Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Vädret har varit riktigt fint idag, jag tog en promenad på lunchen och nu börjar det verkligen se ut som vår; det är grönt i både buskar och träd, jag såg bland annat att kastanjeträdens jättelika knoppar har börjat slå ut.

Efter jobb for vi en sväng på stan för att fixa lite ärenden. Jag hade rejält ont i fötterna (har gått i dåliga och lite för små skor idag) och ville bara åka hem. Väl hemkomna så tog jag ut Kenzo för en liten joggingsväng och den blev verkligen liten... jag hade ett nytt fotstöd och ett nytt knästöd (jag har slitit av ledband i både knä och fot för några år sedan - vid olika tillfällen...) och knästödet var kanonbra men fotstödet var inte lika bra. Eller jo, det var det, men högerfoten är lite dum på ett ställe där jag för många år sedan blev trampad av en häst som halkade i stallgången; jag bröt några ben i foten och sedan dess är den lite känslig för tryck just där. Konstigt nog händer alla olyckor med höger ben.... ;-) Hur som helst, det nya fotstödet är av en lite annan typ än det gamla och det tryckte just på det gamla brottet. Jag vet av erfarenhet att det kommer att bli bra när foten vant sig, så att säga, jag har haft den här typen av fotstöd innan och det funkade, efter ett tag... men idag var det inte så skönt. Så jag höll mig till att bara springa lite och mest gå, eftersom foten nästan krampade. Efter halva rundan släppte det och sen sprang jag lite mer på hemvägen. Överlag kände jag mig väldigt seg och omotiverad att springa idag, fast det är ju ändå skönt sen när man kommer hem och har gjort det. Dessutom ställde jag mig på vågen i morse och insåg att jag gått ner ungefär 3.5 kg på ca. 4 veckor - inte illa! Det är väl ungefär en knapp fjärdedel av vad jag totalt ska gå ner, så det är en bra början! *nöjd*

Skönt med fredag, idag blir det nog inte så mycket mer gjort än lite fixande i köket och sen ska vi nog försöka titta ifatt lite på det som vi spelat in under veckan.

Ha en bra fredagkväll! =)

Först blev det ett spår till Sarabi, ca. 175 meter långt, med tre föremål - en boll-i-rep, en pinne och sist en boll-i-rep igen. Vi har ju jobbat med liggmarkeringar på pinnarna och när vi kör i trädgården går det bra, men så fort det blir spår - om jag så bara sätter på selen i trädgården - så blir hon ganska ointresserad av pinnarna...

Sen fortsatte jag längre bort i den jättestora hagen och la ett spår till Kenzo. Det blev ca. 300 meter långt, var ganska slingrigt och hade 5 pinnar samt slut (hundmatsburk).

Sarabi fick liggmarkera några pinnar i trädgården innan vi gick och tog spåret, med förhoppning om att det skulle hjälpa henne komma ihåg vad hon ska göra vid pinnarna. Hon fick spåra i sele och ett långt (3.5 m) koppel och hon spårade riktigt bra. På ett ställe gick hon tillbaka en liten bit (4-5 meter) i spåret och "kollade av" hur spåret luktade innan hon fortsatte. Tog vinkeln bra och markerade första föremålet bra. Sen kampade vi och lekte med bollen en stund, innan hon fick fortsätta. Nästa föremål var pinnen och den var hon fullständigt ointresserad av - jag såg inte ens på henne att hon märkte den men det gjorde hon nog, hon bara struntade i den. Jag tvingade dock henne att stanna och när hon upptäckte att hon inte kom vidare så liggmarkerade hon den och då kampade vi med bollen en stund. Jag ska nog börja göra så att när vi tränar liggmarkering med pinnar i trädgården så ska jag "smyga" fram bollen som om den kom från pinnen så att säga, så att hon upplever att det är själva pinnen som utlöser boll och därmed kamplek.

Även sista biten spårade hon bra och hon markerade bollen i slutet jättebra, tog till och med upp den. Jag kampade lite och sen kastade jag iväg den, den landade bakom en stor sten och precis när Sabbi kom dit så flög två fåglar upp strax bortom stenen. Jag vet inte om hon bara såg rörelsen och trodde att det var bollen men hon tog i alla fall några språng efter fåglarna; hon hann väl två steg eller nåt innan jag röt till, men då tvärnitade hon och kom tillbaka mot mig och hittade direkt bollen, så det blev rätt lyckat. =)

Sen var det Kenzos tur att spåra. Idag gick han ett av sina sämre spår... sist gick det så himla bra, men idag var han varm och trött och slarvig. Han fick testa ett spårupptag och tog klockrent bakspår... ;-) jag stod kvar och till slut insåg han väl att han var fel och vände - fast då hade han gått typ 30 meter... när han sen tog upp spåret så fick han en pinne nästan direkt, vilket verkade uppskattas. Han gillar verkligen att hitta pinnarna för då får han godis. ;-)

Resten av spåret gick... tja... inte bra, men det gick. Han hittade alla fem pinnarna och vi kom fram till slutet, men han vimsade rejält på ett par ställen, jag hjälpte honom dock inte alls utan han fick verkligen lösa det själv. Han försöker inte ta hjälp av mig heller utan jobbar på bra och numera kan jag ganska lätt avgöra om han är rätt eller fel. Jag var lite osäker på var jag gått på vissa ställen - jag snitslar inte hans spår längre eftersom jag inte på något sätt vill styra honom utan han måste lösa det själv och det gör han ju faktiskt. Men det var som sagt inte ett av hans bästa spår, fast Kenzo var nöjd ändå och det var ju faktiskt jag också - han är ingen stjärna som spårhund men han har blivit otroligt mycket bättre. =)

När vi kom tillbaka höll Chili på att krypa ur skinnet så han fick lite lydnadsträning i trädgården. Jag introducerade externbelöning till honom och det fungerade jättebra. Dessutom fick han ligga plats och jag klickade och belönade när han la ner huvudet, vilket han gör nästan omgående numera. Nu får han vänta lite på belöningen och då tar han ofta upp huvudet igen, men sen lägger han ner det igen och då klickar jag och belönar. Verkar funka bra - han är plötsligt väldigt koncentrerad och förväntansfull vid platsen. =)

Slutligen fick Sarabi lite lätt lydnadsträning - fritt följ, inkallning, hopp och läggande under gång. Hon var jätteduktig, det ser ut som att vi kommer att kunna starta lydnadsettan under sommaren utan större problem, fast vi måste träna mer platsliggning och även resten av lydnaden med lite mer störning, kommendering etc. Dock är hon väldigt bra på att strunta i omgivningen när vi jobbar - det är en väldigt trevlig egenskap. =)

Nu ska jag försöka få i mig lite mat och även hundarna ska få sin mat. Ha en bra kväll, det ska jag försöka ha. =)

I ettan startade min träningskompis Lisa med sin Oliver och nu fick de allting att stämma och klarade ett 1:a-pris utan problem. Grattis, nu blir det till att träna 2:ans moment! =)

Ettan hade hela 21 startande - kul men det tar ju lite tid. Jag tror att de var på startnr. 14 när jag åkte hem....

Kenzo fick följa med till klubben men fick inte göra mycket mer än att ligga i bilen samt gå en promenad, fast han verkade lika glad ändå. De här svala kvällarna är perfekta för honom; han är superpigg och hade nog gärna tränat lite, men det får bli i morgon istället.

Sen fick hon sitta uppkopplad en stund medan Lisa tränade. Förra gången Sabbi satt kopplad vid sidan av så lät hon en del, nu pep hon några gånger och sen la hon sig ner och kopplade av - jätteduktigt av henne!

Lisa och Oliver har haft lite konflikter senaste veckan och därför så inriktades träning på att få dem att jobba tryggt och glatt tillsammans, vilket funkade jättebra. Det är tävling på klubben i morgon, lydnadsklass I och II, och Lisa ska tävla, så hon var lite orolig inför det men det såg faktiskt riktigt bra ut - inga konflikter och inget strul, förutom möjligtvis att Oliver flyttat fram positionen i fria följet igen, förmodligen som en följd av att Lisa har fått peppa honom för att få tillbaka deras positiva samarbete. Men det gick lätt att korrigera hans position tidigare, så det ska säkert gå lika lätt att fixa nu.

Sarabi fick gå lite linförighet och fritt följ, ställande under gång och inkallning innan jag satte henne i bilen igen.

Sen körde Therese igenom Zatoya. Vi funderade och klurade lite på hur hon skulle få Zatoya att sluta sätta sig närmare en halvmeter ut från henne i halterna - hon sitter dessutom och lutar sig utåt. Vi kom fram till att det beror på att hon har en väldigt hög förväntan på godis från matte, sen har Therese förstärkt det genom att ha godiset i munnen. Nu testade vi istället med extern belöning och det fungerade bra, det dämpade dessutom det värsta av Zatoyas "övertaggning" i fria följet vilket gjorde att det såg mycket bättre ut. De tränade även på fjärrdirigering, dumrutan och vanliga rutan, allting med extern belöning.

