Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Aktuell månads dagbok

Tillbaka till dagböckerna för 2003

Till Startsidan

September 2003

Tisdag 30 september

Jippie - ny tvättmaskin!
Dags för jobb igen. Knäet är bättre, ledbandsfästet ömmar nästan inte alls, men vaden är ganska stel av träningsvärk; jag har nog gått ganska "fel" på benet nu när jag inte kan böja knäet helt. Knäet är fortfarande svullet men det går bättre och bättre att böja det.

Vi tog med släpet in till jobb och direkt efter jobb åkte vi iväg och hämtade vår nya tvättmaskin! Martins far följde med och hjälpte oss att bära, vilket nog var tur - även om jag hade varit bra i benet hade det nog blivit lite väl tungt.

Härligt med ny tvättmaskin! Man skulle köra en tom maskin först, för att tömma ur eventuellt restvatten som kunde vara kvar efter fabrikstestningen, så vi gjorde det. När den centrifugerade så hördes det knappt! Nu är vi förstås vana vid vår gamla som lät fruktansvärt, i och med att lagret var trasigt, men även för att vara en ny maskin får man nog säga att den nya var riktigt tyst! Väldigt trevligt, speciellt som grovköket ligger vägg i vägg med köket och dörren mellan är i princip aldrig stängd eftersom hundarna har sitt vatten och katterna sin mat i grovköket.


Måndag 29 september

Vilodag
Knäet var ganska tjockt och svullet idag, så jag beslöt att stanna hemma och bara vila benet hela dagen. Martin var inte heller helt pigg, verkade ha en förkylning på gång, så han stannade också hemma och fick ta hand om rastningen av hundarna - fast de fick nöja sig med korta rundor idag.

På kvällen kände sig Martin något bättre, så då fixade han med en ny dragkrokskontakt till Volvon (vi ska hämta vår nya tvättmaskin i morgon) och satte dit tutan - nu äntligen kan jag tuta på alla idioter som inte kan köra vettigt... ;-) Skämt åtsido så har jag senaste veckan haft stort behov av en tuta, då jag lyckats möta en mängd galningar i trafiken. Att blinka med heljusen är liksom inte ens i närheten så effektivt som att tuta. Några gånger har det varit mina snabba reflexer samt ren tur som räddat det hela från att bli en rejäl olycka... jag fattar inte hur folk kan köra så illa!?! Man skulle kunna tro att vissa fått sitt körkort som nån sorts "kul grej" i flingpaketet på morgonen? *häpen*


Söndag 28 september

Lydnadstävling med inhoppare
Söndagen grydde med lite gråmulet väder. Martin fick gå ut med hundarna ensam eftersom jag ville vila mitt knä. Han tog ut dem helt utan koppel och de skötte sig strålande – de är så duktiga!!

Frukost intogs och under tiden så kom solen fram! Jag hade redan insett att jag inte kunde klara av att tävla lydnad, dock hade Martin erbjudit sig att tävla båda hundarna.... ganska tufft med tanke på att han ALDRIG ens har tränat dem! Ett läggande under gång hemma i trädgården härom veckan är väl det enda i träningsväg som han presterat.... Nåja, det kunde ju inte gå mer än åt h-vete, resonerade han.

Vi tränade lite efter frukost och hundarna gick verkligen jättebra! En inkallning med ställande och läggande för Kenzo gick kanon, en kort genomkörare med Chili gick också superbra. Så det såg ljust ut i alla fall. :-)

Martin drog startnr. 5 med Chili (av 11 startande) och 1 med Kenzo (av 2 startande). Så var det dags för platsliggning i ettan. Chili hade sin bror Pike till höger om sig. Chili låg och pep lite och rullade över nån gång. Sen reste sig plötsligt Pike! Tack och lov så gick han fram till Balder som låg på hans andra sida, istället för att gå till Chili.... Balder låg dock kvar, jätteduktigt gjort!!

Sen lyckades Jenny påkalla Pikes uppmärksamhet lite lågt och fick honom att komma till henne. Men det blev lite för mycket för Chili, som satte sig upp. Dock blev han kvar på sin plats – så han vet ju att han ska stanna där, men han är då verkligen inte stabil på platsen än. Nåja, jag var nöjd med att han stannade kvar och inte drog efter Pike. Martin var dock lite irriterad över att han satte sig upp, men det hade han gjort även om det var jag som hade varit förare, det är jag helt övertygad om. Han ÄR helt enkelt inte stabil på platsliggningen, vilket är synd, eftersom han mer eller mindre är klar för lydnadsklass II utan problem när det gäller alla de andra momenten.

Hur som helst, lydnaden började och jag fotade. Sen var det då Martin och Chili. Tandvisningen gick som en dans, 10 poäng! Platsen gav 5 poäng, som väntat. Linförighet och fritt följ gick någorlunda – emellanåt hade Chili perfekt kontakt med husse, men det märks att han inte tar honom helt på allvar, för det blev en del tuggande och bitande på husse samt mycket trams... ;-)

Läggande under gång blev jättefint, samma sak med inkallningen. Ställandet tog Chili tyvärr ett par steg på (synd, eftersom när de tränade tidigare på morgonen så hade han tvärstannat mitt i steget, som han brukar) och hoppet blev jättebra. Överlag så presterade de bra, speciellt med tanke på att Chili är så ung och Martin är så totalt orutinerad på att träna och tävla.

I lydnadsklass två var det fyra ekipage, varav Malin och Medusa (Kenzos kullsyster) var ett. De gjorde ett kanonfint program, förutom att Medusa sprang iväg med apporten, fram till några som filmade lydnaden (de hade busat med henne en stund innan....). I övrigt var det ett kanonutförande!

