Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Det är så skönt nu, det är ljust nästan ända fram till 18. Idag var det dock inte något riktigt trevligt väder, några minusgrader och rejält blåsigt = kallt!! Jag tog först en sväng med K och C och passade på att träna lite. Stegförflyttningar, vändningar på stället, fjärr samt sittande utan grupp med Kenzo (han fick sitta medan jag sen tränade Chili) och fjärr, inkallning och kryp med Chili. Båda var jätteduktiga och supertaggade. Gjorde även två platsliggningar, ganska korta, där jag belönade Chili med att han fick springa till mig och kampa när han la ner hakan i backen.

Med Sarabi tränade jag igenom alla momenten i ettan utom hoppet. Linförighet och fritt följ gick hyfsat, läggande och ställande under gång var jättebra, likaså inkallningen. Testade även en fjärr, som gick kanonfint; nu när jag använder vänsterhanden för att göra handtecken så håller hon sin position hur fint som helst. Även en inkallning med ställande blev det, där jag la bollen bakom henne och så fick hon hämta den när hon stannat, vilket hon gjorde jättefint, dock hjälpte jag till med handtecken.

Två platsliggningar blev det också och hon ligger väldigt lugnt och fint, med bra fokus mot mig. Avslutade träningen med lite framförgående, börjar bli dags att ta tag i det igen, hade tänkt tävla appellen nu i vår. Kändes skönt att aktivera dogsen lite, det tror jag de tyckte också.

Sen har de fått märgben så det har varit ett väldigt gnagande och tuggande här. Jag har mest suttit framför datorn och fixat med en massa saker, tyvärr kom jag inte riktigt lika långt som jag hade hoppats, men jag får fortsätta i morgon helt enkelt. Nu är det dags att försöka komma i säng.

Det är knappt så man tror det är sant, men tyvärr var det så illa. Så småningom fick han loss Chryslern och sen försökte vi dra loss Volvon. Det slutade med att bogserlinan gick av... Efter mycket strul och skottande fick Martin äntligen loss Volvon och jag kom iväg... en dryg halvtimme senare än beräknat. Hämtade upp min kollega och sen åkte vi ut på motorvägen. Vi hade kört i ca. 3 mil när plötsligt en lampa börjar lysa på panelen! Tyvärr har vi ingen handbok till Volvon, så jag ringde Martin och tillsammans listade vi ut att det troligtvis var ABS:en som strulade. Förmodligen fick sensorn en smäll när jag körde i diket förra veckan, för sedan dess han den varit lite underlig. Nu slutade den helt att funka men det går ju bra att köra ändå, så vi fortsatte mot Gbg och kom fram bara en timme försenade.

När vi sen skulle åka hem igen på eftermiddagen hade vi hoppats komma iväg innan rusningen började, men misslyckades lite. Det var inte kris, men det räckte för att vi båda konstaterade att vi är ytterst tacksamma över att bo i en mindre stad (nu är ju Linköping ändå inte SÅ litet, men betydligt mindre än Sthlm och Gbg). Köer är inte alls kul; man har ju liksom andra saker man kan göra med sin tid...

Hemresan gick synnerligen odramatiskt och dessutom drog bilen förvånansvärt lite bensin, 0.82 l/mil vilket helt klart är rekord. Å andra sidan låg vi mycket i 70 och 90 för vägen mellan Jönköping och Borås är ju inte så kul. Fast bensinbesparande, helt klart. ;-)

Vädret var kanonfint hela dagen så det var en rätt trevlig tripp, trots att det visade sig att mötet inte direkt gav oss speciellt mycket. Nåja, vi har fått en del klagomål på att vi alldeles för sällan visar oss på kontoret i Gbg - kanske inte så konstigt när det tar 3 h enkel resa - så nu ska de väl vara nöjda ett tag framöver. =)

Efter lunch åkte Martin och jag in till stan för att försöka köpa en digital-box; eftersom de går över till digitala sändningar från och med i morgon när den analoga Kisa-sändaren, som vi tagit in TV via, släcks ner så var det typ dags... Nå, vi har faktiskt redan en box, men den är inte så smart för man kan bara programera den fyra olika steg och bara per datum. Eftersom vi spelar in i princip alla TV-program som vi vill se och sen tittar på dem när vi har tid, istället för att vara bundna till TV:n så behöver vi en box med vettiga programeringsmöjligheter.