Slutligen var det Kenzos tur. Synd att han inte var så här pigg i söndags... fast ikväll var det ju ganska svalt och det passar honom utmärkt. Han var på gränsen till övertaggad, men han har ju rätt bra balans så det blir liksom aldrig riktigt åt helsike ändå. Vi började med lite fritt följ där det även blev lite språngmarsch. Han var lite långt fram, men annars rätt okej. Därefter dumrutan, vilket han gör jättebra; inga problem att skilja på stå, sitt och ligg och han är helt stabil i sina positioner. Det här är ett moment som jag verkligen gillar. =)

Därefter testade vi vanliga rutan, nu i "elit-utförande". Lisa hade fått lägga en kong-i-snöre i rutan innan jag gick in på planen och nu ställde jag upp Kenzo vid konen, sen backade jag undan 3-4 meter och sen kommenderade jag "rutan" samtidigt som jag visade tydligt att han skulle ut åt höger. Först såg han helt förvirrad ut men travade snällt iväg, sen fick han plötsligt syn på rutan och drog iväg i galopp dit och hittade sin kong. Nästa gång var han betydligt mer med på vad han skulle göra och när jag sa "rutan" så galopperade han direkt dit. Vi får helt enkelt köra så här ett tag.

Vi provade också på en dirigerinsapportering, vilket Kenzo verkade tycka var väldigt underligt. Vi la ut en träapport till vänster och en metallapport rakt fram och sen försökte jag skicka honom åt vänster. Han fattade ju inte vad jag menade utan tänkte ta metallen, men han är väldigt lätt att bryta så jag stannade honom och dirigerade ut honom till vänster och då hämtade han snyggt och prydligt träapporten. Vi får se lite hur vi ska göra med det här momentet, jag har inte riktigt bestämt mig än för vad som borde kunna vara ett bra sätt att lära in det på.

Hopp-apport med metallen provade vi också, och det kanske inte är perfekt men i alla fall mycket bättre än en slät metallapportering. Slutligen gjorde vi en fjärrdirigering, där jag mest inriktade mig på att korrigera om han nosar när jag går ifrån honom. Första gången gjorde han det inte, så då fick han göra fjärren. Andra gången doppade han nosen (Therese stod en bit bort och gav mig ett litet handtecken ifall Kenzo nosade) och då röt jag på honom, gick tillbaka, satte honom upp, muttrade lite och la sen ner honom igen och gick iväg. Den här gången låg han perfekt och jag gick tillbaka och belönade. Mer än så här tränade vi inte idag, fast det räckte nog bra till... det var ju många nya grejor som introducerades. =)

Sittande i grupp samt "dumrutan" (stå, sitt, ligg under marsch) har vi tränat ett tag och det funkar bra, vi har även testat hopp-apport med metallapporten samt en del språngmarsch och sakta marsch under fria följet, så de sakerna känns rätt okej. Apporteringsdirigeringen tror jag inte ska bli något stort problem, däremot är jag inte alls säker på hur rutan kommer att gå. Vi har ju haft enorma problem med rutan i trean, vilket är största anledningen till att det tog 12 tävlingar för att få ihop tre 1:a-pris... Flera gånger har vi varit jättenära; vi har haft 243,5 - 252,5 - 253,5 med nollad ruta... retligt värre! Vi har i och för sig även gjort en del "bottennapp" men så blir det ju ibland när man tävlar.

Idag efter jobbet gav jag mig ut och sprang en sväng tillsammans med Kenzo medan Martin rastade Chili och Sarabi. Trots att jag inte sprungit på en dryg vecka, pga. att jag kände mig småhängig en stor del av förra veckan, så märkte jag att mitt flås faktiskt är mycket bättre. Nu springer jag samma sträcka varje gång och kan kolla hur pass mycket mer jag orkar. Jag måste säga att jag är förvånad över att det gjort så stor nytta; jag springer ju inte direkt snabbt, utan det är en långsam joggingtakt men det verkar göra rejält med nytta ändå.

Sedan ca. tre veckor tillbaka har jag också helt dragit in på godis, läsk etc. Istället äter jag frukt när suget sätter in. Nå, helt totalt har jag inte slutat med godis - jag äter fortfarande riktigt mörk (runt 80-85 %) choklad. Något som förvånar mig mer än det här med flåset under joggingen är att mitt sötsug, som verkligen varit hopplöst stort, faktiskt har minskat så mycket att jag numera inte går och längtar efter godis ständigt och jämnt! Häpnadsväckande enkelt har det varit, jag fattar inte riktigt varför det gått så lätt, men det är ju bara att tacka och ta emot... ;-) Jag har gått ner några kilo också, har inte helt koll på exakt hur mycket eftersom våra vågar har strulat så mycket så att vi till slut köpte en elektronisk istället. Det innebär att jag inte vet exakt vad jag vägde när jag började med det här, men ska jag göra en kvalificerad gissning så har jag gått ner mellan 2,5 och 3 kg. Det känns bra och ger mig massor av inspiration att fortsätta kämpa (fast det har ju faktiskt inte varit så jobbigt som jag trodde). =)

Vi måste förresten lämna in vår nya bil - det är lite smågrejor som bilhandlaren får fixa, bland annat funkar instrumentbelysningen inte, sidospeglarna går inte att ställa åt höger och nu har larmet strulat... Igår for jag och Martins mamma till Vikingstad för att köpa bricketter eftersom vi inte hade det hemma. När jag låste bilen och vi gick mot affären så hann vi inte mer än 10-15 meter så drog larmet igång. Jag fick, efter lite tryckande, tyst på eländet och då gissade vi på att det var dåligt med batteri i fjärrkontrollen, eftersom det inte var helt lätt att låsa upp bilen; jag fick trycka och trycka innan den reagerade. Jag stannade i bilen medan Marianne gick in och handlade och väl hemma så låste vi den med en av de andra fjärrkontrollerna och trodde att allting var frid och fröjd. Men ikväll drog larmet igång två gånger på kort tid... så något skumt är det. Dumma skräp - jag skulle hellre se att det inte alls var larm i bilen; vanligt fjärrstyrt centrallås räcker fullständigt för inte sjutton är det någon som reagerar på ett billarm i stan och här hemma lär risken för inbrott i eller stöld av bil vara så pass liten att larmet är helt onödigt. Jaja. Alltid är det något. Bilen är i alla fall himla trevlig att köra och en V6:a mullrar rätt mysigt... ;-)

Dessutom sov jag uselt i natt, fast jag tror inte det berodde på nervositet utan snarare på att vi åt alldeles för sent igår. Så jag vaknade med huvudvärk och var dessutom supernervös... bra början.

Vi kom iväg lite på gränsen till sent dessutom, men faktiskt kom vi fram ungefär som jag hade planerat; ca. 1/2 h innan samling. Jag ville gå en sväng med Kenzo så att han skulle gå och bajsa (det gjorde han naturligtvis inte på morgonrundan...) och dessutom ville jag hitta ett ställe att sätta upp en ruta och skicka honom på en gång - det verkar göra det lite lättare för honom att klara den när vi sen går in på tävlingsplanen.

Martin fick gå in och anmäla mig medan jag rastade och sen hittade jag ett lite lugnt ställe att sätta upp rutan på och körde det en gång. Kenzo gick förvisso in i rutan, men var inte det minsta intresserad av bollen utan skulle bara nosa överallt... *suck*

Vid lottningen drog jag startnr. 2 (av 5) och sen var det bara att gå och hämta Kenzo inför platsliggningen. En tollarhane låg som nr. 1 och när matte och hund skulle gå in på planen så såg jag att hunden var väldigt koncentrerad på en briardtik som också var med i klassen. Nå, matten fick med sin hund in och det var inte mer med det. Vi la hundarna och gick iväg bakom stugknuten. Efter ca. 2 minuter ropade de plötsligt tillbaka oss och när vi kom runt hörnet så såg vi att tollaren var uppe. Han var precis på väg mot hund nr. 3 och jag gissade att han redan hade stannat till hos Kenzo. När jag kom fram mot Kenzo så viftade han på svansen och såg ut som han tyckte att det var en väldigt rolig grej som hänt, vilket stärkte mig i min gissning att hunden stannat till och hälsat på Kenzo. Vi la i alla fall om och den här gången var det lugnt och sansat. Det enda som strulade för vår del var att jag fick ge tre sitt-kommando för att få upp Kenzo sen.... det var redan nu varmt och jag bävade för hur seg han skulle bli under programmet sen.

Jag satte Kenzo i bilen och sen fick jag kika på bilderna som Martin tagit och där ser man att tollarhanen står hos Kenzo. Tollaren har svansen rakt upp och lite ragg uppe, Kenzo ligger och viftar på svansen. Min älskade guldhund - han är så himla duktig! Han viftade alltså på svansen och var vänlig men han reste sig inte, så tollaren traskade ganska snart vidare till nästa hund. Så himla glad jag är att Kenzo är dels så vänlig och dels så stabil på sin platsliggning. =)

Medan vi står och pratar så inser jag att det inte går helt lysande för tollaren och hans matte och vid inkallningen får hon inte honom att lägga sig, så då bryter hon. Jisses, nu var det visst min tur lite hastigt... jag fick springa iväg ner till bilen och hämta Kenzo. Som tur är så är han ju nästan bättre att bara ta så här rakt ur bilen, speciellt nu när det är varmt och han inte är direkt överpigg.