Sen var det då dags för lydnadsklass III och nu märktes det att Martin var nervös. Inte så lätt . Kenzo har ju aldrig startat i trean tidigare och till skillnad från Chili så är han ganska känslig på hur man beter sig. Platsliggningen gick i alla fall bra, en 10:a utan tvekan. Sen började själva lydnadsprogrammet. Fria följet var segt – Martin gick för långsamt och stelt, vilket fick Kenzo att tro att husse nog inte var så nöjd, vilket fick Kenzo att bli seg och loj och köra med dämpande signaler. Läggande under gång blev bra, fast husse glömde springa ifrån. Inkallningen, som jag var säker på att de skulle fixa och som de gjort så fint på morgonen gick helt åt skogen . Kenzo stannade bara inte! Jaha ja... ;-)

Metallapporten och hopp-apport gick däremot jättebra, där fick de höga poäng. Vittringsapporten gick däremot inte alls – Kenzo tog fel pinne. Det är nog inte så konstigt med tanke på att vi brukar träna med pinnar som luktar matte och att husse tagit i de andra pinnarna ibland när han varit "tävlingsledare". Förvirrande för stackars Kenzo... Rutan gick heller inte, vilket jag i och för sig hade räknat med även om det hade varit jag som tävlade. Fjärrdirigeringen blev lite seg och Martin fick ge två dubbelkommando, dessutom flyttade sig Kenzo lite framåt.

Kenzo är som sagt känslig för hur man beter sig och det var ju inte helt lätt för Martin att gå in och tävla när han inte ens visste vilka moment som ingick. Lydnadsettan med Chili var lite lättare, för det är inte så många moment.

Det slutade med att Martin och Chili kom på 9:e plats av 11 startande och Martin och Kenzo kom på 2:a plats av 2 startande. Jag tycker att han gjorde en stor insats bara genom att våga sig ut på planen med hundarna! Vi kommer igen till nästa KM, då tror jag att vi byter - Martin får ta utställningen och jag kör lydnaden... Om nu inte Martin får "blodad tand" och vill fortsätta köra lydnad med Chili. Det vore i och för sig väldigt kul, men det lät inte riktigt så på honom efteråt...

Efter prisutdelningen blev det en sökuppvisning av Helena och Satchmo.s Ockra. Jag haltade med ut i skogen med lite hjälp av Martin; jag ville ju inte missa något! Sen var det lunch och därefter började folk dra sig hemåt.

Det har varit en superkul helg, alla har verkat nöjda med arrangemanget och det är verkligen jätteroligt att träffa alla härliga hundar och människor! Det här hoppas jag att vi kan göra om!


Lördag 27 september

10-årsjubileum - kul men farligt...
Jaha, så var helgen slut. Ska försöka att sammanfatta den lite. Det har alltså varit 10-årsjubileum för Svenska Beauceronklubben och denna händelse ägde rum på Hässlebogården strax utanför Mariannelund (några mil väster om Vimmerby). Vi åkte ner redan på fredag eftermiddag och kom fram ungefär vid 17-tiden. Då fanns det redan en del folk på plats, bland annat några ur styrelsen.

Vi checkade in (Martin och jag fick ett fyrbäddsrum med ganska gott om plats och fin utsikt över skog och mark) och sen kopplade vi av några timmar tills det var dags för lite kvällsmat. Efter det blev det ytterligare pratstunder innan folk började dra sig mot sängarna.

Vi sov ganska bra, fast det blev lite stökigt eftersom vissa hundar var lite skälliga när det rörde sig någon i korridoren. Våra var ganska sansade; Chili skällde ett skall de två första gångerna som andra hundar drog igång och vrålade, men efter att jag påpekat det olämpliga i det beteendet så var han sen helt tyst. Lite stökigt blev det dock innan hundarna hittade "sina" liggplatser – i sängen mestadels... ;-)

Lördag morgon grydde ganska gråmulen. Det hade varit ganska kallt i rummet under natten . jag drog igång elementet men det tog några timmar innan det blev varmt. Å andra sidan var det kokhett när vi vaknade.... ;-) Upp och ut och rastade hundarna, gav dem frukost och sen var det frukost för oss själva.

Utställningen började klockan 10 och Martin positionerade sig så att han skulle kunna fotografera alla hundarna i ringen. Jag tog ut Chili för att få honom att varva ner lite och han var som väntat ganska till sig – ville hälsa på alla hundar och människor. Han var förvånansvärt social redan på fredagkvällen och det bådade gott inför utställningsdebuten.

Sen var det då vår tur. Chili envisades med att gå passgång i ringen, det är svårt att göra något åt det när han samtidigt var helt till sig över alla hundar etc. Vi var först i vår klass och väl framme hos domaren skötte sig Chili utmärkt! Han pussade lite på domaren och stod helt stilla när domaren kollade igenom honom. Sen stod han snyggt, på hängade koppel framför mig, hela tiden medan domaren beskrev honom. Några gånger fick jag rätta till honom och be om uppmärksamhet, men i övrigt var han superduktig! Jag var jättenöjd med honom! Domaren frågade om jag visste hur hög Chili är, men det vet jag ju egentligen inte, så han blev även mätt.... fast jag fick inte se resultatet just då.

Efter det här så följde lite väntetid då resten av hundarna i klassen gicks igenom. Sen skulle alla in igen och springa några varv. Då hände det.... jag lyckades ramla (om det var pga att Chili stökade eller för att gräset var vått vet jag inte) och jag kände hur det knäckte till i knäet . det knä som jag för 7 år sedan dragit av ledbandet i.... Jag fick hjälp ut ur ringen av några och Martin fick ta över och visa Chili.

Jag hade rätt ont, men efter en liten stund började jag misstänka att jag nog ändå inte dragit av ledbandet, utan .bara. töjt ut det ordentligt. Jag lindade knäet och testade att gå på det. Jodå, det gick, inte helt skönt men dock... Men så irriterande! Och ont gjorde det.... En Ibumetin hjälpte till att ta bort den värsta smärtan i alla fall.

Chili hamnade näst sist av de hundar i klassen som fick HP - jag är inte förvånad, med tanke på hans höjd. Pike, Chilis kullbror, vann klassen. Under tiden hade jag fått tag i Malin som äger Kenzos syster Medusa och frågat om hon ville visa Kenzo – Martin hade ju ett uppdrag som fotograf för alla klasserna – och det ville hon gärna.

