Jaha... ytterligare en tävling i lydnadsklass III avklarad och ytterligare ett 2:a-pris att lägga till samlingen. Vet inte om jag ska skratta eller gråta... ;-)
Jaha...Tävlingen var i Vadstena och klass III + Elit skulle samlas 8.30. Jag kände redan hemma att min mage inte var riktigt bra, nog för att jag brukar vara nervös men det här var inte "som vanligt"... Nå, vi åkte till Vadstena och jag drog startnr. 3 (av 7 startande). De började med sittandet för elit, sen var det 3:ans plats. Vi la hundarna och gick bakom stugan och jag stod och pratade med en tjej om hur stökigt det varit på platsliggningen förra gången jag tävlade 3:an. Plötsligt hör vi hur en tjej i publiken säger "Nu är det en hund uppe!" och sen ropar tävlingsledaren att man bryter och att vi ska återgå och sen hör vi hur några hundar ryker ihop... Det var en schäferhane som gått upp och gått fram till en dobbishane och stått där och spännt sig, det klarade inte dobbisen av utan gick upp och så rök de ihop. Det i sin tur körde upp två andra hundar och när vi sen var på väg tillbaka så busvisslade en av ägarna på sin hund, för att försöka bryta bråket, då flög ytterligare 2 hundar upp och kvar låg endast en hund - Kenzo...=)
Som tur var så blev det inte några men av slagsmålet, det var nog mest ljud och hugg i luften. Schäferhussen fick ta sin hund och dra sig undan medan vi andra fick lägga om platsen. Tävl.led. och domare konfererade lite och flyttade sen det hela till planen bredvid, för att avdramatisera lite. 2:an omgången platsliggning gick bra, två hundar pep lite men det var allt. Kenzo låg som en klippa även andra gången - han är verkligen stensäker på det här med platsliggning!
Sen var det elithundens platsliggning och därefter fick hon gå sin lydnad. Hon bröt dock efter dirigerings-apporteringen så sen var det klass 3 och jag tittade på första ekipaget, som gjorde en helt klart godkänd insats. När sen startnr. 2 gick in på planen så gick jag och hämtade Kenzo och värmde upp lite. Hade sett att första skiftet i fjärren var till sitt, så jag tränade några skiften ligg-sitt och det gick bra. Sen var det då vår tur.
Fria följet gick hyfsat, det kändes inte lika bra som det gjorde förra tävlingen eller på KM:et, men ändå rätt ok. Jag kikar sällan på betygen under tävling så jag såg inte vad det gav, men det visade sig sen att vi fick 8 på det, vilket väl var ungefär vad det var värt. Läggande under gång gick bra, vi fick 9 på det, som vanligt med kommentaren "ngt segt ner" vilket jag ju vet om. Inkallningen - han startade i bra fart och började bromsa direkt när jag kommenderade "stå" men det ganska leriga underlaget gjorde ju att han inte kunde tvärnita. Samma sak med läggandet, i övrigt tyckte jag att det gick bra. Det vill säga - ända till jag av misstag råkade se betyget.... 7.5!!! Det kändes inte som att det var riktigt rättvist. Jaja.
Nästa moment var vårat "ödesmoment" - rutan. Den var lagd i en liten svacka, ungefär på samma ställe som den låg när vi tävlade där i våras. Då lyckades varken Kenzo eller Thereses Zatoya hitta rutan. Med tanke på allt strul med rutan på senaste tiden så hade jag inte så stora förhoppningar, men jag ställde upp, visade Kenzo var rutan var och sen skickade jag honom. Han galopperade full fart ut till rutan, sprang perfekt rakt in i den och jag gastade "stanna", han stannade och det såg ut som att han var nästan perfekt mitt i rutan så jag kommenderade "ligg". Fick kommando att börja gå, traskade mot rutan och när jag kom närmare så ser jag att det faktiskt stämmer - han ligger nästan perfekt mitt i rutan! =) Kallade in och han kom upp vid sidan och anslöt snyggt, sen fick vi göra halt och jag insåg att vi hade klarat rutan!!! Jag berömde Kenzo massor och Martin som stod i publiken gav till ett rejält tjut av glädje - allting kändes riktigt bra! Äntligen äntligen klarade vi det här eländiga momentet! Det visade sig sen att vi hade klarat det så bra att vi fick 10 på det... underbart! =)
Men tydligen ska man inte koppla av och vara nöjd för tidigt... Nästa moment var hopp-apport och först försökte tävl.led. ge mig metallapporten... ;-) När vi sen fick rätt apport ställde vi upp och jag kastade apporten, fick till ett fint kast och apporten hamnade rakt och fint bakom hindret. Kommenderade "hopp" och Kenzo kastar sig fram och smiter vid sidan om hindret!! Jag hann absolut inte reagera; sen gjorde han en perfekt apportering och hoppade snyggt tillbaka... Vad säger man? Jag var mest häpen...
Metallapporten gick hyfsat; han råkade komma åt den med tassen så den ställde sig på högkant och då blev han jättekonfunderad och försökte först ta den i ena änden, men sen tog han den och travade sen tillbaka. Betyg 7, har jag för mig.
Vittringsapporten gick däremot riktigt bra, betyg 9 och sen var det fjärren. Han skiftade fint och verkade hålla sig bra i position, men sen ville han inte sätta sig från stå och när jag tog i med ett dk så la han sig istället... *suck* Betyg 8.5 samt helhetsintryck 9.
Jag var helt säker på att vi inte skulle klara uppflyttning, trots att många personer sa "det fixar ni!". Men det visade sig att jag hade rätt - vi fick ihop 253.5 poäng och var alltså 1.5 poäng från ett 1:a-pris. =( En 8:a på inkallningen hade räckt, eller 7.5 på metallen. Det här börjar bli ganska löjligt... undrar hur många starter till vi måste göra för att klara ett 1:a-pris?!? Vi kom 2:a i tävlingen, men det spelar ju inte så stor roll - jag kunde gärna kommit sist, bara vi fick uppflyttningspoäng!
Tillbaka till Lydnadsklass 3-sidan