenzo så jag körde lite fritt följ, vilket gick bättre än förra veckan, även om han fortfarande var lite för taggad vilket gör att han flyttar fram sin position. Hyfsat bra vändningar på stället dock, och riktigt bra stegförflyttningar förutom att han hoppade backlänges istället för att gå...

Sen inkallning med ställande och läggande, riktigt snyggt! Bra fart även första sträckan, vilket varit det som ibland strulat. Bra inbromsningar, trots halt gräs och bra tempo hela vägen. Trevligt!

Rutan var nästa moment och till min glädje så gick han perfekt rakt in i rutan. Sen var jag lite sen med att stanna honom, så han hamnade lite långt bak i rutan, med svansen och en tass på gränsen till utanför, men skit samma . han går i alla fall ut i bra fart och verkar tycka att det är riktigt kul nu! =)

Avslutade med en vittringsapportering och där har vi lite problem. Han tar alltid rätt pinne, men han envisas med att plocka lite i de andra när han kollar efter rätt pinne . han "smakar" på dem istället för att bara lukta. Får fundera lite på hur jag ska få honom att sluta med det.... jag har några idéer och fick också lite tips/funderingar från Ann och Therese.

Ann körde sen sin schäfer en stund och det säg väldigt trevligt ut. Therese och Ann hade kommit till klubben tidigare än jag och hunnit med ett uppletande med Zatoya, så Therese körde inte nån lydnad, däremot avslutade vi träningen med att köra sittande i grupp med Kenzo och Zatoya. Jag gömmer mig fortfarande inte (detta var 2:a gången jag körde momentet) men Kenzo sitter i alla fall än så länge som ett litet ljus. =) Även Zatoya satt jättefint. Sen blev det en platsliggning och där var det inte det minsta lilla som hände. Ann fick gå slalom mellan hundarna och det var inte något problem för någon av dem.

Vi avslutade träningen och sen hämtade jag Chili och körde lite själv. Det blev en genomkörning av appellens lydnad vilket gick riktigt bra. Framförgåendets ställanden var bättre idag, tack vare bollbelöning framåt. Linförighet och fritt följ var bra, lite övertaggad i början av linförigheten men han lugnade sig snart. Inkallningen blev supersnygg, läggande under gång var snabbt och bra (så vitt jag kan bedömma, det är lite svårt att se själv) och apporteringen var förvånansvärt bra . lite vilt innan gripandet, som vanligt, men faktiskt mindre än det brukar vara. Snygg ingång med bra position, tyvärr lite lite tugg, men ändå inte så illa.

Hoppet var riktigt bra . startposition är 3-4 meter från hindret så att han får bra utrymme och jag hinner absolut inte med, men han tvärnitar och väntar in mig på andra sidan. Testade även hopp-apport och kom snabbt ihåg att jag måste stå lite närmare hindret vid det momentet, annars fattar han inte att han ska hoppa. När vi väl flyttade fram nån meter närmare hindret så gick det som en dans.

Det fick räcka med den här träningen, förhoppningsvis hinner jag lägga in ytterligare ett lydnadspass denna veckan.

Lite nytta blev det ändå gjort ikväll, fast inte på hundfronten. Vi var tvungna att ta tag och röja upp i köket samt dammsuga hela huset (hundarna har börjat fälla...) och medan Martin röjde så gjorde jag moussaka till i morgon. Det märks på Kenzo att han fäller just nu; han äter sämre men har i alla fall inte matvägrat helt. Vi har köpt pemmikan och ger honom och det verkar hjälpa till på aptiten samt att det är rejält mycket energi eftersom det är ca. 60 % fett.

Vi åkte hemifrån vid 10-tiden och kom ner till Helsingborg vid halv två. Började med att äta lunch hos min mamma, sen iväg in till stan för att lämna av en reparerad dator till Anneli och sen vidare ut för att titta på husvagnen. Den var riktigt fin, speciellt med tanke på åldern och efter lite kontroll och genomgång så bestämde vi oss för att ta den. Tog en snabb sväng ut om min mamma för att visa upp åket och sen inom macken och iväg mot Linköping. Resan hem tog ett tag - nackdelen med husvagn, man får ju bara köra 80... och vi stannade även några gånger för att handla godis och äta. Så vi kom hem ungefär halv tolv på natten....