Vi upptäckte att det var riktigt smart att åka ut och handla när Sverige spelar final i OS-hockey.... det var nästan tomt i affärerna! Tyvärr var en del säljare också lite väl försjunkna i matchen... I två affärer fick vi bra hjälp men de hade inte det vi sökte (slutsålt - inte så oväntat). I en tredje, Power, fanns det en säljare nere vid TV-prylarna, han stod klistrad framför en TV, när det sen blev en paus gick han in på lagret. Ja, inte fick de sälja något till oss, trots att de hade det vi behövde, utan vi fortsatte till Siba och där fick vi äntligen både bra hjälp och de hade det vi behövde. Dock... en säljare var supereffektiv och hjälpte oss och andra kunder, men tre andra säljare var även de klistrade framför matchen. Jisses.... som helt ointresserad av sport kan jag inte riktigt begripa denna hysteri. Visst, det är kul om det går bra, och jag kollade text-TV senare på kvällen för att se hur det slutade, men måste man bli totalt blockerad? Tydligen... om man är "sportidiot".

Nå, nu har vi i alla fall en box som funkar och nu kör vi digitalt. Inte för att jag bryr mig, bara TV:n funkar så. Vi har valt att inte skaffa något kort utan har bara det vanliga utbudet av 1:an, 2:an och 4:an samt att det nu tillkom några kanaler, typ Kunskapskanalen. Visst hade det varit kul med några kanaler till, t.ex. Animal Planet och Discovery, men då får man ju ta nåt sån't paket med massor av kanaler och det vill vi inte. Vi är ganska medvetna om att vi har lite dålig disciplin båda två och risken att bli sittande framför TV:n mer än vi gör idag känns överhängande. Så vi fortsätter med våra tre grundkanaler. =)

Jag handlade förresten även några böcker, sex stycken blev det, på bokrean. Skulle gärna handla fler, men får nog vänta och se om det blir nån lön kvar när räkningarna är betalda. Det är en lite tung månad med både CSN och elräkning, så risken är att vi inte får så mycket över. Nåja, det blir förhoppningsvis bättre nästa månad.

Däremot var han inte lika lugn när vi skulle sova... De andra fyra hundarna placerade ut sig, pojkarna låg som vanligt i sovrummet, Sarabi låg i hallen precis utanför sovrummet där hon brukar ligga och här placerade sig även Tajma. Alla fyra var hur lugna som helst, faktiskt även Chili. Men Tacco var inte nöjd med att vara instängd... inte alls. Han pep och pep och pep.... så det blev inte så mycket sömn under natten. Framåt morgonen flyttade vi honom till grovköket, för att se om han trivdes bättre där, men han pep lika mycket. Vi testade även att ta ut och kissa honom, men han var inte nödig utan bara missnöjd med hela situationen. Kan ju erkänna att vi inte var helt lyckliga heller; att inte få sova gör ju inte direkt att humöret är på topp..

Hur som helst, det har varit det kanonväder idag; strålande sol, klarblå himmel och alldeles vindstilla. Jag gick flera promenader, först en med Kenzo och Chili, där jag först hade tänkt ta med mig kameran men sen inte gjorde det, vilket skulle visa sig vara ett misstag.... vi såg nämligen två älgar. De kom travande över fälten rakt mot oss och eftersom vi stod helt stilla så såg inte älgarna oss utan kom bara närmare och närmare. För att inte ge dem värsta chocken så rörde jag mig några steg när de var typ 100-150 meter bort. De tvärstannade och valde sen att gå ner bakom en skogsdunge och vidare på fältet längre bort från oss. Hundarna var väldigt nyfikna men sansade ändå. Typiskt att jag inte hade kameran med!

