Bibbi en av de första dagarna hos mig. |
Bibbi, eller som hon hette i stamtavlan: Candy Mädchens Quill, fick jag överta i maj 1999 pga. att hon egentligen var tänkt att användas i avel men visade sig ha pålagringar i båda armbågslederna. Hennes tidigare ägare funderade ganska länge på om de skulle verkligen skulle omplacera henne, men tillslut så beslöt de att göra det och genom gemensamma bekanta fick vi kontakt och Bibbi fick flytta hem till mig och Akilles. Hon höglöpte precis när jag fick hem henne, vilket Akilles fann ytterst trevligt...
När man tittar på hennes kull på Hunddata ser man att av 6 hundar är 5 röntgade, alla med artros från lindrig till kraftig....
Bibbi gjorde inte så mycket hos mig, utan gick mest som sällskapshund. Jag testade att spåra med henne, vilket hon tyckte var svårt. Hon hade tränats lite i sök tidigare, men spår verkade hon inte riktigt begripa, eller så var hon bara inte intresserad.
Vi tränade också en del lydnad, Bibbi var inte överdrivet arbetsvillig, men för godis kunde hon tänka sig att jobba, i alla fall en liten stund.
Sensommaren 2001 flyttade Bibbi till min väninna Anneli. Bibbi hade varit hos Anneli ett tag under sommaren när Isse var sjuk. När Anneli berättade hur Bíbbi trivdes så var det lite av en annan hund som vi fick beskrivit för oss. När hon väl kom tillbaka till oss märkte vi ju skillnaden, men efter några dagar var hon tillbaka till den lite tjuriga hund vi lärt känna. Det stod klart för oss att hon trivdes bättre hos Anneli - varför vet vi inte riktigt, kanske ställde hon lägre krav, kanske var det bara en fråga om att personligheterna stämde bättre där. Hur som helst så tyckte vi att både hundar och människor ska trivas, så Bibbi fick flytta för gott till Anneli, till bådas uppenbara glädje!
Den 27 maj 2002 fick vi ett sorgligt besked. Bibbi hade varit dålig en tid och bara blivit sämre och sämre. När Anneli var hos veterinären så visade det sig att lungorna var fulla med tumörer, hon hade furunkulos, ont av sina armbågar samt förmodligen reumatism. Så Bibbi fick somna in, inte ens sju år gammal.... sorligt och hårt, men det var det enda som fanns att göra.
Fler bilder kan hittas här i Galleriet.
Tillbaka