Vi fick vår vittringspinne och startade sen fria följet. Det gick väl hyfsat; inget fantastiskt men inga katastrofala missar heller. Läggande under gång kändes bra och inkallningen gick ganska hyfsat, även om tempot var segare än vanligt och han satte sig lite snett.

Sen kom då vårt "hatmoment" rutan. Den låg nere i ett hörn på planen, med en stenmur på ena sidan och lite buskar och träd på andra. Inget direkt som störde alltså och Kenzo gick faktiskt helt perfekt rakt in, stannade och la sig jättefint på mitt kommando. Kom även bra på inkallningen, men slarvade lite vid avslutet. Nu började jag se på honom att värmen tog på honom; han blev segare och segare.

Hopp-apport gick dock riktigt bra och även om jag tyckte att han satte sig snett så såg tydligen inte domaren det för jag råkade se att poängen blev en 10:a! Metallapporten gick däremot mindre bra, fast inte lika illa som förra helgen. Han galopperade ut och tog apporten, men sen travade han tillbaka och kikade dessutom på husse, som stod utanför planen.

Vittringsapporteringen var faktiskt ett bottennapp - han travade långsamt ut, nosade runt på alla pinnarna, såg ut som att han tänkte ta sig en flirt med publiken istället (ibland är det INTE så bra att ha en väldigt social hund - inte när publiken är typ 5 meter från hunden) så jag kommenderade "leta apport" igen och då letade han igen och tog till slut upp en pinne, lullade sakta in till mig och släppte pinnen strax innan mig... *suck* Rätt pinne var det i alla fall, men betyget blev bara 6, vilket var helt rättvist.

Fjärren slutligen - när han är så här loj och trött så håller han i och för sig positionen väldigt bra, men det krävdes istället tre dk för att få honom att skifta position första gången. Därefter gick det ganska bra, förutom att han satte sig istället för att ställa sig en gång. Betyget blev 6.5 och sen såg jag även helhetsbetyget; 8.5.

När vi kom ut från planen kände jag att det nog banne mig var på gränsen; jag var inte alls säker på att vi hade klarat ett 1:a-pris. Det blev en nervös väntan tills Martin äntligen kom ut och kunde meddela att vi klarat oss, om än ganska mycket med ett nödrop.... 258 poäng! Nå, jag hade tidigare på morgonen sagt att för min del räckte det med att vi klarade 255 så jag var nöjd. Det slutade med att vi kom på 2:a plats, vann gjorde briardtiken med 270 poäng. Så det var dubbelt franskt i toppen, det tyckte jag verkligen var jätteroligt!

Äntligen så har alltså Kenzo titeln LPIII och vi kan nu börja jobba med elitmomenten. Något som känns bra nu är att rutan har fungerat bra de senaste gångerna; det bådar faktiskt gott inför träningen av elitrutan.

Therese och Zatoya tävlade eliten och idag var Zatoya verkligen inte inkopplad... tyvärr. Hon vimsade och slarvade; istället för att springa till rutan sprang hon till en helt annan kon (som användes till dirigeringsapporteringen) och sen tillbaka till konen där hon stått först, sen avslutade hon med att apportera konen till matte.... ;-)

Efter prisutdelningen i elitklass åkte vi hemåt. Martins föräldrar kom sen ut till och vi började med att fika lite, därefter har vi jobbat i trädgården hela eftermiddagen. Marianne och jag har krattat gräsmattan, rensat ogräs och småfixat medan Martin och John har grävt ut för hundgårdstillbyggnaden; de var superflitiga och nästan hela nya hundgården är nu gräset borttaget på och vi måste nu skaffa sand och plattor så att de kan fortsätta. Kvällen avslutades med att vi grillade - premiär för i år och väldigt gott!

För övrigt så är Kenzo och Chili äntligen totala kompisar igen; tilliten mellan dem är helt återställd och de kan nu leka med varandra precis som före incidenten i januari där Kenzo blev biten. Idag har de busat massor i trädgården och verkligen haft jättekul! Underbart att se och Chili är helt salig över att hans lekpolare är "tillbaka". Vi kommer dock inte att låta dem gå tillsammans i hundgården, för säkerhets skull, men det är härligt att se dem tillsammans så här igen och det var verkligen roligt att se hur glad framför allt Chili blev över det här! Nu inser man hur mycket han har saknat att leka med sin bästa kompis.

Chili är för övrigt superpigg och verkar bli lite bättre dag för dag - snart kanske han utan problem kan hoppa in i bilen och då får han ju äntligen följa med till klubben och träna lite igen. Just ja... igår tränade vi lite kort på det här med att lägga ner huvudet under platsliggningen och för första gången la jag honom och gick ur synhåll - jag la honom på altanen och sen gick jag in i huset och ställde mig i köket och kikade på honom genom fönstret. Jag trodde att han kanske skulle få lite svårt att komma ihåg vad han skulle göra, men det tog nog bara 10 sekunder, så la han ner huvudet och jag kunde klicka och springa ut och belöna! Härligt! Så fort han klarar hoppa in i bilen så ska vi börja träna det här på klubben också.

Nu ska jag försöka komma i säng, det har varit en lång, men väldigt trevlig, dag och jag är ganska trött... Martin tog ju en hel del bilder under tävlingen, men det får vänta tills i morgon, jag orkar bara inte fixa med dem nu. Lägger bara in en bild till här, från prisutdelningen. =)

Jag har mått halvkasst idag, har varit på jobb men ställde in sökträningen ikväll. Fryser, har ont i halsen och vansinnigt ont i huvudet om jag böjer mig ner. Hoppas det inte blir värre.

Hundarna fick en promenad med husse, som sen också var snäll nog att cykla en sväng med Kenzo så att han fick sin motion.

Sarabi har varit lite underlig både igår och idag. Igår kunde hon ju bara inte koppla av och vi trodde att det berodde på att hon varit för varm och för mycket uppe i varv, men för säkerhets skull fick hon två c-vitamintabletter... jag var lite lurig på om det kunde vara en urinvägsinfektion. Idag har hon varit lite lugnare men emellanåt rusar hon iväg och försöker hitta nån bra liggplats, hon kliar och noppar sig väldigt obestämt lite här och där och hon kissar så fort man släpper ut henne i trädgården - det har hon inte gjort på flera månader nu, inte sen hon blev helt rumsren. Så det är säkert en urinvägsinfektion. Kanske har hon legat ute på plattorna i hundgården och jobbat med kongen - det har varit rätt kallt den här veckan och det är ju lätt att åka på en urinvägsinfektion då. Hon får rejäla doser c-vitamin nu, så blir det nog bra, det fungerade jättebra när hon hade det här problemet för några månader sedan.

Vi gick lite tidigare från jobbet idag och åkte runt och handlade en massa saker; salt till avhärdningsanläggningen, algtabletter och en "fuskrot" (en rot i plast) till min ancistrus i akvariet på jobbet samt sist men verkligen inte minst: en jättestor hundbur (av typen hopfällbar utställningsbur) som var på rea och bara kostade 769 kr för största storleken... vi tittade på burar på andra ställen och de låg runt 1500 för den storleken, så 769 kändes som ett fynd.

Jag kände mig ganska hängig, håller nog på att bli förkyld, så Martin tog ut hundarna och jag gjorde lite mat under tiden. När de kom tillbaka fick hundarna mat och sen åt vi. Sarabi kunde inte ligga stilla utan flyttade sig fram och tillbaka, bytte ställning, bytte liggplats etc. etc. Hon låg väl ner i 20 sekunder, sen bytte hon ställning och så låg hon i 15-20 sekunder till, och hon hässjade jättemycket. Det borde inte föreligga nån risk för magomvridning men man blir ju ändå orolig när hon beter sig så där. Jag släppte ut henne och hon kissade och bajsade, men var helt normal i magen. Väl inne igen fortsatte hon flåsa och flänga omkring. När jag sen skulle fixa undan lite i köket så satte jag ett galler i dörröppningen och så fick hundarna vara i köket med mig. Strax därefter somnade Sabbi... hon var tydligen bara väldigt uppe i varv och varm och när hon nu la sig på det svala golvet istället för i Bia-bädden som hon envisats med hela tiden innan, så slappnade hon fort av, slutade flåsa och somnade... ;-) Jäkla hund, hon skrämde ju oss massor!

Förmodligen har hon jobbat hårt under dagen med sin kong - vi fyller den med uppblött torrfoder samt lite riven ost och sen micrar vi det nån minut, det gör vi på kvällen och sen får kongen ligga i kylen tills på morgonen när vi släpper ut hundarna i hundgården. Osten gör det lite svårare att få ut maten och det bidrar nog till att hon har att göra en stor del av dagen. Vi fyller även pyramiden med torrfoder, allt för att hon inte ska tugga på väggarna eller leka med vattenskålen. Det funkar bra, för flera dagar i rad nu har vattenskålen varit på plats, det har druckits vatten, det ser vi på nivån, men det har alltså blivit uppdrucket, inte utspillt över hela golvet. Framsteg!