Lagom till att Kenzo skulle in så började dock regnet vräka ner. Sen vet jag inte vad som hände men Malin kom och frågade om jag kunde ta Kenzo på tandvisningen för han morrade åt domaren!?!? Jisses? Kenzo som älskar ALLA människor? Som alltid är öppen och glad? Jag haltade in i ringen och visade Kenzo, som var påtagligt stressad och som faktiskt morrade på domaren! Lite morrande från min sida och domaren kunde kolla tänderna, men Kenzo var inte sig själv . han som brukar vara öppen och glad och avslappnad var rejält stressad och ville helst ut ur ringen. Jag hade sett hur han såg ut när Malin sprang med honom i början och det såg verkligen jättetrevligt ut, med ganska hög och glad svans, så vad som hänt vet jag inte. Dock började jag undra om det inte var händelsen i Askersund förra året, då en hund flög på och bet Kenzo i nosen, som spökade. Kenzo hann då aldrig se hunden, utan fick bara ont i nosen (det blev ett mindre sår som blödde en del) och var efter det väldigt stressad i ringen precis vid domartältet, eftersom överfallet hände precis där.... Tyvärr verkar detta ha fastnat i minnet. :-( Himla synd, jag har ju inte ställt ut honom sedan dess så jag har inte tänkt på att han kanske hade kvarstående problem från det...

Hur som helst så blev Kenzo 2:a i sin klass, troligtvis pga att han inte riktigt gick att hantera på ett bra sätt. Nåja, jag hade då ändå inte väntat mig att han skulle vinna så det var helt ok. :-)

Sen gav jag upp och gick in och la mig. Hade gärna velat se Medusa men orkade inte, jag behövde vila mitt knä. Dock så blev Medusa 2:a bästa tik – riktigt kul eftersom Malin knappt hade tänkt ställa ut henne egentligen!

BIR blev Mauri (Maurice du Domain du Goelo) som är pappa till Chili. En snygg hane som väl förtjänade att vinna. Pike kom trea och man får nog säga att det var bra utdelning för Jenny som äger Pike och är fodervärd åt Mauri. :-)

Kritiken på både Kenzo och Chili var riktigt bra, dock föll ju Kenzo på att han inte var helt säker vid hantering och Chili föll på sin höjd... vilken för övrigt fick oss att tappa hakan. Vi trodde att han kanske var 71-72 cm (maxhöjd för hanar är 70 cm) men han visade sig vara hela 73 cm!! Jisses! ;-)

Efter utställningen så blev det ett medlemsmöte, inga speciellt dramatiska ämnen avhandlades och det var avklarat på 40 minuter. Efter en kort paus blev det sedan ett föredrag om anatomi av domaren. Mycket intressant och uppskattat och inte alls så "torrt och tråkigt" som man kan tro att ett sådan ämne kan vara. Faktiskt verkade alla uppskatta det här föredraget.

Sen var det äntligen dags för supé . vid det här laget var alla rejält hungriga. Dock passade man i pausen mellan föredrag och mat på att dra lotterivinsterna. 4 serier med lotter hade gått åt under dagen – riktigt bra med tanke på att vi var kanske typ 60 personer. Å andra sidan hade vissa köpt ganska många lotter.... Martin var nog värst med 64 stycken!! ;-)

Med denna mängd lotter blev det ju faktiskt också några vinster. Vi vann en handduk med tassavtryck, två beauceronklubbströjor (gula, precis vad jag ville ha så det var helt perfekt!), en kong-i-snöre, en burk vom i gele, 5 paket servetter med olika tryck samt en påse kolor. :-)

Middagen var jättetrevlig och maten var mycket god. Efter maten blev några sittande kvar och pratade, lite senare gick vi och kikade igenom bilderna som Martin tagit under dagen. Kvällen blev dock inte så sen ändå, trots allt. Många verkade ganska trötta efter dagens aktiviteter, däribland vi, så det blev sänggående hyfsat tidigt.


Torsdag 25 september

Lyckad träning!
Full fart efter jobbet för att hinna dels handla varor till klubben och sen hem och hämta hundarna och till sist ut till klubben. Jag rastade hundarna medan Martin plockade in varorna.

Sen var det dags för träning. Förutom jag och Kenzo så var det Sandra med Tilly och Maria med Zita. Zita löpte så vi fick hålla oss på den nedersta planen, där löptikar är tillåtna.

Vi började med att jag hjälpte Sandra med lite kommendering. Sen kommenderade jag Maria och Zita igenom ett lydnadsklass 2-program. Kenzo fick ligga vid sidan under tiden och han verkade väldigt pigg och taggad - han satte sig upp flera gånger under väntetiden (han låg inte på något mer kommando än "Lägg dig ner" så det gjorde ju inget).

Till slut så kommenderade Maria mig och Kenzo igenom ett helt lydnadsklass 3-program - för första gången någonsin....

Kenzo var TAGGAD! Superpigg, superpeppad - nu äntligen är min härliga hund som vanligt igen. Allting gick kanonbra, det enda som var lite halvbra var rutan, men så är jag å andra sidan jätteglad bara han går ut till rutan, eftersom momentet egentligen inte alls är färdigt. Vi fick hoppa över hopp-apport, för appellkursen hade hindret, men i övrigt gjorde vi alla moment och jag var så jäkla nöjd med Kenzo!! Han var nog ganska nöjd själv och verkade tycka att det var så himla roligt.

Dessutom så hade vi ju en bra störning i att Zita löpte.... kan han genomföra ett program så bra när en löptik har gått där några minuter tidigare så klagar då inte jag!