Idag har vi varit rätt sega. Dagen var mulen och regnig till att börja med, så vi kopplade av framför TV:n och såg ifatt på det vi spelat in under veckan. Så småningom lyckades vi somna en stund och när vi vakande så var det sol ute. =)

Vi rensade bort lite ogräs från garageuppfarten för att få en bra plats att ställa vagnen, sen flyttade vi den på plats och därefter åkte vi och handlade lite mat. Mer aktiviteter än så här blev det inte idag - vi är fortfarande ganska trötta efter gårdagens resa - tänk att det tar så hårt att bara sitta i bil så länge.

Jag ska lägga upp lite bilder på husvagnen så småningom, men först måste kameran in på reparation - den glappar i minneskortet; ytterst irriterande. =(

Försökte komma iväg i hyfsad tid från jobbet idag, eftersom det var sökträning. Vi var 5 ekipage idag; Kenzo, Loke (wheaten), Soda (pudel), Lovis (papillon) och Ronja (Irl. terrier). Vi hade lite strul med vinden, som tyvärr inte blåste riktigt som vi hade tänkt oss. Jag och Kenzo var först ut och första skicket blev kanonbra. Figuranterna får vara noga med att inte ge honom en chans att pussas och stöka när han kommer ut första gången - det får vänta till påviset. Andra skicket så fick han inte vind på figgen, utan drog iväg till den förra legan, fast det hade han ju inte något för, tack och lov. Kom tillbaka mot mig när jag kallade, men halvvägs in till mig så fick han vind på figgen och vände och stack ut och hittade henne. Sen var det ju inga problem - han vet vad han ska göra i påviset, utan tvekan.

Loke hade lite mer otur med vinden och gjorde tvärt emot Kenzo - han drog iväg till andra figgen på första skicket. Lite dumt, för då fick han ju utdelning på att springa iväg långt i rutan.... Nåja, andra skicket, där jag låg som figge, blev jättebra och om Loke bara får stöd från stigen så tar han fint rullen och springer tillbaka. Får han inte uppmuntran från stigen så kan han välja att vara kvar hos figgen, eftersom han tycker att det är så kul. Å andra sidan har han alltså inga som helst problem med påviset sen, eftersom han har väldigt bråttom ut till figgen igen. =)

Tredje hund var Soda. Han hade svårt att förstå handklappningarna, som vi körde med istället för pop-up:er. Så småningom gick det, men första gångerna gick han till den person på stigen som klappade... ;-) Andra skicket blev inte så bra och vi började inse att vinden inte alls uppförde sig som vi trodde att den gjorde. Vi fick dock gjort ett extra skick med Soda där han fick figgen i vinden, så det slutade bra.

Sen var det Lovis. Hon fick gå på en känd figge (Anna) första gången, eftersom hon tenderar till att vara lite osäker på folk. Hon gick ut fint, men ville inte alls ta rullen. Jag var figge nr. 2 och här fick hon bara godis och det var inte minsta tvekan från hennes sida . hon kom i full fart och var inte alls osäker på mig. Bra!

Sist kördes Ronja, som löpte. Hon har tränat sök tidigare, men haft ca. ett halvårs uppehåll. Det märktes att hon visste vad hon skulle göra och jag får säga att det var en synnerligen trevlig bekantskap - livlig, glad, lyhörd och med full koncentration på vad hon skulle göra. Mina "terrier-fördomar" får sig en liten knäck när vi har två så supertrevliga terriers med i träningsgruppen.... ;-) Jag har alltid fått för mig att terriers är ganska envisa och inte speciellt lyhörda, men det verkar inte stämma på Loke och Ronja i alla fall.