Nå, hur som helst har hon nog jobbat hårt med kongen, sen gick Martin ut och rastade och då hade alla tre hundarna lekt en stund och sen var hon väl så varm och uppe i varv att hon helt enkelt inte kunde koppla av. Tror mest det var att hon var så varm - hon har en bra av- och på-knapp och hon försökte verkligen lägga sig ner men till skillnad mot pojkarna som direkt går och lägger sig på golvet när de är varma, så envisades hon med att ligga på mattan eller i Bia-bädden, vilket ju inte blev så svalt. Lustiga hund. =)

Lisa och Oliver började och idag gick det inget vidare för dem - Oliver var okoncentrerad och slarvig och började strula med ställande under gång (han la sig istället). När Lisa blev lite uppgiven - hon trodde de hade fått ordning på det problemet nu - så blev Oliver osäker och ville inte vara med längre... Lisa valde att inte köra mer när hon väl fått honom att gå ett vettigt fritt följ igen, så jag hämtade Kenzo.

Men även här gick det dåligt - det var en kurs på andra sidan av planen och de hade nån sorts inkallningsövningar som bestod i att instruktören höll hunden och husse eller matte sprang iväg runt ett hörn av en skogsdunge i kanten på planen, ivrigt kallandes på sin hund. Det kanske är helt ok som inkallningsövning, men en del av hundarna blev fullständigt galna eftersom det blev ganska stressigt i och med att matte/husse både sprang och tjoade som en idiot och dessutom försvann ur synhåll... så vissa hundar skrek som om de höll på att dö, bland annat en schäfer och nån hund till lät riktigt illa. Kenzo blev totalt fixerad av det här och till och med stannade upp mitt i fria följet för att bara blåstirra på det. I vanliga fall är han inte alls störd av andra hundar, men det här blev tydligen för konstigt för honom. Jag blev irriterad och gav honom en uppsträckning, vilket hjälpte till viss del, men inte helt. Så småningom lugnade det ner sig borta där kursen höll till, men man kan ju undra lite hur pass bra det där var för de andra hundarna i kursen om min hund - som är duktig på att ignorera saker runt omkring när vi jobbar - inte klarar av det så misstänker jag (och jag såg ju även att så var fallet) att flera av kurshundarna blir enormt stressade av den här övningen; inte bara den hund som höll på med inkallningen utan även hundarna runt omkring. Jaja....

Nå, till slut fick vi till ett hyfsat fritt följ. Sen hade vi ställt upp rutan ganska långt upp mot ett hörn, men när jag skulle skicka Kenzo så var där ett träningsgäng som höll till alldeles bredvid och så pass mycket störning klarar inte Kenzo i det momentet. Jag provade att skicka men han bara galopperade upp mot träningsgruppen så vi avbröt och flyttade rutan. Då gick det bättre, tre gånger kunde jag skicka honom och han gick fint in i rutan alla tre gångerna. Lite metallapportering jobbade vi också med, han travar tyvärr tillbaka med den och jag har inte hittat något sätt att få honom att galoppera med den - han tycker den är jätteäcklig att springa med. Jag kan tjoa, vifta med favoritbollen, ha godis, springa ifrån honom etc. etc. men icke att han galopperar; han kan ta ett eller två steg, men sen faller han ner i trav igen. Jaja. Det blir bättre i elit när det är hopp-apport med metallen.

Mycket mer träning än så här brydde jag mig inte om med honom, utan sen fick Sarabi komma ut en stund. Vi tränade kontakt, gå fint vid sidan (inför linförighet och fritt följ), inkallning, läggande under gång, enkel fjärrdirigering, hopp samt rutan. Hon var jätteduktig med allting och rutan gör hon kanonfint nu på 6-8 meters håll; full galopp in, trampa på musmattan och få godis, alternativt att jag kommenderade "ligg" när hon trampat på musmattan, även det klarade hon jättebra. Hon är fortfarande lite disträ ibland och har inte full kontakt hela tiden, men hon är ju å andra sidan inte så gammal heller så det räknar jag inte heller med.

Det var inte speciellt varmt ikväll, runt 5 grader när jag åkte hem. Jag kände att jag nog kunde haft en lite varmare jacka... men man blir lite lurad när det är så varmt och skönt på dagen. Våren går dock framåt, på lunchen idag tog jag en promenad runt kvarteret vid jobb och det blommar massor i alla trädgårdar - violer, scilla, blåstjärna (har jag för mig att det heter), krokus, tulpaner, påskliljor, forsythia och jag såg även kejsarkronor som var på gång. Hemma har jag sett att det börjar komma blad och knoppar på flera buskar i trädgården och gräsmattan har börjat växa lite.

Känns rätt bra att börja i god tid med det där jäkla momentet, med tanke på hur mycket strul jag haft med det med Kenzo så tänkte jag försöka få till det rätt redan från början med Sarabi.

Vi tränade också lite liggmarkering vid spårpinnar - det gick så där bra, lite slarvigt i början men efter hand blev hon mer och mer snabb på att lägga sig när vi hittade en pinne. Hon försökte även några gånger att lägga sig en bit bort från pinnen - hon hittade pinnen, vände tillbaka och gick några steg mot mig och sen la hon sig, men det fick hon inget klick för, så då funderade hon lite och sen for hon upp, fram till pinnen och sen la hon sig så gott som på pinnen. Helt klart börjar hon koppla ihop det, men det krävs nog lite mer träning innan det är befäst.

Sen var det dags att gå spåret med Kenzo. Vi har inte spårat sedan slutet av oktober, då la Angelica ett spår åt Kenzo och han gick totalt uruselt. Idag beslöt jag att låta honom jobba själv; jag skulle vara noga med att inte styra honom utan bara hänga med och se hur han klarade det. Han tog upp spåret lite halvslarvigt men hittade första pinnen utan problem. Spårade ganska hyfsat men missade andra pinnen. Då tog jag upp den och visade honom att han missat den och då såg han mycket snopen ut. Därefter blev det rejält mycket mer noggrann spårning och första vinkeln tog han nästan perfekt. I andra vinkeln gick det också ganska bra, lite vimsigt men nu hade vi också gått 2/3 av spåret och han började bli lite trött - han har ju ingen spårkondition alls att tala om just nu. En bit efter den vinkeln tappade han bort sig lite och ringade runt, då kallade jag in honom och la honom ner så han fick pusta ut lite. När jag sen släppte på honom igen, efter ca. 1 minut, så hittade han direkt spåret och av ren tur så låg det en pinne där, så han fick belöning ganska omgående vilket passade bra. Efter den här pinnen gick spåret lite slingrigt men det redde han ut riktigt bra. Numera är han väldigt lätt att läsa, jag ser nästan direkt om han har spåret eller inte. Blir han tveksam så håller jag emot rejält i linan och är han fel då så envisas han inte, det gör han däremot om han har spåret; då lägger han rejält med tyngd i selen.

Sista biten av spåret vållade inte honom några problem utan han kom lätt fram till hundmatsburken som låg som slut. Jag är supernöjd med hans spårande idag - han är ju inte en naturligt spårhund och jag har verkligen kämpat med att försöka få honom att förstå vad han ska göra och nu spårar han riktigt bra! Jag ska försöka vara lite flitig och spåra med honom kanske en gång i veckan ungefär nu framöver.

Slutligen fick Chili lite enkel träning; platsliggning (inomhus eftersom jag inte vill att han ska ligga på marken och bli kall nu när han inte är bra) där vi fokuserar på att han ska lägga ner huvudet på tassen eller marken/golvet. När han gör det klickar jag och belönar och han har blivit väldigt duktig på det på bara några få träningspass. Borde kunna funka riktigt bra om vi kan få till det även med störning på klubben - Chili behöver något att fokusera på för att ligga tyst och stilla och det här verkar vara ett jättebra sätt.

Vi kom till klubben lagom för att se sista sekunderna av platsliggningen. Fick veta att Zatoya skött sig på både sittandet och platsen och fått full pott på båda. De hade startnr. 3 och vi stod och frös lite medan vi väntade. Jag tyckte dock att vädret var helt perfekt, ganska mulet och lite blåsigt - precis vad Kenzo behöver för att klara av att hålla sig pigg genom ett helt program så här på vårkanten. Han är verkligen en helt annan hund på sommarhalvåret jämfört med vinterhalvåret.

Therese och Zatoya började bra med 8 på fria följet, men sen blev det lite strul på vissa moment, bl.a. så satte sig inte Zatoya på dumrutan (däremot la hon sig snyggt på läggandet...), vittringsapporteringen tog hon fel pinne och på hopp-apport så släppte hon apporten och ville inte riktigt ta upp den igen (hon gillar inte kall metallapport i munnen). Fjärren nollade de också, inte pga. att hon inte utförde det men pga. alldeles för många kommandon samt fel skiften - Zatoya ville inte lägga sig och valde att antingen ignorera ligg-kommandot eller prova att t.ex. ställa sig. Synd, för det kom en hel del höga poäng också - 10 på inkalling och dirigeringsapportering samt 9 på rutan.