Sen fick Sarabi en promenad och därefter följde Martin med när jag tog ut Tacco och Tajma. Alla hundar skötte sig hur bra som helst och det var underbart skönt i det fina vädret. Första dagen som det verkligen kändes att våren ändå är på väg; fåglarna sjöng och det var flera plusgrader.

Sarabi och Tajma fick även ta sig en bus-stund i trädgården, det var uppskattat av dem båda två. De funkar verkligen bra ihopa, även om Sarabi ibland tycker att Tajma lägger sig för mycket, men det kommer sig av att Tajma är van vid att leka med Tacco och han är lite mer dominant än Sarabi... =)

Inte blev det roligare när man gick ut och rastade - det regnade! Det kom rejält med snö igår, upp emot en decimeter, men naturligtvis regnade det alltså idag. Vidrigt väder. =(

Dock klarnade det under dagen upp och på eftermiddagen tittade plötsligt solen fram! Det lyfter ju livsandarna avsevärt! Jag fick en fin promenad med Kenzo och Chili innan solen gått ner helt och sen gick Sarabi och jag ut i skymningen och gick ytterligare en sväng. Idag aktiverade jag faktiskt hundarna lite. Chili fick springa lite sträckor - jag la en boll, vi gick en bit och sen fick han springa tillbaka och hämta bollen. Använde den som externbelöning; han fick komma in i snygg utgångsposition innan han fick springa iväg. Kenzo fick gå kopplad mesta tiden, jag vill att han ska ta det lugnt med sin spräckta klo. Han fick dock göra lite fjärrdirigeringar samt ett framförgående och lite linförighet och blev sanslöst glad över detta. =)

Sarabi var den som fick mest träning, mycket pga. att hon verkligen behövde det för att inte bli helknäpp. Jag körde igenom alla lydnadsklass I-momenten och hon gick riktigt, riktigt bra, speciellt med tanke på att vi inte tränat på länge. Några sneda sättanden och lite sånt, men i övrigt hur fint som helst. Testade även fjärrdirigering samt inkallning med ställande, där la jag bollen bakom henne, kallade in, ställde henne och sen fick hon vända tillbaka och hämta bollen. Kanonfint!

Det blev även fyra platsliggningar, där jag växlade mellan att lägga bollen där jag stod (på ca. 20 meters håll från henne), lägga bollen bakom henne samt en gång lägga bollen på grusvägen, gå iväg en bit, som om bollen låg typ utanför en appellplan och sen göra en platsliggning. Här fick vi fin störning då det kom en bil innan jag hade hunnit lägga Sabbi, så vi klev åt sidan och släppte förbi bilen, sen gick vi ut och hon fick ligga plats, när jag sen kom tillbaka till henne sa jag bara "varsågod, ta bollen!" och hon for iväg och hämtade sin boll. Hon är rolig för hon kan verka så förvirrad, förmodligen för att hon är så livlig och har koll på allting som sker, men hon har ändå full koll på t.ex. var vi la bollen.

I fjärrdirigeringen har hon en tendens till att flytta sig åt höger (hennes höger) vid varje sättande; det kommer sig av att hon försöker flytta in i utgångsposition vid min sida. Idag löste jag det genom att göra handtecken med vänster hand, vilket styrde upp det hela och fick henne att hålla sig helt stilla. Ser jättefint ut, fast än så länge står jag bara på ca. 1 meters avstånd.

Som avslutning på träningen kastade jag ut bollen på ett fält så hon fick hämta den, väl där fick hon springryck och kutade omkring som en galning. Hon behövde verkligen den här aktiveringen!

Kenzo fick bara halv portion till frukost idag, efter att han kräktes igår. Men frukosten hade inte kommit upp - tur det eftersom det nog hade blivit kladdigt då han går med tratt nu.... och nu ikväll fick han halv portion och så ska han få resten senare ikväll. Det var nog helt enkelt det kopiösa snöätandet igår som fick honom att kräka.