Efter söket så fikade vi en stund i klubbstugan. Kenzo, Lovis och Signe (Lovis' mattes andra hund) fick följa med in och Kenzo klättrade omkring, pussades, tiggde kaka och flirtade med de något ointresserade tikarna... Lika kul som söket, verkade han tycka. =)

Vi blev lite sena hem men jag var bara tvungen att gå och lägga ett spår på en stubbåker bakom grannens hus. Det blev ca. 175-200 meter långt, med tre apporter och en godisburk i slutet. Det fick ligga ca. 30 minuter, det blev inte mer för det höll på att bli mörkt sen... Första sträckan blev lite vinglig; Chili var lite fundersam över att linan (eller kopplet, som det var i detta fallet) gick mellan bakbenen, men efter första apporten så glömde han bort såna trivialiteter och jäklar så bra han spårade resten av spåret! Bäst av allt var ju att han inte längre slet så att jag höll på att ramla omkull . betänk då att jag ändå inte är nån liten späd person utan jag utgör ändå (tyvärr) ganska mycket "tyngd" i slutet av linan, men inte sjutton kan man hålla emot ändå - Chili har ju kunnat lägga hela bringan i selen medan jag ska försöka att hålla emot med mina händer/armar. Nu gick han däremot riktigt bra, och det blev inte nån "strid" där han kämpade för att komma framåt, utan nu satte han själv gränsen för hur mycket han ville dra... ;-)

Jag spårade för övrigt i det nya kopplet som jag köpt . ett 3.5 meter långt syntetkoppel utan ögla; tror att det benämndes "skyddskoppel". Tanken är att jag ska ha det vid påviset i söket, samt även som spårkoppel om jag av någon anledning inte vill spåra i lina. Det är av ett material som kan bränna händerna om det glider och med en vanlig sele så hade jag aldrig kunnat använda det när jag spårar med Chili, men nu med den nya selen gick det utan problem. Chili var som sagt heller inte speciellt störd över att linan/kopplet gick mellan bakbenen; svansen var hög och viftade hela tiden.

Önskar att jag hade köpt en sån här sele för länge sen. Men nu jäklar ska vi i alla fall ut och träna spår inför appellen om några veckor. Om inte något går åt skogen så borde vi kunna få till en uppflyttning, vi får väl se hur det går. =)

Idag har det varit desto mer aktivitet - jag har varit tävlingssekreterare för en av spårgrupperna under Stångebroslaget. Klockan ringde strax efter 5 i morse.... fy sjutton så trött jag var och det var ju mörkt ute - det är man inte van vid direkt. Klockan 6 var jag på plats på klubben och sen var det bara att sätta igång att förbereda pärmar, ta emot anmälningar etc. etc. Efter lottning och platsliggning så drog hela gänget iväg ut mot spårskogarna och nu blev det nästan för lugnt för oss som satt kvar i stugan. Jag fick dock ställa upp och skriva vid rapporthundarnas lydnad, så jag hade något att göra, vilket var trevligt. Det var 4 ekipage i rapporten och de gick en hyfsad om än inte strålande lydnad. Sen försvann de iväg ut för att köra sträckan, så då fick jag återgå till att vänta på att spårresultaten skulle komma in.

Så småningom började spårmottagarna komma tillbaka med pinnar. Jag fick ett inringt besked om att två ekipage hade brutit, dock var ett av dessa ekipage fortfarande försvunna.... detta var 1 h efter påsläpp så nu började de leta efter hund och förare. Som tur var så hade hon en mobiltelefon med sig och så småningom, efter typ 2 - 2.5 timmar så hittade hon tillbaka... Jag tror att jag ska ha med mig en kompass när jag ska ut och tävla spår i framtiden.

Från att ha varit 11 ekipage inför spåret så var det till slut 7 kvar inför lydnaden. Ett hemma-ekipage (det enda för dagen överhuvudtaget) låg bra till och det slutade faktiskt med att de, efter en jättefin och jämn insats i både spår, uppletande och lydnad, vann gruppen! Jättekul och bra gjort Tina och Wilde!

Vädret höll sig fint hela dagen, fram till ca. 5 minuter återstod av sista hundens lydnadsprogram. Då öppnade sig formligen himlen och en regnskur vräkte ner - det var rena åskregnet, dock utan åska.... Alla som kunde tog skydd, stackarna på planen fick stå ut några minuter till, så var de också genomblöta när de äntligen kunde bryta och rusa in i skydd.