Efter det här gick jag och Lydia och rastade en sväng, sen satte jag upp en ruta på andra planen och la kamplädret i rutan, hämtade Kenzo och körde lite fritt följ och sen testade jag att skicka till rutan. Det gick helt perfekt och det fick mig att känna lite mer tillförsikt. =)

Vid lottningen drog jag startnr. 1, ganska skönt tycker jag, för då har man liksom eländet avklarat. ;-) Vi fick vänta ända till närmare kl. 12 innan eliten var klar och vid det här laget strålade solen och det var inte alls speciellt svalt. Nu började jag bli lite orolig, men jag beslöt mig för att gå in och göra vad jag kunde för att vi skulle ha en kul stund på planen - vi har tappat bort lite av det där på flera tävlingar och även på träningen senaste tiden. I tisdags kom det dock tillbaka och nu var jag inställd på att se till att även om det inte gick strålande så skulle jag ändå se till att Kenzo tyckte det var kul. Med den känslan kändes det rätt bra att kliva in på planen.

Fritt följ

Faktum är att det funkade... Kenzo var visserligen segare än vad jag vill ha honom och det resulterade bland annat i att han trängde i vänstersvängarna och metallapporten travade han in med och släppte ca. 1 meter från mig... det har han faktiskt aldrig gjort förr, varken på träning eller tävling, men nån gång ska väl vara den första. ;-) Men rutan gick jättebra; han sprang perfekt in i den och vi fick 9.5 på den! Allt som allt så var jag ganska säker på att vi klarat det när vi sprang ut från planen, jag hade dock inte sett några poäng mer än för metallapporten - där fick vi 6.5 men så var det ju också det moment som gick sämst.

Lydia och Jim startade sist och gjorde ett jättefint program, med nästan bara höga betyg, förutom två irriterande nollor som tyvärr drog ner det hela. På inkallningen fick Jim hjärnsläpp och bara sprang - brydde sig inte alls om att matte ropade "stanna"... han såg verkligen helt förvirrad ut när han till slut stannade... fem meter från Lydia, som inte kunde göra annat än att skratta. =) Sen nollade de även rutan, pga. alldeles för många kommandon samt att Jim satte sig upp när Lydia passerade rutan. I övrigt var det höga betyg och de fick ihop 228 poäng. Vittringsapporteringen, som de missat på två tävlingar i rad, fick de 10 på... Nå, nästa gång funkar det säkert. =)

Till slut kunde Martin inte hålla sig längre utan drog med mig för att kolla poängen. Jag trodde knappt mina ögon - vi hade fått ihop 292.5 poäng och vunnit klassen!!! =)

Så här ser den ut:

När vi kom hem så tog Martin ut Chili och Sarabi medan Kenzo och jag gav oss ut och sprang en sväng på ca. 2 km. När vi kom tillbaka tog jag cykeln och cyklade ytterligare 2 km, så idag har Kenzo verkligen fått motion. Det märks dock att han har mycket bättre kondis än han brukar på våren - han höll bra fart på traven hela vägen och även om han flåsade rejält så var han inte helt slut eller så när vi kom tillbaka. Skönt!

Sarabi är nog inte helt bra idag - hon åt inte sin kvällsmat! När hon inte äter så är det något som är fel... Hon bajsade under promenaden och sen bajsade hon en gång till när vi släppte ut henne nån timme senare, dock har hon inte diarré så sjutton vet vad det är. Jag spillde ut några dl cornflakes igår och hon åt nog större delen av det, undrar om det kan vara det som ställer till det? Vi får se hur hon mår i morgon. Hon verkar inte hängig eller så, men med tanke på hur galen hon är i mat så är det ju något som inte är som det ska...

Idag blev det ett träningspass på klubben. Vi började med sittande i grupp - förra gången la sig Kenzo men idag hade han i alla fall förstått att det skulle man inte göra, så då testade han med att ställa sig... ;-) Det känns dock rätt bra att de här felen kommer nu, för tidigare har han suttit helt perfekt och jag har väntat på att han skulle göra fel; bättre att han gör det på träning än på tävling (om vi nu någonsin blir klara för start i elit...). Jag bara sa åt honom att sätta sig och sen satt han perfekt resten av tiden. Platsliggningen var som vanligt ganska händelselös; Kenzo nosade lite en gång så jag sa åt honom, i övrigt låg alla tre (Kenzo, Zatoya och Oliver) jättebra.

Sen fick Kenzo ligga i bilen en stund medan jag kommenderade Therese och Zatoya genom hela elitprogrammet. Det gick bra; lite fnysningar och lite slarvig position i slutet på fria följet, samt ett slarvigt ställande på "dumrutan" men resten gick mycket bra, fram till fjärren. Där flyttade sig Z framåt en hel del, vilket är väldigt ovanligt, hon brukar vara väldigt stadig i sin position. Therese gjorde om det och då gick det bättre.

Lisa och Oliver jobbade med läggande och ställande under gång samt inkallning. Nu skiljer Oliver på kommandona och lägger sig inte längre på ställandet. Han har ett läggande som är helt otroligt; det ser ut som att någon slår undan benen på honom - helhäftigt! =) Lite framförgående samt apportering blev det också, och även lite stadgeträning - Oliver är otroligt snabb och vet nästan vad Lisa ska säga innan hon ens säger det, t.ex. så la hon honom ner inför kryp och då lägger han sig och kryper dessutom två steg direkt... så där fick hon jobba lite med att bara lägga honom ner och sen belöna när han enbart la sig utan att krypa. Det är ju både positivt och negativt med en hund som lär sig så snabbt och som dessutom hela tiden testar vad som utlöser belöningen... mest är det ju en bra grej, men som förare till en sån hund får man vara extremt noga med att enbart belöna rätt beteende.

Sist ut var jag och Kenzo. Jag ville köra igenom en hel trea, kände att det nog behövdes. Jag har analyserat min träning lite för jag har tyckt att Kenzo inte varit så vaken och "på hugget" som jag ändå vet att han kan vara; han har verkat tycka att träningen inte varit så fantastiskt rolig. Visserligen är det vår och fällningsperiod vilket ju brukar ta ner honom, men i år har vi ju lyckats hålla honom mycket fräschare och piggare. Efter lite funderande kom jag fram till att jag nog slarvat lite med att belöna och berömma - han är ganska påverkad av hur nöjd jag är med honom och även om jag belönat och sagt att han varit duktig så har det nog inte varit med tillräcklig entusiasm, eller hur man nu ska säga. Idag berömde jag massor efter sittande i grupp och platsliggning och han såg jättenöjd ut och var väldigt peppad. När det sen var vår tur att köra lydnaden så drog jag upp honom rejält på vägen ner till planen och han var så pass taggad att när vi gjorde några stegförflyttningar innan vi gick in på planen så skällde han. =) Jag var också noga med att berömma rejält mellan varje moment, och ibland även mitt i momentet och det hela gjorde verkligen susen. Visst, vi fick en del slarv, men det försvinner under tävling när han ändå blir lite mer dämpad. Det blev en del snea sättanden och en del studsande vid stegförflyttningar och vändningar, men det gjorde inget. Rutan hade jag preparerat innan genom att lägga kamplädret där och han behövde bara springa ut till rutan och ta lädret, mer än så gjorde vi inte där. Resten av momenten körde vi igenom fullt ut och det mesta gick bra. En del tugg på vittringen, men rätt pinne, dock plockade han i en annan först, vilket han inte gjort på länge. Nå, vi har heller inte tränat momentet på länge. På inkallningen var första sträckan inte helt full fart, det får vi backa och jobba på, i övrigt var det bra. Metallapportering och hopp-apport var bra, likaså läggande under gång. Fjärren blev bra i tre skiften, sen la han sig för tidigt i ett skifte och därefter flyttade han sig lite framåt. Totalt sett så gick han dock väldigt bra och framför allt fanns glädjen och entusiasmen där, jätteskönt!

Efter avslutat program fick Lisa smita ut och lägga en boll i rutan medan jag distraherade Kenzo, sen fick han springa till rutan igen. Sen stod vi och pratade en stund och efter ett tag frågade jag Kenzo "var är bollen?" och då sprang han självmant ut i rutan och jag kommenderade "stanna", han stannade perfekt, jag la honom ner och sen fick han massor av beröm och fick komma och få godis. Förhoppningsvis kan rutan funka på nästa tävling...

Hela träningen kändes i alla fall väldigt bra och Kenzo var supernöjd med sig själv och ville nästan inte sluta träna - hela vägen upp till bilen gick han fot och försökte få mig att dela ut mer godis och beröm. =)

Till sist tog jag ut Sabbi en stund och tränade lite. Hon är fortfarande väldigt distraherad av alla lukter och sånt när man tar henne ur bilen, men idag tog det mycket kortare tid för henne att samla sig och börja ta kontakt. Efter bara en liten stund kunde jag börja träna lite "gå vid sidan" - i princip fritt följ fast jag har inget fot-kommando och vi går bara en kortare sträcka utan vändningar etc. Tränade även lite på läggande och ställande under gång och båda funkade bra. En inkallning gjorde vi också, det gör hon jättebra och vi provade även lite hopp. Först satte jag henne på ena sidan och gick själv över på andra och ställde mig med ryggen mot hindret och kommenderade "hopp", hon hoppade utan tvekan. Sen ställde vi upp oss som vanligt, dvs. framför hindret och jag provade att säga "hopp". Just då blev hon störd av en hund en bit bort, så hon tappade fokus och sprang runt hindret och hoppade sen tillbaka till mig... ny variant. =) Vi provade igen och då hoppade hon på andra kommandot och jag sprang runt hindret och belönade. Hon är otroligt snabblärd och väldigt rolig att jobba med. När hon blir lite äldre och får mer erfarenhet och lättare kan koncentrera sig så kommer hon nog att bli riktigt bra. =)

Klockan var 20.15 när jag åkte från klubben och trots att det var rätt mycket moln så var det inte helt mörkt. Jätteskönt att kunna träna i dagsljus nu!

