Norrköpings brukshundklubb, fredagen den 14 maj 2004

För andra gången skulle jag tävla båda hundarna på samma tävlingsdag. Chili var egentligen anmäld till lydnadsklass I men eftersom vi klarat av LP I förra helgen så bad jag att få byta till tvåan, vilket gick bra. Momenten borde sitta och platsen testade jag i veckan innan tävlingen - allt gick bra och jag hoppades på det bästa.

Tyvärr så blev det inte så bra att tävla båda hundarna. Gjorde det ju i Söderköping för två veckor sedan och det gick utan problem - tävlingsledarna såg till att det hela flöt på smidigt, klasserna krockade heller inte. Men idag krockade det - rejält. Det var samling 17.30 för alla klasser och det visade sig att de skulle köra ettan och elit först och därefter tvåan och trean. Typiskt, det skulle säkert krocka med tvåan och trean för min del. Jag drog startnr. 3 med Chili och 1 med Kenzo. Sen var det inte mycket att göra mer än att vänta; vi fördrev tiden med att titta på elitklassen där Anders och Tubbe tävlade, vilket för övrigt gick bra.

Så började det då närma sig. Typiskt nog så var den en elithund som avstod något moment samt en som bröt direkt efter fria följet, så de blev klara ganska precis samtidigt på de båda planerna. Jag insåg den potentiella strulfaktorn och började prata med tävlingsledarna för att försöka få till en vettig lösning. I trean var vi tre ekipage, jag tyckte att det var enklare att trean väntade tills jag var klar med tvåan med Chili, så att de 11 ekipagen i tvåan slapp vänta.... Det verkade även tävlingsledarna tycka, men sen blev det ändå strul. =(

Vi började med platsliggning med tvåan. Jag hade haft Chili ute en stund innan så att han fick kolla in alla hundar och folk och han verkade faktiskt ganska bra fokuserad. Han skulle ligga mellan en blandrashane och en tollare. När vi satte hundarna och kopplade loss så satt Chili och kikade till vänster, mot blandrasen. Jag fick säga "plats" 3 gånger innan Chili la sig... Sen gick vi iväg och gömde oss bakom en stuga. Jag kikade bakåt precis när vi gick in bakom huset och såg direkt att Chili rullade över på andra sidan, eventuellt kröp han lite också. Jaja, så gör han ju ibland, jag var inte helt förvånad. Men han brukar dock vara mest stökig i början, och därefter ligga stilla. Jag kunde se Maria som stod och tittade på platsen, plötsligt gjorde hon tummen ner åt mig. Jäklar också, vad gör hunden nu, tänkte jag... trodde att han låg och kröp eller nosade. Strax därefter kallade tävlingsledaren att vi kunde gå tillbaka och när vi kom runt hörnet så får jag se att Chili och blandrashanen står upp och nosar på varandra! Helvete! Hur gick nu detta till? När jag frågade tävlingsledaren vilken hund som ställt till det så sa hon att det var Chili som hade gjort lekinviter och kört upp den andra. Skit också! Snacka om pinsamt! Och Chili som ALDRIG rest sig på platsen, förutom den gången han blev påhoppad av en otrevlig labbehane, men det räknar jag inte. Han har satt sig upp en eller två gånger, men det är allt. Att han inte ligger helt stilla utan "ålar" omkring vet jag ju, men jag trodde då aldrig att han skulle resa sig och gå fram till en annan hund.

Som tur är så är ju Chili väldigt snäll och bråkar absolut inte, så det hände inget mer än att de stod och nosade på varandra och viftade på svansarna. Liten tröst i alla fall.

Nu blev det dessutom stressigt för nu beslöt sig treans domare och tävlingsledare att vi kunde köra treans platsliggning så länge. Det innebar att jag fick rusa till bilen, hämta Kenzo och gå rätt in på planen med honom. Både plats och lydnad gick hyfsat, speciellt med tanke på att Kenzo hade ett sår på nosen som irriterade och stressade honom (han är ju världens strulputte när det gäller sår, hur små de än är, i alla fall om han kan komma åt dem). Direkt när jag var klar med Kenzos program så såg jag att det var min tur på andra planen - bara jag fick rusa ut, ta Chili och lämna Kenzo hos Martin och så in på nästa plan.

Med Kenzo går sånt att göra, med Chili är det inte helt lyckat. Därtill kom problemet att husse stått och hållit Chili - Chili är väldigt husse-sjuk och även om han älskar att jobba lydnad med mig så blir han väldigt splittrad om han vet att husse finns i närheten, speciellt om husse står så att Chili vet att han finns där men inte kan se honom. Så lydnaden blev ju vad den blev, tyvärr. Chili var supertaggad och gick egentligen ganska bra, men fokus skiftade ju mellan mig och husse, fram och tillbaka, vilket gjorde att det inte blev så bra som det kunde blivit. Visserligen hade vi ju missat alla chanser till 1:a-pris med tanke på den missade platsen, men det hade ju varit roligt att göra en riktigt bra lydnad. Nu fick vi hyfsade poäng, 8:or och nån 8.5 samt 6.5 på apporteringen pga. lite väl vild Chili, men jag vet att vi kunde fått mycket bättre om Chilis fokus varit enbart på mig.

Tillbaka till Lydnadsklass 2-sidan