Efter ungefär en halvtimmes regnande kom solen igen och sen höll det sig bra resten av kvällen. Typiskt. Efter prisutdelningen hade vi tävlingssekreterare lite pappersarbete att ta hand om, medan andra städade upp efter helgen. Sen var det bara att åka hem och jag kan ju säga att jag inte direkt hade nån energi över till att göra något mer hemma; jag tog bara en promenad med hundarna. Martin höll på att laga bilen, den har fått nytt avgasrör vilket var välbehövligt, nu ska den bara få ett nytt servorör också, så har vi snart styrservo igen, jippie. =)

Spåren blev ganska enkla - i Kenzos fall var det upptagsträning, så jag la ett spår på kanske 150 meter, där jag gick in från grusvägen och lät spåret gå ca. 10-12 meter in i skogen en bit och sen blev det en del vinklar, eftersom han behöver träna lite på det.

Chilis spår blev ett rakt spår på ca. 100 meter, här var tanken att lära honom att inte dra som en idiot.

Kenzo spår fick ligga ungefär en halvtimme. Jag släppte på honom ca. 15 meter in på spåret, dvs. skulle han välja fel håll så skulle han efter ca. 15 meter komma ut på grusvägen igen. Vi har inte gjort något spårupptag tidigare, så det var lite intressant. Han var helt fokuserad och det syntes att han direkt var inne i spårbeteende och när jag sa "spår" så gick han rakt ut, hittade spåret och tog det direkt åt rätt håll! Häftigt att se, jag trodde inte riktigt att det skulle vara så enkelt för honom... Det kanske var "nybörjartur" men det såg verkligen bra ut. =)

Resten av spåret gick bra, om jag bara ser till att hålla emot lite lagom så är han en otroligt enkel spårhund att följa - kommer han fel och jag håller emot så envisas han inte, är han däremot rätt i spåret så bara drar han på. Det enda jag får tänka på är att hålla emot lagom mycket, inte FÖR mycket och inte för lite - håller jag för löst i linan så blir han lätt lite slarvig.

Sen var det Chilis tur. Jag hade bestämt mig för att inte låta honom dra, så vi spårade i koppel och sele och så fort han drog så stannade jag. I början fattade han absolut ingenting - han försökte bland annat gå ut åt sidorna, men det hjälpte ju inte, jag bara stod kvar och höll emot. Vi kom sakta framåt, men det var en ganska förvirrad Chili som spårade, stannade, tittade på mig, spårade lite, stannade igen etc. Pinnarna tog han däremot jättefint, så den träningen har verkligen gett resultat. I slutet av spåret så hade han faktiskt dämpat dragandet lite och när han spårade fint några steg och sen drog på lite mer så ryckte jag lite för att visa att det inte var tillåtet att dra iväg. Det verkade funka, fast det krävs nog många sådana här övningar för att få till lite lugnare spår för hans del.

Dock är det som sagt varmt och skönt på dagarna. Tog en promenad med hundarna efter jobb, inte så lång sväng, men de fick springa lite intervaller - en sträcka på ca. 100 meter som de fick springa 4 gånger, sen 1 minuts paus, sen 4 gånger till, paus igen och sen 2-3 gånger till. På slutet var Kenzo rejält slut, det märks att han varit sjuk. Lika bra att dra igång konditionsträningen nu och få upp honom lite i kondis inför tävlingssäsongen. Chili däremot sprang med bra fart även i slutet. Diva fick springa 2 gånger, men hon lunkar mer än hon springer, enda gången man får henne att springa lite är om vi skickar henne när sikten är skymd - första sträckan får hon då en väldig fart eftersom hon inte är säker på var husse/matte är, men sen när hon vet hur det ligger till så går hon åter igen ner i sin vanliga lunk... Är man gammal så ska man inte behöva ta ut sig, verkar det som hon tycker, vilket hon väl har rätt i. ;-)

Hundarna är i alla fall rejält pigga i det här lite svalare vädret - Kenzo har massor av energi även om orken i längden inte är strålande, och varje morgon nu så tar han och Chili en rejäl jakt/bus-svängom på stubbåkern som vi passerar vid morgonrastningen. Det är bekvämt med två hundar som gillar att springa och jaga varandra - hela hösten och vintern och en bra bit in på våren så är det full fart på dem och det blir ju automatiskt konditionsträning av det hela. Framför allt är det lika roligt att betrakta dem och se hur kul de har tillsammans - jag blir liksom aldrig trött på att njuta av synen av grabbarna som jagar varandra, studsar omkring och går ner i lekställning, brottas och bara allmänt trivs ihop. Mina hjärtegull - jag är så glad att de trivs så otroligt bra tillsammans!