Snyggt, eller hur? ;-)

Sarabi har "roat" sig med att äta upp hundhuset... hon tycker väl det är tråkigt att vara där själv om dagarna, nu när Kenzo fått vara inne. I fredags upptäckte vi att hon tuggat sig igenom väggen och isoleringen och var ute vid ytterpanelen! Inte något stort hål, men det kunde ju bli med tiden och det vore ju inte så kul att komma hem och upptäcka att hon smitit. I helgen införskaffades ju därför en kong av större storlek och idag fyllde vi den med uppblött torrfoder och så fick hon den, ett märgben och pyramiden full med torrfoder och så hoppades vi att det skulle funka.

Faktiskt funkade både den improverade tratten och aktiveringen av Sarabi. Kenzo hade inte kommit åt att slicka på tassen och Sarabi hade inte alls tuggat något i hundhuset - hon hade inte ens varit på vattenskålen (som för tillfället är fylld med stora stenar i ett fåfängt försök att få henne att inse att vattenskålen inte är en leksak) så hon har nog jobbat hårt. Kongen var nästan tom, men pyramiden hade hon bara tömt ur lite ur, så hon har nog haft att göra. Skönt! Hon var rätt trött ikväll, efter rastningen så la hon sig i köket och trots att vi höll på med mat så låg hon faktiskt och somnade till! =)

Kenzo och jag var ute och sprang en sväng, dock utan några extra sträckor för hans del, istället tränade vi lite lydnad i skogen. Resten av kvällen har ägnats åt städning, diskning och allmän uppröjning - det behövdes verkligen.

Sarabi är allt lite småtokig... hon blir helgalen när man dammsuger. Får hon lov så biter hon i röret och hon struntar fullkomligt i att hennes tunga sugs in... hon blir bara mer taggad av det! Där är massor av kamp i henne! Martin skrattade så han knappt kunde säga till henne, men sen när vi tyckte det var nog så sa jag bara till henne lite bestämt och då gick hon och la sig hos mig i köket, sen blev hon lugnt liggande där. Hon hade visserligen full koll på var dammsugaren var, men hon var samtidigt helt avkopplad. Hon har en mycket bra av/på-knapp!

Efter rastning och frukost tog vi en sväng in till stan för att handla lite bildelar - laddningsregulator till Volvon samt termokontakt (för elfläkten) och termostat till Saaben - en spade, fiskar till mitt akvarium på jobb (2 platy samt en algätare - ancistrus), en kong samt torrfoder till hund och katt. Vi ger ju inte hundarna torrfoder i vanliga fal, utan det här är tänkt att blötas upp och fyllas i kongen, sen ska Sarabi få roa sig med det i hundgården, så kanske hon låter bli att äta upp hundhuset... hoppas kan man ju. *suckar*

Vi åkte sen inom mitt jobb och släppte i fiskarna i akvariet. De verkade lite lätt förskräckta men hämtar sig nog snart. Sen åkte vi hem, tog en snabbfika och gick sen ut för att kolla lite på hur vi ska bygga till hundgården. Därefter pysslade vi en stund med husvagnen medan Kenzo och Chili fick ligga på altanen och Sarabi fick vara i hundgården med kongen. Hon var dock inte helt intresserad av den, troligtvis för att hon tyckte det var tråkigt att vara i hundgården när de andra var ute. Jag släppte ut henne och då var kongen plötsligt väldigt mycket roligare, så hon fick ligga på altanen och försöka tömma den. Ska nog köpa två sådana till, så grabbarna kan få vars en också - Kenzos får man väl fylla med torrfoder blandat med köttbullar och ost eller något sådant. Den som Sarabi fick nu fyllde vi alltså med uppblött torrfoder, varvat med några små ostskivor, sen micrade vi alltihopa så osten "kläggade ihop" det hela och det blev lite svårare att få ut. ;-)

Martin bytte laddningsregulator i Volvon och termostat och termokontakt i Saaben och jag röjde först lite i en av rabatterna, sen tränade jag med Sarabi en stund. Hon är otroligt snabblärd; vi jobbade med fritt följ vilket gick bra - än har jag inget "fot"-kommando men det ska jag nog snart börja lägga till eftersom hon börjar bli riktigt duktig. Hoppet har vi jobbat lite med tidigare; jag började med att helt enkelt locka henne över hindret, sen har jag satt henne på ena sidan och gått runt och kallat på henne och så har hon fått kampa med en snörboll när hon hoppat. Idag testade jag helt enkelt att ställa upp framför hindret (som egentligen inte är något hinder utan bara 5 hopspikade plankor) och så sa jag "hopp". Nog för att jag vet att hon är lättlärd, men det här var ju nästan löjligt enkelt... hon hoppade direkt på hopp, jag klickade och belönade. =) Testade några gånger till och hon hoppade snällt och började efter ett tag att automatiskt vända sig om eftersom hon visste att det skulle komma godis när jag klickat. Hon vänder dock inte i luften utan landar och vänder sen, vilket känns bra inför hopp-sitt - jag har också varit noga med att kasta godiset så att hon fått röra sig bort från hindret, inte mot det.

Efter hoppet så tänkte jag att nu testar vi ställande och läggande under gång. Ställandet först - hon vet vad "stå" betyder och jag hjälpte henne genom att samtidigt som jag sa "stå" så vände jag mig halvt om halvt mot henne och backade ifrån henne. Hon stannade kanonfint och jag klickade och belönade. Det här gjorde vi om flera gånger och hon verkar ha fattat det. Jag gick inte vidare med detta momentet utan vi avslutade det hela tiden med att jag klickade och kastade godiset till henne när hon stod fint, det där med att återgå kan vi ta nästa gång.

Sen provade vi läggande under gång och även detta gick bra, fast hon tyckte det var svårare, men hon klarade det. Trevligt - mina planer om att starta lydnadsklass I under sommaren verkar kunna hålla. =)

Avslutade med en "platsliggning" - hon fick ligga i ca. 45 sekunder och sen gick jag tillbaka. Hon studsade upp när jag kom fram, så jag la om henne och gick iväg igen, väntade några sekunder och gick sen tillbaka och hjälpte henne då med ett handtecken samt sa "stanna kvar". Sen ställde jag mig bredvid henne och så fick hon klick och belöning medan hon låg ner. Duktig tjej - hon är himla kul att träna med eftersom hon lär sig så snabbt, å andra sidan får man vara noggrann med vad man klickar, just för att hon lär sig så snabbt - klickar jag ett felaktigt eller slarvigt utförande så kommer hon ju att tro att det är så det ska göras...

Just ja, lite liggmarkering vid spårpinnar tränade vi också, det gick ganska bra. Hon vill gärna plocka upp pinnen först, sen kommer hon på vad hon ska göra och lägger sig istället. Nu var hon också lite trött i huvudet efter lydnadsträningen, det märktes tydligt. Ska testa lite mer i morgon.

Kenzo fick också lite träning, mest fritt följ men även lite fjärrdirigering samt rutan. Rutan gick kanonbra idag; jag taggade upp honom lite innan och han rusade dit och ställde sig snyggt mitt i - tänk om han alltid kunde göra så...

Slutligen fick även Chili träna lite. Han är mycket piggare nu, det märks att han håller på att bli frisk. Jag har varit noga med att låta honom ligga på en filt när han legat på altanen, bara för att inte han ska bli kall och bli sämre igen. Nu fick han lite fritt följ samt lite rutan-träning, vilket gick jättebra. Avslutade med en kort platsliggningsträning - vi har tidigare inomhus jobbat med att han ska lägga ner huvudet på tassen under platsliggningen, för att försöka få bort det här med att han ligger så oroligt, kryper och piper - och han var jätteduktig och kom ihåg hur han skulle göra. Detta var första gången som vi testade det utomhus.

På kvällsrastningen fick Kenzo och Sarabi springa lite mellan Martin och mig och sen fick det räcka med aktivitet för idag.