För övrigt verkar det som att tövädret bara var en tillfällighet, enligt väderprognosen ska det bli kallt igen i helgen, dock kan det komma upp i nån plusgrad mitt på dagen, men på nätterna ligger det på ner mot -7. Jag är ambivalent; gillar inte slasket men skulle vilja spåra och det lär inte bli kul nu när det töat och sen frusit; blir en otäck skare som jag inte vill att hundarna ska gå igenom. Får väl bli lydnadsträning istället. Nu börjar jag faktiskt bli lite sugen på att komma igång med träningen igen; jag tror att det är det faktum att det är ljusare och längre dagar som piggar upp.

Följdaktligen blev rastningen inte nån trevlig historia. Snön var blöt och trots kapuschong så blev mina glasögon igensnöade hur fort som helst när jag gick mot vinden. Det blev två korta svängar, först en med Sarabi längs stora vägen, varpå jag passade på att hämta posten, och sen en med grabbarna längs lilla vägen. Här gjorde jag ett litet misstag - jag gick med vinden i ryggen på vägen ut och då var det ju plötsligt ganska behagligt, så jag traskade på lite längre än beräknad. Sen vände vi och skulle gå hemåt och snön anföll igen... inom 100 meter var glasögonen igenmurade och ögonen rann - jag såg ut som jag vet inte vad när jag kom hem och jag börjar allvarligt fundera på om jag inte borde börja använda vattenfast mascara trots att det är knöligare att ta bort...

Fy vilket väder, jag tappade helt inspirationen att göra något, men nu har jag i alla fall suttit en stund och fixat med en del grejor som ska ut på Beauceronklubbens hemsida. Nu är jag nästan klar, bara lite småfix kvar, som att konvertera till .pdf-filer och så.

Nu längtar jag faktiskt efter lite bättre väder... jag som egentligen gillar vintern, men nu vill jag ha vår - jag vill börja träna hundarna igen men i det här vädret känns det inte alls kul. Mina flitiga träningskompisar verkar ha hållit igång; vissa har tydligen lite mer motivation än jag.. ;-) Hoppas bara jag får vara med och träna igen nu när jag börjar bli sugen...

För övrigt funderar jag på att försöka få till träningsträffar med beauceronägare här i Östergötland - vi är ganska många här nu och man skulle väl kunna alternera mellan klubbarna så att det blir hyfsat rättvist hur långt man måste åka. Undrar om någon är intresserad... ska skriva om det på klubbens forum och se, vore jättekul om man kunde få ihop en grupp som kanske kan ses typ var 14:e dag eller så.

Nyss började Kenzo slicka sig runt munnen, satte sig upp och såg allmänt olycklig ut. De tecknen känner jag igen och jag var snabb att släppa ut honom; mycket riktigt så kräkte han direkt när han kom ut. Hoppas verkligen inte det beror på antibiotikan - han har ätit den tidigare utan problem. Han vräkte dock i sig snö när vi var ute och rastade, så det kan bero på det - det som kom upp var helt flytande och så brukar verkligen inte Fodax se ut, inte ens i "uppkräkt" form. Jag hoppas det beror på snöätningen - jag har förhoppningsvis inte hämtat ut antibiotika för 280 kr (de hade bara två paket, det tredje kommer mot slutet av veckan) som han nu inte tål...

Katterna vet i alla fall hur man vettigast tillbringar en sån här kall och otrevlig dag

Så här söt är Fredag när han vaknar till och kommer och ska hälsa. Han sträcker ofta ut tassen mot en när man kommer fram, helgulligt.

Jag körde fram några meter för att känna så att bilen gick snällt och direkt märkte jag att vi inte hade styrservo; det visade sig att remmen till servon hade hoppat av. Tyvärr går även den remmen till vattenpumpen, annars hade det ju inte gjort så mycket, men nu fick Martin ta fram verktygslådan och mecka lite innan han fick remmen på plats igen. Sen gick bilen snällt igen, förhoppningsvis har inget värre hänt. Lite vibrationer var det, men det verkade som att det mest berodde på all snö som satt packad i höger framhjul. När jag sen var ute och körde på lunchen hade snön smält bort och då var även vibrationerna borta. Skönt!