Idag var det dags för sökträning igen. Denna gången var det 5 hundar, vilket känns ganska lagom vad man hinner/orkar med. Först ut var Loke, som skötte sig bra; när han var på väg in med rullen så tjoade och berömde alla som stod på stigen, det gör verkligen susen och Loke bryr sig nu inte om att stanna eller vända och springa tillbaka till figgen, utan kommer hela vägen in med rullen. Sen är det full fart ut på påviset igen, men det är ju bara bra. Det är inte helt enkelt att göra en pop-up i lite tätare skog när hunden är av mindre modell - de får helt enkelt inte lika bra överblick som en hund av Kenzos storlek. Med lite hjälp gick det dock bra och vi körde för första gången med liggande figge, det funkade bra för Lokes del.

Nästa var Soda och hans matte hade varnat och sagt att han inte var riktigt "sig själv" utan verkade lite trött och seg. Det märktes även i söket och han ville knappt kampa med figgen efter första skicket. Andra skicket var jag som liggande figge och att det låg en människa i skogenvar riktigt läskigt tyckte Soda och backade och skällde. Lite övertalning från min sida och sen vågade han komma fram och ta rullen. Dock ville han sen på påviset inte kampa alls, vilket är lite ovanligt, så något var det ju med honom. Han hade i och för sig haft en jobbig helg, så det kan bero på det.

Tredje hund ut var en ny bekantskap för min del, en aussie-tik - Maggie. Hennes arbete såg jag inte för jag var iväg och värmde upp Kenzo, men hon hade haft lite problem med att ta rullen - hon har inte alls tränat på det. Dock var det inga problem att få henne att gå ut till figgen, så det blir att jobba på det där med att ta föremål hos figgen.

Sen var det då Kenzos tur. Han fick en sittande figge ut till höger och en liggande ut till vänster, båda pop-up:er. Det är kul att se; han har full koll på vad som ska hända och det räcker med minsta lilla rörelse från figgen så har han korn på vart han ska. Helt klart är i alla fall att vi ska köra mer med liggande figgar, för på den sittande figgen, som var Bea, så var han helt vild, pussade och letade godis och välte henne... så det tog en stund innan han tog rullen. På den liggande figgen gick det mycket bättre, hon gömde huvudet lite så han inte kunde pussa, då tog han direkt rullen och kom i full fart och sen fick han pussa henne vid påviset istället. När jag sen skulle sätta honom i bilen så tittade han låångt efter figgarna och rutan och ville helt klart springa ut mer; två skick är ju inte direkt tröttande för honom. Han vet ganska väl vad han ska göra redan nu, det ser väldigt positivt ut och han verkar tycka att det är superkul. =)

Sist ut var Lovis, en pappillon. Eftersom hon är försiktig med människor och just nu har en liten spökperiod så fick Anna och Bea figga för henne, eftersom hon känner dem sedan innan. Det var dock inga som helst problem och Lovis var väldigt taggad på att springa ut, så taggad att hon inte ens brydde sig om att hon fick på sig ett tjänstetecken, trots att hon i vanliga fall tydligen är väldigt lättstörd av såna saker.

Vi avslutade med att fika och prata igenom dagens träning. Det började skymma när vi fikade och vi kom fram till att vi nog bara kan köra på vardagkvällar några veckor till, sen får vi flytta träningen till helgerna.

Det är så härligt att se hur pigg Kenzo är nu - det är helt enkelt inte samma hund på sommaren som på vintern. Han lyser av energi och tigger om att få lov att jobba, underbart! Dags att anmäla oss till några lydnadsklass III igen och se om vi kan få det att funka lite bättre nu än i våras...