Förresten - vi har deklarerat! Det har nog aldrig hänt att vi varit så tidigt ute, snarare brukar vi lämna deklarationen sista dagen, men i år har vi minsann tagit igen det med råge. Vi fick deklarationerna i veckan och ikväll gick jag in och fixade en e-legitimation så att jag kunde ändra i min - jag skulle dra av resor till jobbet - och sen deklarerade jag. Martin behövde inte ändra i sin så det var ännu enklare. Supersmidigt, verkligen! Vi får, som vanligt, tillbaka en hel del, eftersom vi inte jämkar några lån och när man deklarerar så här tidigt så kan man tydligen, om allt funkar som det ska, få tillbaka pengarna redan vid midsommar! Det vore verkligen kanonbra. Hur som helst, det var otroligt smidigt att deklarera via nätet så här, och man kan även göra det via SMS eller vanlig telefon. Bara att rekommendera. =)

Sarabi är en lustig hund. Jag hittade ett gummiband och tänkte lägga undan det, på skoj sköt jag det på nosen på Sabbi, inte hårt naturligtvis. Hon tyckte det var jätteintressant och ville ha tag i gummibandet. Chili kom och ville också vara med så jag gjorde samma sak på honom, men han gillade det inte alls - när gummibandet "bet" honom i nosen så studsade han en meter bakåt och ställde sig och skällde... typisk Chili-lösning när han tycker något är lite småskumt... ;-) Kenzo var också tvungen att kolla vad vi höll på med, men honom hann jag inte ens testa att skjuta på, för han kikade på gummibandet och valde sen att helt enkelt gå därifrån... undrar om jag har testat det här på honom innan? Det såg nästan så ut.... såna saker uppskattar han inte alls, det är väl under hans värdighet att bli smälld på nosen, kan jag tänka. ;-)

Sarabi däremot ville ha tag i gummibandet och när hon väl fick tag i ena änden så drog hon förstås i det. Då släppte jag och gummibandet smällde till henne på nosen, ganska rejält eftersom hon drog ganska hårt i det. Men bekommer det henne att hon fick en smäll på nosen? Knappast... tvärtom tyckte hon det var jättekul och kom fram med gummibandet och ville att jag skulle dra i det igen!! =) Vi fortsatte leken en stund och hon fick flera smällar över nosen när jag släppte gummibandet, å andra sidan fick även jag några över handen när hon någon gång skulle byta grepp och naturligtvis tappade taget. När jag sen la undan gummibandet så gick hon och letade efter det.... Där är mycket kamp i den lilla tjejen. =)

Vi började med sittande i grupp och för första gången la sig Kenzo ner... nå, det var nog lika bra att det hände nån gång, eftersom han alltid suttit; bättre att det kommer på träning än på tävling. Det hela verkade bero på att han nosade en massa och sen bara råkade glömma vad han höll på med. Samma sak sen på platsliggningen; han nosade en hel del och jag fick korrigera honom. Tyckte att han verkade lite allmänt seg och disträ... Tog en kort sväng med honom innan vi fortsatte träna och mycket riktigt så hann vi inte gå mer än kanske 75 meter innan han satte sig och bajsade - trots att Martin gått en sväng med dem precis innan jag åkte till klubben. Jaja, jag känner min hund och misstänkte ju vad som var fel. =)

Lisa och Oliver började träningen, de körde ställande, inkallning och läggande, för att se om Oliver gjorde fel på ställandet. Det fick de nämligen problem med på förra tävlingen; han lyssnade inte riktigt utan la sig även på ställandet. Nu verkar de ha löst det problemet och det såg kanonfint ut. Apportering och hopp gjorde de också, båda gick bra förutom att Oliver tjuvstartade på apporteringen några gånger i början.

Därefter tog jag ett pass med Kenzo. Lite lätt fritt följ bara för att värma upp, sen skickade jag honom till rutan, där Therese hade lagt en boll när hon satte upp rutan medan jag gick och snabbrastade Kenzo. Nu håller jag i halsbandet och hetsar honom lite innan jag släpper honom, och det gör susen på farten; han rusar verkligen ut till rutan. Tyvärr går det inte att gömma bollen just nu eftersom gräset inte börjat växa än, men så småningom ska jag försöka lägga bollen lite mindre synligt. Nu har vi i alla fall fått upp lite fart på honom igen, det känns bra.

Gjorde även en inkallning med ställande och läggande som blev riktigt bra - fin fart och tvärstopp på både ställande och läggande. Han är förvånansvärt pigg nu jämfört med hur han brukar vara på våren, det känns rätt skönt. =)

På fjärrdirigeringen fick Therese stå bakom honom och belöna honom med bollen när vi var klara. Fick dock göra om momenten en gång för första gången flyttade han fram ganska rejält. Andra gången blev bättre, men han såg otroligt förvånad ut när jag ropade "bra, hopp och lek" - var sjutton är bollen, såg han ut att tänka. Therese tjoade till lite och DÅ fattade han. ;-)

Avslutade passet med att åter igen lägga bollen i rutan och skicka honom, sen fick det räcka för idag. Just ja, lite kryp körde vi också, det var inte så illa.

Therese och Zatoya var sista ekipage ut och det skulle de nog inte ha varit. Zatoya blir alldeles övertaggad av att sitta kopplad och se när de andra jobbar så hon lät alldeles för mycket i fria följet. Inkallningen och rutan gick däremot jättefint.

Vi avslutade träningen och sen tog jag ut Sarabi. Hon var väldigt uppvarvad och flängde mest omkring och nosade. Det tog några minuter att gå ner på planen eftersom jag stannade så fort hon drog iväg istället för att gå vid min sida... Väl nere på planen så ville hon bara nosa och fara omkring men jag hade beväpnat mig med klicker, godis och framför allt tålamod, så jag ställde mig helt enkelt och väntade ut henne. Hade först koppel på för att till viss del begränsa hennes möjligheter att rusa omkring. Klickade och belönade så fort hon tog kontakt, antingen bara genom att titta på mig eller genom att komma in vid sidan och sätta sig och titta på mig. Efter en stund kopplade jag loss henne och sen jobbade vi vidare. Hon är väldigt lydig så det är ju inte några problem med att ha henne lös ens när hon är uppvarvad och nosar, men jag ville slippa stöka med henne; tanken var att hon självmant skulle söka kontakt med mig. Hon skötte sig riktigt bra och efter en stund höll hon bra kontakt och kunde även gå några steg med bibehållen kontakt. Trevligt!

När jag skulle åka hem så betedde sig bilen skumt... alla lampor tändes i instrumentpanelen. Jag gissade på att den inte laddade ordentligt. Försökte ringa Martin men han satt i studion och hörde väl inte telefonen. =( Nå, vad gör man, tja på klubben kunde jag ju inte bli stående och bilen gick ju, så det var bara att köra och hoppas på att batteriet skulle orka hela vägen hem. När jag svängde ut på den lite större asfaltvägen efter klubbens grusväg så gasade jag på lite, då slocknade alla lamporna. Skönt, tyckte jag och körde hemåt lite lättad, men när jag närmade mig Garnisonsrondellen så började de lysa igen. =( Försökte flera gånger ringa Martin, tänkte att det vore bra om han var beredd ifall bilen stannade, så att han kunde komma med Saab:en och bogsera oss hem, men inget svar. Jag såg att halvljuset blev sämre och sämre, men bilen gick i alla fall snällt och jag kom hem utan problem. Det visade sig att det var laddningsregulatorn som var nästan helt utsliten. Som tur är så kostar en sådan inte så mycket. Skönt att jag kom hem i alla fall!

Nästa torsdag får vi förresten hem vår nya bil - spännande! =)

Helt klart är det att Chili ÄR bättre, det märktes tydligt ikväll. Han studsade till och med lite när Martin skulle gå ut med dem. Senare på kvällen klev han upp i soffan utan problem, trots att han "trampade av" med höger ben, som varit den sida som varit sämst nu när han haft ont.

Så förhoppningsvis är prostatiten på väg att läka ut!

Kenzo och jag har varit ute och sprungit, jag sprang ungefär som häromdagen, dvs. kanske 800 meter, vilket ju jag är ganska nöjd med just nu, med tanke på kondition (avsaknad av dylik snarare...) samt övervikt. Kenzo fick springa några sträckor och hämta sin boll. Vi såg tre rådjur på en äng och Kenzo tittade fascinerat på dem. Jag säger aldrig till honom när han tittar på vilt, eftersom han aldrig ens funderar på att dra efter - han är bara nyfiken och vill titta. =)

Efter joggingturen blev det stretching, mest Kenzo men jag stretchade faktiskt själv lite också. ;-) Kenzo är lite stel i vänster bakben; han vill inte riktigt stretcha ut fullt framåt på det, men efter lite massage så blev det bättre. Misstänker att han har nån muskel som blivit lite kort i det benet, han verkar inte ha ont någonstans, inte något uppenbart i alla fall.

Kenzo är hyfsat pigg och äter ganska bra för att vara den här tiden på året. Förhoppningsvis är det kombinationen fysisk träning, B-vitamin och Pemmikan som funkar; då kanske vi slipper att han totalt går ner sig varje vår i fortsättningen. *hoppas*

Roligt är i alla fall att vi nu bestämt oss för att köpa den vita Chrysler Grand Voyager som vi provkörde i fredags. Så förhoppningsvis har vi ny bil mot slutet av veckan. =)

När vi kom hem idag så tog jag Kenzo och Sarabi på en promenad och Martin tog Chili - det är rätt trevligt att lite då och då ta en hund ensam en sväng, det blir lite mer mysigt när man är ute bara med en hund.