Ingen riktigt bra början på dagen... men det kunde ju varit värre ändå. Vi tappade lite tid och Martin skrapade sönder en knoge när han meckade med remmen, förhoppningsvis är bilen hel och allting är lugnt. Lite typiskt var det att just på det stället stod snöpinnarna lite dumt; precis i dikeskanten. Extra irriterande då jag verkligen inte är dålig på var jag har min högersida, tvärtom snarare. Men det hjälper ju inte när man inte ser var diket är...

Hämtade ut Kenzos antibiotika - inte billigt!! 412 kr kostade kuren.... puh! När jag kom hem såg jag att han slickat sig på den tå där den spräckta klon är. Själva klon tar ju ingen skada av slickandet, han biter ju inte på klon, men att han slickar så där är ju inte bra, han kommer att slicka upp ett fukteksem eller få svamp eller något. Att sätta på tratten hjälper inte för han bara ställer sig upp, sätter fram den tassen långt fram och sen kör han tratten över och kommer åt att slicka! Ibland kan jag bli lite väl trött på att han är så smart...

De var bara att leta upp silvertejpen och utföra "Operation parabol", dvs. bygga på tratten med en bit från en kasserad tratt. Den blir stor som en parabol och det ser helt bisarrt ut, men det hindrar faktiskt Kenzo från att slicka sönder sig. Så här ser han ut ungefär - gammal bild, men det ser likadant ut nu:

Sen tejpade jag den trasiga klon med Leukoplast. Tratten slipper han när vi är hemma; han är lite rolig för vet han att vi har koll så rör han inte tejpen... hela natten sover han och låter bli att slicka/bita på tejpen. Men om vi går ut ur huset och lämnar honom, även om det bara är några minuter, så vips är han på det. Puh....

Att vara med på jobb är rätt kul tycker Kenzo, i alla fall första timmen. Sen blir det trååååkigt... han kan sätta sig och "knorra" för att försöka få mig att göra något roligare än att sitta vid datorn och jobba... ;-)

"Vår" veterinär har flyttat till ny lokal som var superfräsch. Tyvärr var vet. själv på semester, inget ont om den andra veterinären som jobbar där men jag har helt klart mest förtroende för Sven. Nå, vet. kikade i halsen på Kenzo men kunde (precis som jag) inte se någon rodnad eller så. När hon sen skulle kika i öronen så började Kenzo morra när hon stack ner oftalmoskopet i vänsterörat. Vi satte på munkorg för han nafsade faktiskt till och med i luften. Då ska man veta att Kenzo absolut inte är en hund som egentligen tar till morrningar eller nafsningar, detta är första gången jag sett det hända. Han morrade på Sven när han kollade hans hals i höstas, men det var bara en liten påminnelse om att "jag gillar inte det du gör". Nu gjorde det tydligen rejält ont i vänster öra, för han fortsatte morra medan hon kikade i örat. Dock såg det bra ut... förmodligen sitter det djupare. I höger öra fick hon dock kika utan att han sa ett knyst; där gjorde det helt klart inte ont.

Det slutade med att han ska få äta en kur antibiotika och så ska vi se om det blir bättre. Blir det bättre, men sen sämre igen, så får man helt enkelt ta och söva honom och titta djupare ner i hals och öron. Jag misstänker själv att det är en inflammation någonstans djupare ner i vänster öra, eller i både hals och öra. Nå, vi får se vad som händer - antibiotikan borde ju göra nytta, frågan är om det räcker. Bara att vänta och se.

Det är tack och lov bara 7 dagars karens på den antibiotikan och tävlingssäsongen har ju inte kommit igång än, så blir han bara frisk nu så ska det ju inte vara några problem. Är han inte helt bra så kommer vi ju ändå inte att börja tävla förrän han verkligen ÄR bra.