Sen fick Kenzo vara i bilen en stund och jag tog ut Chili. Maria och jag kikade på en kurs en stund, där var nämligen en beauceron med som jag ville se. Det visade sig vara Solo (Lillsjöviks Solo) vars matte jag känner sedan tidigare. När kursen hade fikapaus så gick jag fram och pratade en stund. Chili betedde sig dock inte så bra... när han skulle hälsa på Solo så började Chili morra! Det var dock ingen kaxig morrning utan en typisk osäkerhets-morrning... Det var mörkt ute och jag vet inte hur mycket det påverkade, dessutom så blev det ju förra helgen lite gruff med Tacco som han lekt bra med tidigare, så kanske det var något sådant som satt i? I alla fall så fick han istället vara i bilen en stund medan jag tog ut Kenzo, som förstås skötte sig bra, som vanligt. :-)

Nåja, dags för träning så in med Kenzo i bilen och ut med Chili. Maria kommenderade oss igenom hela lydnadsklass 1 och jäklar så bra han gick! Det var nog det bästa han någonsin presterat; alla moment var klockrena, inget trams och flams, utan superkoncentration och jättefin kontakt. Ofta brukar han annars vara slarvig just på linförigheten, men även där gick han superbra idag!

Jag är så himla nöjd med hundarna idag! Går de så här bra i helgen på KM:et så ska jag då verkligen inte klaga... :-)

Fast med alla störningar runt omkring; nytt ställe, massor av hundar och människor, så får man väl räkna med att det inte blir lika bra som det blev ikväll. Men det känns i alla fall hoppfullt. Mest orolig är jag nog för platsliggningen i lydnadsettan; Chili är ju benägen att stöka lite och om det då är hundar som går upp så kanske han inte ligger kvar... jag vet inte, men det lär jag väl få se på söndag... ;-)

Hur som helst så var det ett bra genrep idag och nu känns det även som att jag kan ta och anmäla Kenzo till några lydnadstreor i höst, får se vad jag kan hitta som passar.

Efter träningen tog jag med Chili in i klubbstugan och eftersom kursen fortfarande fikade så fick han chansen att hälsa på Solo igen. Och nu var det plötsligt inga problem alls?!? Det kan mycket väl ha varit mörkret ute som ställde till det - Chili verkar ha kommit in i nån sorts unghundperiod just nu, där han är osäker på en del saker. Skönt dock att se att han sen var lika glad och vänlig som vanligt.

Sen var det dags att åka hem och äta lite (sen middag idag...) och börja packa inför helgen. Ser fram emot att träffa alla beauceroner och deras ägare - det blir nog en jättekul helg!


Onsdag 24 september

Kursdags
Onsdag och nu känns det att det är höst! I morse var det kallt; vi fick skrapa rutan på bilen! Uppe vid huset skyddar skogen en del, så där hade vi ca. 2 plusgrader, vilket gjorde att alla sommarblommorna som fortfarande blommar faktiskt hade klarat sig. Trevligt, det är fint med lite blomprakt även så här sent på säsongen.

Onsdag innebär kursdags och idag var alla valparna som förbytta. Nästan allihopa hade världens rymmarspel när deras stackars ägare försökte köra slalom mellan de andra hundarna.... undrar om det var den kalla luften som piggade upp? Vi fick revidera vissa övningar lite... ;-)

Hem kom jag först vid 22-tiden. Jag var glad för den varma jacka jag tagit på mig, det var inte mer än 7 grader när jag åkte från klubben.... *hutter* Dags att börja leta fram varmare kläder, handskar etc. Jaja. Hösten är rätt fin ändå. Man får trösta sig med att det är supermysigt att sitta inne framför brasan nu. Nackdelen är förstås att det mörknar tidigare och tidigare och hundträningen blir svårare att genomföra - ja, inte lydnadsträningen, men spår eller rapport kommer det snart inte går att hinna med på vardagarna, så vida vi inte ser till att gå riktigt tidigt från jobb nån dag. Jag får väl försöka göra det då och då och sen jobba in det nån annan dag... allt för hundarnas skull... ;-)


Tisdag 23 september

Ny kamera!!
Direkt efter jobb stack vi åter igen ut på Tornby för att denna gång köpa den digitalkamera vi till slut bestämde oss för. Det blev en Minolta Dimage Z1. Medföljde gjorde 16 MB minneskort, men vi köpte ett större; 256 MB - nu får vi plats med rejält mycket bilder.

Ja förresten, vi köpte även den där tvättmaskinen som vi tittade på igår... fast den ska vi inte hämta förrän nästa vecka.

Kameran är verkligen kanon! Den har 10 x optisk zoom, kan spela in film med ljud och är supersnabb. Känns som att vi gjort ett jättebra köp. Vi ägnade kvällen åt att fotografera och filma en hel massa.... filmerna finns nu på min hemsida (http://asa.kfib.org). Tyvärr har vi inte fixat något program som konverterar filmerna så än så länge är de jättestora, men har man bredband så går det ju bra. Modem är nog värre... Nåja, det får vi fixa med tiden.

Hundarna fick nöja sig med att agera "fotomodeller". Å andra sidan blev det lite träning eftersom jag körde kryp, fjärrdirigering etc. som vi spelade in. ;-)

Nu får vi nog ta och köpa större hårddisk till både hemma- och webservern... jäklar vad vi ska fota! ;-)


Måndag 22 september

Inte mycket hundaktivitet idag inte....
Stressigt efter jobb - vi for omkring i en massa olika affärer och tittade på digitalkameror. Det börjar bli hög tid att byta ut vår nuvarande, som är gammal och dålig (dvs. tar dåliga bilder). På Elgiganten passade vi även på att titta på tvättmaskiner, eftersom vår håller på att rasa ihop helt - något lager har gått sönder och den låter riktigt illa och löser även ut säkringen lite då och då. Vi hittade faktiskt en bra maskin till hyfsat pris (kampanjpris denna veckan).

Resten av kvällen gick åt till att fundera på vilken kamera vi ville ha - vi var dock ganska säkra på vilken vi båda tyckte var bäst - samt att fundera på om vi ens ska försöka laga den gamla tvättmaskinen eller om det är enklare att köpa en ny.