Lite senare körde jag lite uppletandeträning med Kenzo i hagen bortanför huset. La ut bl.a en spårpinne, en tvättklämma och några andra mindre prylar. Han hittade spårpinnen och ett föremål till ganska lätt, men tvättklämman samt en liten torvkruka (sån man använder till frösådd) hade han jättesvårt med. Kondisen är ju inte så lysande heller, så det gick inte så fort, men positivt är att han ändå jobbar hela tiden och han ser inte ut att tycka att det är tråkigt. Han fick snörbollen som belöning och det var uppskattat. Till slut var jag tvungen att hjälpa honom med tvättklämman; jag gick med halvvägs ut och då hittade han den. Sen la jag ut den en gång till och denna gången gick det mycket lättare. Han såg rätt nöjd ut när vi gick tillbaka.

Avslutade med ett kort pass lydnad med Sarabi i trädgården. Lite fritt följ (fast utan kommando än så länge), hopp och inkallning, samt en kort platsliggning. Hon är jätteduktig när hon väl kan koncentrera sig. Jag belönar med kamp och det är det bästa hon vet. Kastar jag iväg bollen så hämtar hon den och kommer fram och vill att vi ska kampa om det. =)

Mer träning än så här blir det inte idag. Får se om jag hinner lägga ett spår till Kenzo i morgon samt fortsätta med Sarabis lydnadsträning. Det är helt underbart att det är ljust så länge om kvällarna nu, och varmt och skönt är det dessutom. Nu är jag riktigt träningssugen. =)

Idag har jag planterat penséerna, sälgen samt de sticklingar vi köpte förra helgen. Sen lekte jag lite med Kenzo och Sabbi, testade lite hopp och inkallning med Sabbi och lite fritt följ och fjärr med Kenzo. Jag belönade med kamp och Sarabi jobbade och slet och var totalt genomflåsig efter 10-15 minuters lek och träning i den strålande solen. Sen upptäckte jag vad klockan var... jag skulle till klubben och träffa Therese och Lisa för ett träningspass, så det var bara att packa ihop och åka.

Chili fick stanna hemma, stackaren. Undrar om det bara är prostatan eller om det är något annat också? Jag är ganska orolig över honom, även om han varit mycket piggare nu sen han började äta Rimadyl. Jobbigt det här. =(

På klubben var det MH men de var precis klara när vi kom, så det passade bra. Vi började med ett sittande i grupp med Zatoya och Kenzo. Jag kopplade upp Sarabi i staketet och hon var lite orolig men skötte sig förvånansvärt bra. Sittandet gick kanonbra, som vanligt satt både Kenzo och Zatoya helt stilla. Sen la vi en plats, där även Lisa la Oliver. Platsen gick bra den också. Därefter ville Therese köra igenom hela elitlydnadsprogrammet. Det gick bra, även om Zatoya inte riktigt var lika mycket på hugget som hon kan vara. Å andra sidan slapp de en del småmissar som annars kan komma när Zatoya är FÖR taggad.

Nästa ekipage var Kenzo och jag. Vi började med fritt följ, som gick riktigt bra. Det var rejält varmt och Kenzo är ju i sin sämsta period nu, så jag var förvånad över hur bra det gick. Han slarvade i en vänstersväng och då knuffade jag till honom med knäet och skällde på honom, sen var han mycket uppmärksam och gick ännu bättre.

Efter fria följet testade vi rutan, men den gick inget vidare. Man skulle tro att han kan momentet vid det här laget men det är rätt tydligt att han faktiskt inte riktigt har förstått.... hur sjutton ska jag förklara för honom vad han ska göra?? Han rusade ut i full fart men passerade rutan ca. 2 meter ifrån den och fortsatte utåt. Jag kunde stanna honom och sen dirigera in honom i rutan men då ställde han sig och luktade vid en kon så då kallade jag in honom igen. Muttrade lite på honom att skärpa sig och skickade igen. Denna gången gick han i alla fall rakt in i rutan men var fortfarande intresserad av att nosa runt bortersta konen. La sig dock hyfsat på kommando, tror att svansen stack ut lite. Jag gick ut och var lite beredd när jag vinklade - senaste tävlingen gick han ju upp när jag vinklade - och faktiskt var han på väg även idag! Men jag var snabb med ett "ligg" där och han såg lite lätt häpen ut... ;-) I och med att han var på väg upp så gick jag ett extra varv och vinklade en gång till vid rutan, denna gången låg han stilla. Kallade in honom efter nästa vinkling och belönade med kamplädret.

Avslutade med en inkallning som först gick skräp - han startade supersegt och jag bröt direkt och gick och la om honom. Nästa gång viftade jag lite med kamplädret innan jag kallade in och nu blev farten bra. Gjorde ställandet som blev kanonbra eftersom han nästan tvärnitade, sen kallade jag in och skippade läggandet och belönade istället.

Lisa och Oliver var sist ut och de körde igenom hela lydnadsettan vilket gick jättebra - inget strul med att lägga sig på ställandet idag inte! De borde lätt plocka ett 1:a-pris nästa tävling. =)

Sen la jag kamplädret i rutan och hämtade Kenzo. Höll honom i halsbandet och "hetsade" honom lite och släppte sen och sa "rutan". Nu fick han full fart ut och vi gjorde om det ytterligare en gång vilket gick bra. Får nog köra så här ett tag, det verkar funka hyfsat. Fast jag misstänker att vi alltid kommer att ha lite problem med det där jäkla momentet.... *suck*

Kenzo fick vatten och fick sen ligga i skuggan en stund medan jag släppte lös Sarabi. Hon var övertaggad efter att ha legat och titta på när alla andra fick göra något och när jag sa "hopp och lek" så drog hon rakt ut i rutan, fast sen visste hon ju inte vad hon skulle göra. ;-) Kissnödig var hon dock - inte konstigt med tanke på hur mycket vatten hon druckit hemma innan vi åkte... Hon började kissa vid rutan men slutade när jag röt på henne. Hon fick kissa i utkanten av planen istället. Sen lullade vi mest runt och försökte jobba med kontakten. Hon är lite splittrad just nu och att klicka in kontakt funkar inte direkt. Hon fick prova lite hopp - jag satte henne på ena sidan hindret, gick runt och lockade sen på henne och hon hoppade fint. Tränade även lite "trampa på musmattan" vilket hon också gjorde bra. Hon är helt oberörd av att det är hundar i närheten; vid ett tillfälle tog jag in henne vid sidan, musmattan låg ca. 3-4 meter bort och 3 meter bortanför musmattan gick Lisa förbi med Figo. Jag släppte Sabbi på "hopp och lek" och hon sprang till musmattan och trampade på den, utan att ens kasta en blick åt Lisa och Figo. Trevligt!

Som avslutning satte vi oss och fikade; Therese hade tagit med sig både kaffe och äppelkaka, himla bra initiativ! Jag är så glad att jag har så bra och trevliga träningskompisar, det är guld värt!!

Väl hemma igen så gick jag en sväng med alla tre hundarna, sen fick Sabbi vara i hundgården och Chili inomhus medan jag och Kenzo gav oss ut och sprang. Eller tja... sprang vet jag inte om jag ska kalla det jag gjorde, joggade i långsamt takt snarare, fast idag blev det en betydligt längre sträcka än förra gången (i onsdags). Runt 350 meter sprang jag i ett sträck, vilket väl egentligen låter patetiskt lite, men då ska man ta i beaktande att min kondis är urusel och att jag väger 15-20 kg för mycket... samt att detta alltså bara var andra gången jag var ute och sprang.

Sen svängde vi upp på en mindre skogsväg och där fick Kenzo springa några sträckor. Passade även på att träna en inkallning. Plötsligt dök det upp en bil, det visade sig vara bonden från gården längre bort. Han körde förbi och vände uppe på en vändplats längre upp och vi vände och började röra oss hemåt.

Plötsligt stod det ett rådjur på vägen framför oss, ca. 20 meter bort. När jag började prata fick rådjuret väldigt bråttom och jag sa "hopp och lek" till Kenzo som snällt fortsatte framåt på vägen. När vi passerade där rådjuret gått in i skogen så nosade han lite, sen fortsatte han bara. Det är så himla skönt att han inte bryr sig. Vi sprang en bit, sen kom bilen i fatt oss. Han stannade till och pratade en stund och berättade bland annat att det finns vildsvin i skogarna runt omkring där... det visste jag faktiskt inte. Sen körde han vidare och vi fortsatte. Jag sprang ungefär samma sträcka hem som på utvägen, dvs. runt 350 meter, fast nu sprang jag ju även en bit inne i skogen. Så allt som allt sprang jag nog 7-800 meter och resten av rundan gick jag i rask takt. Rundan var väl totalt runt 2 km. Nå, det är en början i alla fall och jag är rätt nöjd med mig själv nu. Känns skönt att äntligen ha tagit tag i det här. =)

Idag har vi varit och provkört en Chrysler Grand Voyager -95. Den får dra exakt så mycket som vår husvagn väger och den är i fint skick, har haft 4 ägare totalt (vilket ju inkluderar bilhandlare) och har en komplett servicebok. AC:n är provtryckt och kondensorn nyligen bytt och hela bilen är som sagt i fint skick. Trevlig att köra också, fanns dock en del vibrationer men det får ju i så fall åtgärdas om vi ska ha den. Trevligt är att den istället för det ena baksätet har två stolar istället. Vi får se om det blir den, vi ska eventuellt titta på några till i helgen, men den här vi tittade på idag är en stark kandidat helt klart. =)