Vet. kikade också på den spräckta klon och konstaterade, precis som jag gjort, att den än så länge inte är spräckt upp till fästet. Hon tyckte att om vi kunde hålla den hel nu, så den inte spricker längre upp, så är det nog ingen fara utan sen får man klippa bort så mycket som möjligt så snart det växer ut.

Igår läste jag på ett hundforum om hur bra fiskolja är för tassar och klor, så nu passade jag på att köpa en flaska när vi ändå var hos vet. så får vi se om det hjälper. Tycker att Kenzos klokvalitet har blivit lite sämre på sista tiden, men det kan ju faktiskt höra ihop med att han troligtvis går med en infektion i kroppen. Ska bli intressant att se om oljan gör nytta, enl. många på hundforumet var det riktigt bra resultat.

Martin var iväg på spexet under eftermiddag och kväll, så jag tog hundarna på varsin promenad, gick nog runt en halvmil totalt, vilket faktiskt inte är så mycket som det låter... några kilometer per runda x tre hundar blir ju ganska fort en längre sträcka. Skönt att röra sig dock. Väglaget var hyfsat, lite halt men inte omöjligt.

Är faktiskt lite träningssugen nu äntligen... har varit en lång "viloperiod" denna vintern, när jag inte haft någon inspiration alls att jobba med hundarna. Lite träning har de ju fått ändå, mest inomhus, men nu börjar det bli dags att sätta igång ordentligt, snart drar ju tävlingssäsongen igång....

Just ja, jag har tyckt att Kenzo har gått lite orent några dagar - inte haltat direkt, men tja... något har det varit. Idag upptäckte jag att han lyckats spräcka en klo, inte hela vägen men en bra bit upp. Jag tejpade ihop klon med Leukoplast så får vi se om det håller.

Idag kom jag hem 16.45 och det var hur ljust och fint som helst. Tog först en promenad med grabbarna och passade på att träna lite under tiden - en platsliggning, fjärrdirigering och nån inkallning och de var jättetaggade och himla duktiga. Sen tog jag en sväng med Sarabi och tog med en snörboll och lät henne leta efter den på ett snöigt fält. Hon är helt fenomenal med det där - jag försökte göra det lite svårare för henne genom att hon inte fick se var bollen landade och visst, det tog några minuter för henne, men hon letar och letar och tappar inte fokus en enda gång.

Jag avslutade med att kasta ut bollen och sen kopplade jag henne och fortsatte vår promenad. Hon är lite roligt för när jag kopplade henne så släppte hon totalt all fokus efter bollen - det var som om den inte fanns längre. Ca. 10 minuter senare kom vi tillbaka till stället där jag kastat ut bollen och jag skickade ut henna att leta - hon for rakt ut, letade och hittade sen bollen efter typ 15-20 sekunders letande. Imponerande, speciellt med tanke på att hon inte alls är van vid att få vänta speciellt längre på att hämta föremålet när vi tränar uppletande - som längst har hon väl väntat typ en halv minut och nu gick vi alltså nån kilometer så det dröjde nog 10 minuter. Hade inte riktigt väntat mig att hon skulle vara så fokuserad och ha så lätt att komma ihåg vad vi höll på med, men hon tvekade inte en sekund. Häftigt!

Senare på kvällen fick de lite träning inomhus med en tennisboll som belöning. Alla tre var väldigt taggade och "på". Chili fick träna kryp, platsliggning och fjärr, Kenzo fjärr och kryp och Sarabi platsliggning medan jag gick och gömde bollen - hon börjar bli riktigt duktig på att ligga stilla med perfekt fokus på att vänta. Dessutom försökte jag få henne att rygga framför mig men det funkade inte alls, hon bara satte sig. Chili däremot ryggade snabbt och lätt hur långt som helst. Kenzo gjorde en riktigt snygg fjärr där han självmant rörde sig något bakåt - det brukar bli bäst om han gör det på träning för då är han helt stilla på tävling. Chilis kryp är bättre om än inte bra; det går fortfarande för fort, men nu lyckas han få in en bra bakbensrörelse åtminstone då och då, istället för att bara "hoppa groda". Ju lägre fart, desto bättre bakbensteknik, så frågan är ju bara hur man får ner farten... ;-)

Här kommer i alla fall några bilder från idag:

Kvällen har varit lugn. Martin har varit kvar i stan pga. spexet som drar igång i morgon. Själv åt jag räkor och tittade på film, sen har jag mest suttit på MSN samt tittat igenom fotona jag tog idag.