Hundarna fick inte göra mer än gå promenad, men de var glada ändå. ;-)


Söndag 21 september

Bad, städning samt lydnads- och fysträning
Idag velade vi lite mellan att jobba i trädgården eller att röja och städa inomhus. Vädret var varmt men lite mulet. Jag började med att bada båda hundarna... det är ett tag sedan, om man säger så. Ja, Chili har faktiskt aldrig blivit badad och Kenzo blev det i maj förra året... ;-)

Hur som helst så började jag med Chili. Han tyckte nog det var lite underligt att hamna i duschkabinen och bli duschad och inlöddrad med såpa, men han uthärdade snällt alltihopa - han är så himla snäll och go' den hunden! Dessutom är han ju väldigt glad för vatten och det verkade faktiskt även gälla i duschkabinen.

Kenzo har ju badat tidigare och är även han snäll och lätt att hantera, däremot så gillar han inte att det rinner vatten från honom överallt, så han försökte slicka bort en del av vattnet som rann... bara det att det var en massa såpa i det... Det smakade tydligen inte så gott... ;-)

Sen hann jag inte mer än komma ut ur duschen (jag fick sanera mig själv lite efteråt... jag var hårig överallt... ;-), så ringde Angelica och undrade om hon och hennes kompis Sara kunde komma upp och hälsa på, så kunde vi köra till klubben och träna. Så då valde vi helt enkelt att strunta i utomhusarbetet och istället städa. Det var jätteskönt att få städat även om vi inte tog hela huset, men det vi tog var nog för att göra att det kändes lite fräschare... Fasiken vad mycket hundhår två hundar genererar.... och ändå är det avsevärt mindre nu jämfört med när vi hade schäfer!

Några timmar senare dök Angelica och Sara upp och vi åkte vidare till klubben för lite träning. Jag började med att köra fritt följ med Kenzo och därefter testade vi rutan - jag hade satt upp rutan och lagt bollen innan jag började träna så han visste inte var rutan var och att bollen låg i den. Jag började med att skicka honom på långt (15-20 meter) håll och han gick rakt in i rutan! Okej... sista biten blev lite "fusk" för då såg han att bollen låg där, men det gör ju inget, han gick ut bra i början i alla fall.

Sen gjorde vi en vittringsapport. Martin fick lägga ut de andra pinnarna, tänkte att om Kenzo fixar att ta min pinne bland de som husse tagit i så borde det inte vara något problem på tävling. Dock började han med att gå ut halvvägs och sen stanna till och nosa. Då bröt jag honom, ruskade om honom lite och bad om skärpning och sen skickade jag igen. Den här gången gick han ut, letade noga igenom pinnarna och tog rätt pinne - klockrent! Gör han så på tävling (förutom nosandet först då....) så är det inga problem.

Därefter beslöt vi oss för att göra en platsliggning, så jag tog Chili och körde 1/2 minuts linförighet för att dämpa honom lite. Martin fick lägga Kenzo, som för övrigt la sig när jag sa "plats" till Chili... men det är ju inte så konstigt. Chili har tack och lov nästan helt slutat att pipa! Däremot har han börjat att krypa och byta ställning lite, men det tar jag tusen gången hellre än pipet - det är MYCKET lättare att korrigera bort sånt än att få bort hans evinnerliga pipande... så jag var rätt nöjd med honom, trots att han nosade lite, samt kröp två gånger (dock max 1 dm per gång).

Körde igenom lite blandat med moment från ettan och tvåan med Chili efter platsen. Sen tyckte Angelica att vi kunde släppa Tacco och Chili och låta dem springa av sig lite, så det gjorde vi. Men det gick inte så bra... Tacco har blivit unghund och var mer intresserad av att bråka än av att springa och jaga varandra. Så vi bröt dem snabbt; Chili tyckte det var lite läskigt men han är duktig på att lösa såna situationer ändå, och jag hämtade istället Kenzo. Mot Kenzo har Tacco varit mycket underlägsen och fjäskig, medan han ibland har tagit chansen att testa att morra lite på Chili. Så vi trodde det skulle gå bra med Kenzo, men det gjorde det inte.... Jo, en liten stund, men sen blev det lite för mycket för Tacco och han började gruffa lite. Kenzo svarade inte direkt, men han tyckte ändå att det var lite irriterande. Så vi gick in och bröt det hela och båda hundarna skakade av sig det hela och verkade tycka att det var skönt att vi ingripit.

Nåja, det har ju varit kul att våra hundar kommit så bra överens tidigare, jag är inte förvånad att det blev som det blev nu. Lite synd är det ju förstås, det gjorde ju det så lätt att umgås när vi kunde släppa ihop alla tre hanarna utan minsta tjafs, men som sagt, inte helt oväntat.

När vi åkte hemåt var det fortfarande 18 grader, då var klockan lite över sex på kvällen! Vilken sensommar det har varit, det kom en kort period med kyla och sen har det varit varmt och skönt igen. Hoppas det håller i sig ett tag till, fast det får gärna komma lite regn också...

Vi körde lite fysträning när vi kom hem från klubben - Martin kastade snörbollen ute på fältet, den kommer ganska långt iväg och så får hundarna springa och hämta den, en i taget. Ibland ser de var den landar och då blir det ju rena rusningen ut, ta bollen och in igen, men ibland får de ett litet uppletande "på köpet". De fick sisådär en 5-6 skick var, sen fick det räcka. När vi kom hem stretchade jag dem och sen lagade vi mat. Resten av kvällen blev lugn och avkopplad. Så var den här veckan slut och i morgon är det jobb igen.... tiden går fort.


Lördag 20 september

Lugn och skön dag
Hyfsat väder idag. Vi pysslade i trädgården - Martin la en plattgång fram till hundgårdens grind och jag städade lite i uterummet, som för övrigt enbart används som förvaringsplats för krukor, gräsklippare och andra trädgårdsprylar, eftersom det är så tråkigt placerat - hur kan man bygga ett uterum som vätter rakt mot granskogen bakom huset, istället för ut över fälten på andra hållet??? Vi ska så småningom riva det och istället bygga ett växthus och ett litet förråd, men det lär dröja ett tag till innan vi har tid, ork och råd. Så eländet får stå kvar - det är i alla fall en hyfsad plats att förvara prylar i.