Körde lite uppletande under rastningen på kvällen. Vallade en korridor på ca. 8-10 meters bredd på stubbåkern, i god motvind. La ut fyra föremål (tyghandske, spårapport, ett katthalsband och en reflex av den typ man klämmer fast i en ficka) och gick sen vidare och rastade en stund innan vi tog och körde uppletandet på vägen hemåt. Det märktes att vi mest har kört med att valla och lägga ut föremål medan hundarna har tittat på, för Kenzo verkade väldigt förvånad när jag skickade honom på "leta". Men halvvägs ut började han inse vad han skulle göra. Han skötte sig bra, var lite slarvig med att hålla sig innanför vallningen, men hittade lätt föremålen.

Chili har nog inte riktigt greppat det där med uppletande - vi måste se till att göra fler tydliga övningar med honom. Han rusar ut på ca. 50 meter, vänder och springer tillbaka till mig - utan att leta... ;-) När sen husse fick gå ut och låtsas bolla med ett föremål, ja då trillade poletten ner. Bara att backa lite och inse att vi inte befäst kommandot "leta" än.

I övrigt - lat kväll med TV och sen datorspelande. Fick ringa in en reserv till elit spår på söndag, gissa om personen i fråga blev glad! Kul att kunna komma med sådana positiva besked ibland. =)

Å andra sidan - sen passerade vi en schäfer som gjorde ett utfall - då rör pojkarna inte en min utan bara promenerar vidare bredvid mig och totalignorerar stökhunden. Då blir man stolt igen.... ;-)

Väl nere på planen så sköter de sig jättebra. En fick ligga och vänta lös medan jag tränade den andra och vice versa - det funkar strålande.

Kenzo fick fritt följ, inkallning (slät, med tanke på lägre klass), fjärrdirigering, kryp, skall och rutan. Rutan gick kanonbra, nu äntligen verkar det faktiskt ha blivit så att han förstått momentet!

Chili fick linförighet, framförgående, inkallning (slät, inför appellklass), hopp, apport, fjärrdirigering, skall och lite kryp, samt en enkel "rutan"-startövning. Sen la vi en plats, jag la både Kenzo och Chili och så var det Maria med Zita. Jag kunde kolla Chili i den uppmonterade backspegeln och såg att han rullade över och bytte ställning en gång i början, då sa jag till honom (han får förvisso byta ställning, men det ena leder så lätt till det andra när det gäller honom..) och sen skulle Marias mamma (som var med för att kolla lite på träningen) gå slalom mellan hundarna, eftersom Maria är uppflyttad till elitlydnad. Hon kom fram till Chili, sen ville hon inte gå längre utan vände - Chili morrade nämligen på henne... *flinar* Han har aldrig legat plats med att någon har gått slalom så och han tyckte nog helt enkelt att det var lite läskigt. Hur som helst så låg han i alla fall bra. Vi gick tillbaka och sen ville Maria träna kvarsittande, så jag satte även Kenzo, medan Chili fick ligga och så körde vi en kort platsliggning/sittning till, vilket gick bra.

Efter träningen stod jag uppe på altanen och pratade med Maria och hennes mamma. Grabbarna var pigga och supersociala; skulle pussa på alla som kom förbi, småbusade med varandra, försökte åla sig fram till Zita etc. etc. En gång så knuffade Chili till Kenzo av misstag, så Kenzo åkte ner två trappsteg... lite senare så låg Kenzo ner och jag sa till Chili att lägga sig, men det gjorde han inte, utan satte sig istället - på Kenzo! Inte konstigt att folk ofta har väldigt roligt åt mina två buspojkar. =)

I fredags hämtade vi min bror på stationen. Höll på att bli döva då ett tåg tutade, sen insåg vi varför... en idiot hade gett sig till att korsa spåren för att komma till perong nr. 2, istället för att använda den vanliga vägen. Tjejen hade tur; tåget hade precis börjat röra sig och hann stanna, ungefär samtidigt som hon slängde sig upp på perongen, men det var banne mig inte hennes förtjänst att det gick bra. Hur dum får man bli? Tydligen nästan hur dum som helst... *häpnar*

Jättekul att träffa min bror, det var länge sedan sist! Eftersom det varit så fint väder så har vi grillat både fredag och lördag, sen har vi mest kopplat av och läst böcker, spelat spel och haft en skön helg. På lördagen fick min bror dock jobba lite; han fick hjälpa Martin att plocka ner vår TV-antenn som var i mindre bra skick. Lite renovering gav en enorm förbättring av tv-bilden, trevligt! Nu kan man till och med få in text-TV på 4:an och faktiskt förstå vad det står i texten, vilket har varit mer eller mindre hopplöst innan...