Vi har förresten besök av en hare i trädgården - jag såg något som for iväg ute vid fågelmaten när jag klev ut i köket, det visade sig vara en hungrig hare. Kenzo upptäckte den snabbt och sen har han suttit en lång stund och kikat på den - vi har burspråksfönster i köket, med fönsterkarmar som är ganska låga, vilket gör det perfekt för en hund att sitta och titta ut över nejden. Det tog rätt lång tid innan Chili upptäckte haren, då blev det lite mer pip; han är inte lika cool som Kenzo som bara sitter och studerar saker.

Såg förresten fem rådjur och två älgar på ett fält längs vägen när jag körde hem, inte ofta vi ser älgar här ute, rådjur däremot ser vi nästan varje dag. Man har lärt sig precis var man ska se upp, det blir ju så när man bott här ute i 5 år. Tänk vad tiden går... det är nästan svårt att fatta att vi har bott i huset i 5 år, jag har bott i Linköping i 6 år och Martin och jag har varit ett par i snart 7 år.

Igår fick hundarna faktiskt lite aktivering - de fick leta godis inomhus. Jag gömde en massa godisbitar och sen fick de leta en i taget. En del bitar var placerade ganska enkelt, andra lite svårare, men de hittade faktiskt allihopa tillslut. De fick leta två gånger var så här, sen avslutade jag med en bit på ett lite svårare ställe - anpassat till varje hund vad som var svårt. Kenzos bit la jag på kranen i badrummet - han tycker att det är lite läskigt att hoppa upp och sträcka sig över vasken för att få tag på godiset, men han löste det fint. Sarabi fick också hon sin bit där - inte för att hon tycker att vasken är läskig utan för att hon tenderar till att slarva om det blir att hon måste fundera lite - då väljer hon gärna att gå vidare och leta efter nästa, förhoppningsvis mer lättåtkomliga, godisbit... men nu löste hon det jättefint; det fanns ju ingen annan bit att leta efter. ;-) Chili fick ställa sig på bakbenen för att komma åt en bit som som låg ganska högt upp i bokhyllan - efter att han hade prostatainflammation har han blivit lite feg med att göra vissa rörelser, sådana som gjorde ont när han var sjuk. Nu har han inga problem men han verkar minnas smärtan rätt mycket. När han sen väl upptäcker att det ju faktiskt inte gör ont så går det bra. =)

Här kommer några bilder från aktiviteten:

Sarabi letar för fullt i bokhyllan

En bit godis väntar på att hittas av nån ivrig hund

Kenzos tur i bokhyllan

Kenzo vet att använda sin nos - det händer att jag lägger bitar på dörrknopparna till garderoberna

Chili drar fördel av sin höjd... varför hoppa när man kan sträcka sig "på tå"...

Den här var ganska enkel för Chili, som i vanliga fall gärna hoppar upp och dricker när vi kranar vatten.

I fredags fyllde Martin år, vi hade en lugn och avkopplad kväll, åt gott och tog det lugnt. Jag pratade bort några timmar i telefon med Jenny, medan Martin spelade GuildWars.

På lördagen städade vi först lite, sen kom Martins föräldrar på eftermiddagen och vi åt Guinness-bräserad hjortstek och ugnsrostade grönsaker, efter det blev det kaffe och tårta. Smarrigt värre - inte så nyttigt men det är ju å andra sidan bara en gång om året som M fyller år. =)