Vi eldade även lite skräp i tunnan och jag tränade lite med hundarna. Övrig tid fick de gå och "skrota" i trädgården - de var som vanligt jätteduktiga och höll sig hela tiden där vi var.

Tog sedan hundarna på en lite längre promenad och tog även med svampkorgen. Men nu märks det att det behövs regn.... vi hittade några taggsvampar samt några få kantareller, det blev lite att steka till kvällsmaten, men mer än så var det inte. Kvällen blev lugn och lat.


Fredag 19 september

Konditionsträning
Lite tomt på jobbet idag utan hundarna...

Det var verkligen fredagsvirrigt på jobb idag - alla var mer eller mindre yra och konversationen vid fikapauserna blev därefter... ;-) Fredagar kan vara rätt lustiga - alla är så inställda på att det snart är helg och det gör att stämningen blir lite speciell, på gott och ont. Känns inte som jag fick så mycket gjort idag... det var jag dock nog inte ensam om. ;-)

Jag tränade lite rutan med Kenzo i trädgården innan vi gick och rastade. Han förstår ungefär vad jag vill - att han ska söka sig till rutan, men helt befäst är det inte. Dock funkade det bättre att belöna med boll än med godis - godiset dämpar honom lite för mycket, bollen däremot drar upp honom.

Därefter så blev det en kort promenad och sen körde vi lite "kasta boll" på stubbåkern bakom grannens hus. Hundarna fick, en i taget, springa och hämta snörbollen som Martin kastade iväg så långt han kunde. Det blev några vändor för en hund, sen fick han vila och den andra springa några vändor. Avslutade med vars ett uppletande. Hundarna var trötta men nöjda - det märks att Kenzos kondis är sämre nu i och med att han varit sjuk. Chili orkar mer, men även han var ganska flåsig på slutet. ;-)

När vi kom hem så stretchade jag båda hundarna en stund. Kenzo är lätt att jobba med och nu börjar även Chili tycka att det är rätt trevligt.

Det blev "snabbmat" ikväll - vars en biff samt en sallad på blomkål, morötter, groddar, stora vita bönor, svarta bönor, tomater och mozarella. Intressant blandning - blev väldigt gott och mycket "matigt". Till det en dressing på creme fraiche (minivarianten) smaksatt med wasabi och en gnutta salt. Snabbt fixad mat, men himla gott.

Hundarna fick vars ett halvt kilo Fodax men var ändå hungriga och fortsatte med att knapra i sig lite torrfoder. Rätt bekvämt det där att vi kan ha torrfoder stående framme och så kan de äta lite när de är extra hungriga. Ingen av dem är nåt riktigt matvrak så det är ingen risk att de föräter sig.

Ska nog ta och öka upp fodergivan till att ge ett kvars kilo Fodax vid ena målet och ett halv kilo vid det andra. Nu har de fått ett kvarts kilo per hund och måltid, men ska vi köra igång med konditionsträning så krävs det nog en liten ökning av matmängden.


Torsdag 18 september

Kontorshundar och träning
Efter två ganska händelselösa dagar (lugna, avkopplade kvällar utan att behöva stressa iväg någonstans...) så var det plötsligt full fart igen. Jag skulle iväg och träna efter jobb men samtidigt så hade vi ett info-möte kl. 17 och jag skulle inte hinna både gå på mötet och sen köra hem och hämta hundarna, så hundarna fick istället följa med till jobb. Tur att man har snälla arbetskamrater och chefer samt förstås duktiga hundar som sköter sig så man inte behöver skämmas.

Chili är lite ambivalent när det gäller människor - vissa vill han gärna hälsa på, andra vill han nog bara ignorera men så är han just nu lite feg och klarar inte av att bara ignorera dem rätt upp och ner. Men när Kenzo är med går det lättare; då går även Chili fram och hälsar (Kenzo är väldigt glad för alla människor).

På lunchen gick vi en promenad till en skog i närheten. Det märks att våra hundar oftast går lösa - de går uselt i koppel! Speciellt när det är många intressanta dofter runt omkring. Jag blev galen på dem; till slut kopplade jag loss dem och tog dem lösa vid sidan - DÅ går de fint.... ;-)

Fast på vägen tillbaka gick det bättre - då hade de sprungit av sig lite i skogen samt att jag hade uttryckt mitt missnöje lite mer handgripligt några gånger... Sen gick de lugnt och fint i slakt koppel vid min sida hela vägen tillbaka. Bra träning! :-)

Under infomötet satt jag precis utanför dörröppningen till mitt rum, så att jag hade koll på hundarna. De låg och tiggde av min baguette och var överhuvudtaget duktiga. Fast efter en stund tröttnade Kenzo; han tyckte väl att han varit lugn hela dagen, så han fick tag på ett litet knutrep som jag har liggande på rummet åt hundarna och sen satte han igång att studsa omkring och jonglera med det... Jag försökte väsa "lägg dig" till honom men han lyssnade inte alls.... samtidigt försökte jag hålla mig för skratt... ;-) Fast det var nog ingen som märkte vad han gjorde och Chili blandade sig tack och lov inte i leken - DÅ kunde det blivit riktigt busigt om de hade dragit igång sina buslekar....

Efter jobb bar det iväg till klubben för träning. Vi skulle köra en platsliggning och jag tog ut Chili och körde lite linförighet och fritt följ i nån minut innan, för att varva ner honom, sen la vi platsen. Chili skötte sig riktigt bra. Jag gick ut på fullt avstånd direkt och han var faktiskt tyst hela tiden. Däremot så kröp han lite en gång och för första gången någonsin så satte han sig halvt om halvt upp. Men det är helt ok - jag är så glad att han har lugnat sig med sitt pipande; att han inte ligger helt stilla är mycket lättare att komma tillrätta med, dessutom kommer det sig lite av att han är så ung och har "myror i kroppen".

Chili var för övrigt ganska snurrig i bollen idag. Troligtvis pga att han varit med på kontoret och blivit trött av alla intryck under dagen. Jag tränade lite till efter platsen; det blev en apportering, hopp-sitt, inkallning med ställande och sen även en med läggande - det gör han jättebra både ock. Sen fick det räcka för hans del.