Eftersom min kära bror inte är höjdrädd så fick han även passa på att sopa av taket lite när han ändå var där uppe och traskade omkring. Det var behövligt - alla stora träd runt huset gör att det samlas alldeles för mycket skräp på taket.

Mer jobb än så här blev det inte; det var alldeles för skönt att koppla av. Enda störande inslaget var att det var skördedags på fälten runt omkring och den sköna tystnaden som i vanliga fall finns ute hos oss fanns inte direkt i helgen, utan det dånade rätt rejält från tröskan, i alla fall på lördagen. Nåja, sånt händer och även lantbrukarna ville väl dra nytta av det fina vädret. =)

Vi vallade en bred korridor, drygt 50 meter djup, på vardera sida om mittstigen, sen fick alla hundarna vars ett skick där de fick se figgen försvinna ut från stigen och därefter ett skick med en "pop up"-figge. Kenzo gick lite snett på första skicket, troligtvis pga att han såg Bea försvinna ut lite snett åt höger. Jag kallade in igen och skickade om, då gick det bättre. Han fjantade runt lite ute hos figgen och ville ha godis istället för att ta rullen, men sen tog han den och kom fint. Påvisen är heller inga problem - han drar inte direkt på utan går väldigt lugnt så länge jag håller i kopplet så man kan få för sig att han inte är taggad på att springa ut igen, men det är han, det är bara det att han inte gillar att dra i kopplet... Så jag låter honom springa lös efter några meter, då blir det full fart. Har beställt ett koppel utan handtag nu som jag ska ha som påviskoppel - känns inte helt bra att släppa iväg honom med ett vanligt koppel när det är risigt och snårigt; det är så lätt att han fastnar då.

Ett lite kul beteende är att han inte går att kampa/busa med inne på stigen - det är precis som att han inte tycker att det är intressant - han väntar bara på att figgen ska försvinna så att han får springa ut och hitta henne... Mina träningskompisar börjar lära sig det nu. Samma sak gäller när han väl kommit ut till figgen på påviset; när han fått sitt godis och beröm så är han nöjd och då vill han att vi fortsätter. Det är ingen idé för figgen att försöka vara aktiv med honom tillbaka in till stigen; Kenzo är helt enkelt klar med sin uppgift och tycker att det är dags att gå vidare till nästa. =)

Alla hundarna skötte sig bra. SCWT:n Loke gillar figgen så mycket att han inte vill gå tillbaka till stigen, men med lite peppning från både matte och kvarvarande figge så gick det bättre. Han släpper gärna rullen lite för tidigt, men har å andra sidan massor av figurantintresse och påviset går som en dans eftersom han har jättebråttom ut till figgen igen.

Pudeln Soda tar rullen perfekt men har sämre intresse att gå ut till figgen andra gången. Kan släppa rullen innan han är tillbaka på stigen.

Kenzo kan fjanta runt lite för mycket med figgen och försöka pussar/tigga godis innan han tar rullen, bär dock sen rullen fint in till stigen och påvisar bra. Just i rull-arbetet har jag nog nytta av att jag tränat en del uppletande med honom; där har han fått lära sig att man håller prylen ända in till matte.

Efter träningen åkte vi hem till mig och fikade och pratade. Tanken var att prata igenom träningen men det blev ärligt talat mest allmänt hundprat. Vi har sagt att vi alltid ska ha en fikastund efter träningen för att diskutera igenom hur det gick. Förhoppningsvis får vi lite roligare väder i framtiden - regn varje gång är ju inte SÅ himla kul. Jag som har en stor och relativt långbent hund led ju inte så mycket av regnet på det sättet, men både Loke och Soda var rejält smutsiga efter att ha farit fram i den blöta skogen och gått på smutsiga grusvägar. Jag är väldigt glad att jag inte har en "pälshund". ;-)