Kenzo fick träna på lite fritt följ som uppvärmning och sen koncentrerade vi oss på rutan. Det momentet är fortfarande inte helt klart; jag fick in honom i rutan på ganska långt avstånd vid första skicket, MEN det krävdes 3-4 kommandon.

Lite hopp-apport, inkallning med ställande och läggande samt fjärrdirigering blev det också innan jag gav upp för dagen. Jag ska försöka träna rutan några gånger till och helst då i dagsljus - idag var det skymning när vi började och Kenzo hade svårt att lokalisera konerna i början - det gör ju inte det hela lättare. ;-)


Måndag 15 september

Skotträning
Stressade iväg efter jobb för att hinna hem och hämta hundarna och sen vara i tid för skotträning.

Det märks att sommaren börjar ta slut - vi var inte många som dök upp till träningen - det var jag och Martin samt Lennart..... Vi gjorde en platsliggning; jag la både Kenzo och Chili, det har jag gjort förr och det är inga problem. Martin sköt; det blev ca 1/2 minut mellan skotten och fyra skott. Mina hundar låg lugnt - Kenzo var väldigt sugen på att kolla vad husse höll på med (de var väldigt medvetna om att det var husse som satt där bak och pangade...) medan Chili låg riktigt bra och för en gång skull tyst..... det verkade som att skotten var tillräcklig distraktion för att han skulle kunna hålla truten... kanske synd att de inte skjuter på platsliggningen lydnadsprov... ;-)

Sen fick Lennart skjuta när vi gjorde en lång (125 meter kanske) budföring med först Kenzo och sen Chili. Ingen av dem visar någon negativ reaktion, däremot så beter de sig lite olika. Chili var totalt ointresserad av att det pangade - han skulle bara springa. Kenzo sprang som bara den, men kikade lite på skytten, verkade enbart vara av nyfikenhet. Man får nog se upp med honom i rapportträningen, så att han inte får för sig att han ska gå och hälsa på skytten - han är ju väldigt social och glad i människor. Lättare då med Chili som mestadels ignorerar människor. Men som sagt, båda skötte sig jättebra.

Efter skotträningen åkte vi till klubben och jag körde rutan med Kenzo. Han söker sig självmant in i rutan nu och vet att det betyder godis, men än så länge fixar han inte riktigt att göra det på långt håll första gången. Däremot så gjorde jag ett riktigt avslut på rutan, dvs. jag gick mot rutan, vinklade, vinklade igen och kallade sen in. Det gjorde han kanonbra. Nu ska vi bara få till det där att kunna skicka honom direkt till rutan första gången - sen börjar momentet kännas riktigt bra. Vi får väl se nästa helg hur bra det egentligen sitter..... ;-)

Vi avslutade med en budföring med Chili på parkeringen. Martin har haft lite problem med att få Chili att starta till mig - det blir mest några skutt iväg och sen stannar han och så får Martin kommendera igen. Hos mig är Chili däremot superkoncentrerad och startar direkt på "marsch". Gissningsvis blir det lite trams hos husse eftersom han varit "lekfarbror"; hos mig är Chili van vid att koncentrera sig. Dessutom så kanske det är lite roligare att springa till husse, just pga att husse är så rolig att busa med... ;-)

Nu testade vi att göra så att Martin tog Chili och gick ut och skickade till mig. Han fick se till att vara väldigt lugn och absolut inte peppa Chili med "gå till matte" och sånt, utan bara ge ett lugnt "marsch"-kommando. Det gick hur bra som helst så det verkar inte vara något stort problem - vi jobbar vidare med det under hösten så ska det säkert försvinna.


Söndag 14 september

Trädgårdsarbete
Idag passade vi på att sova lite längre. Strax innan vi gick upp hörde jag lustiga ljud från baksidan (vi hade fönstret öppet). En titt avslöjade att det var två ekorrrar som lekte tafatt i en tall - helgulligt!

Efter frukost på altanen satte vi igång med att fixa i trädgården. Vi eldade en massa skräp, Martin grävde ut för en ny plattgång utanför hundgården och jag klippte gräset samt rensade ogräs och planterade om växter. Vädret var superfint och det var jätteskönt att hålla på och fixa utomhus, men man blir rätt så trött av det.

Framåt kvällen så började vi fixa mat och sen slog det oss att vi ju skulle iväg och rösta! Vi hade planerat att göra det framåt kvällen eftersom vallokalen var öppen till 20, men vi hade nästan glömt av det. Men iväg kom vi och röstat blev det, fast inte sjutton gjorde det nån nytta.... det blev ju nej ändå...

Kvällen avslutades med kyckling med hasselbackspotatis och efter det kladdig chokladkaka med moccaglasyr... tur att vi hade jobbat hårt i trädgården under dagen!

Hundarna fick nöja sig med promenader, det verkade inte störa dem nämvärt. De är så härliga; när vi fixade i trädgården så höll de sig hela tiden runt oss utan att vara i vägen. Vi har inget staket runt tomten (det ska upp ett så småningom, men det är ett projekt för framtiden...) men det är ingen större fara med tanke på hur lydiga hundarna är. Naturligtvis håller vi hela tiden ett öga på dem, men de sköter sig strålande. De kan springa upp på altandäcket och kika ner till grannen/ut över vägen, men icke att de sticker iväg ner för trappan - de vet att de inte får gå av däcket den vägen utan att de bara får gå ut på sidan, ut på gräsmattan mot hundgården till.


Lördag 13 september

"Öppet hus" på klubben
Ingen sovmorgon idag inte... brukshundklubben hade "Öppet hus" 11-14 och eftersom Martin skulle stå i köket så var vi tvungna att vara där tidigare. Vi kom vid 10 och jag rastade och sen åkte jag och handlade en falukorv inför uppvisningen.

Vi körde en kort träning inför uppvisningen; det blev så kort varsel att vi inte hade hunnit träffas och träna ihop tidigare, men det var väl ingen kris. Gruppen bestod av 6 ekipage; en 11.5-årig mopstik, två bc, en kelpie, en jack rusell terrier och så Kenzo.

Uppvisningen gick jättefint! Vi körde vars ett moment - det blev bland annat inkallning med ställande och läggande, läggande under gång, apportering samt att en bc samt mopsen gick "spegel-fritt följ" - de gick alltså ett fritt följ-program bredvid varandra. Häftigt att se två så olika hundar göra samma sak; det blev superhäftigt.

Kenzo och jag avslutade med apportering av falukorv. Kenzo skötte sig med bravur, som vanligt, och publiken verkade rätt impad... kanske inte så konstigt... flera av mina klubbkamrater hade tidigare konstaterat att deras hundar förmodligen hade snott korven och sprungit till skogs för att äta upp den.... ;-)

Vi kom inte hem förrän närmare 16 och då var vi ganska trötta, så det blev avkoppling några timmar innan vi åkte in till stan en sväng, åt kebab och gick på bio. Vi såg Terminator 3, inte alls illa faktiskt, åtminstone om man gillar den typen av film. Den var både rolig och hade bra action.


Fredag 12 september

Röntgenresultat....
Äntligen fredag och snart helg!

Var inne på SKKs hunddata på förmiddagen och konstaterade att Kenzos HD-resultat kommit in.... Som väntat var det fortfarande "C". Tråkigt, men det som gladde mig var att när jag kom hem och läste på det skriftliga beskedet så hade de skrivit att det var en förbättring, men att leden fortfarande var lite för slapp. Vi har ju inte alls jobbat med att muskla honom speciellt mycket under sommaren; egentligen borde vi väl väntat med att röntga honom, men vi testade nu pga att vi hade hoppats kunna göra korningens exteriörbeskrivning på beauceronklubbens 10-årsjubileum om två veckor. Nåja, nu blir det inte så.

Vi gör ett nytt försök att röntga till våren - under höst och vinter ska ändå Kenzos kondis jobbas upp rejält inför (förhoppningsvis) start i lägre klass rapport till våren. Så får vi se. Det var då inte mycket som fattades på leden nu, så mycket kunde jag se själv.... jaja.

Det som var väldigt trevligt var förstås att det inte finns minsta lilla tecken till artros, så nån problemhöft har han ju inte. Han har ju växt till sig ganska sakta - han är överlag "nätt" i typen men har på sista tiden blivit något grövre. Så jag misstänker att det finns stor chans att med lite mer "tillväxning" så blir hans höft graderad "B". Vi får väl se till våren. :-)

Fredagkvällen blev lugn, vi gjorde inget mer än tog en sväng med hundarna och kopplade av.


Torsdag 11 september

Svart dag...
Usch, vilken trist dag. Fick höra nyheten om Anna Lindh sent igår kväll och idag på förmiddagen kom det tragiska beskedet. Sen går tankarna förstås också till vad som hände för två år sedan... Stämningen på jobbet var ganska dämpad.

På kvällen åkte jag till klubben för att träna. Hundarna var väldigt pigga och nu har jag äntligen fått tillbaka "min" Kenzo - han var superalert och gick ett underbart fritt följ. Vi testade vittringsapporten med Maria som tävlingsledare. Han tog dock fel pinne första gången, men andra gången blev det rätt. Jaja. Inkallning med ställande och läggande - där lägger han sig fortfarande ibland på "stå"-kommandot. I övrigt är det superbra - farten är jättefin. Rutan har nog börjat fastna nu - jag skickade honom in i rutan från 2-3 meters håll först, från flera olika riktningar och han gick rätt varje gång. Sen backade jag ut ca. 10 meter och skickade och han gick rakt in i rutan utan minsta tvekan. Jag ställer honom på "stanna" och då vänder han sig automatiskt om och tittar på mig, vilket är bra ifall jag behöver dirigera honom lite.

Gjorde också en korv-apportering eftersom vi ska visa det på lördag. Det var inga som helst problem - han är duktig, mitt hjärtegull.

Sen var det Chilis tur. Jag körde lite linförighet, en inkallning och en apportering samt testade korv-apportering. Men där blev han lite störd och klarade inte av att ta upp korven - hemma fixade han det men det blev väl lite för mycket så här med störning runt om. Vanlig apportering gick däremot bra, när han väl fattade att det inte var korven som låg kvar där - första gången bara vände han och kom tillbaka utan att ta apporten... ;-)

Därefter la vi en platsliggning; det var Chili, Zita och en 8-månaders rottishane, Turbo. Chili överraskade mig med att ligga helt tyst och dessutom knappt nosa... Jag måste se till att hinna köra nån minuts lydnad med honom innan en platsliggning, då verkar han kunna klara att vara tyst! Det är i alla fall en framgång, för tidigare pep han även om vi körde platsen efter hela träningspasset. Härligt!

En inkallning med ställande gjorde vi också, samt hopp-sitt och allting ser bra ut. Lite fjärrdirigering blev också bra, han håller sig fint kvar på stället. Överlag har han blivit lite mer balanserad - det är lika mycket fart och vilja men lite mer balans i honom nu, även mina träningskompisar lägger märke till det. Det känns bra att han fortfarande är lika entusiastisk när det gäller lydnadsträning; med lite mer balans så tror jag han blir jättebra.

Efter träningen stod vi och pratade med några tjejer. En av dem ville hälsa på Chili, men det ville han inte vara med om - han morrade lite och tjejen ändrade sig snabbt... ;-) Han var även lite tveksam till att hälsa på Lennart, men där gjorde han istället lekinviter och så småningom bestämde han sig för att Lennart nog var ganska trevlig ändå och då gick han fram och blev kelad med... Lustig hund. I grund och botten är han nog lite reserverad mot främmande, men just nu är han i en period då han även är lite osäker och då tycker han det blir lite jobbigt när folk ska hälsa på honom. Ska bli intressant att se hur det går med tandvisningen och utställningen på 10-årsjubileumet om två veckor... ;-)

Min gissning är att när Chili växer till sig lite så kommer han att bli typ som sin pappa Mauri, ganska ointresserad av människor som han inte känner. Just nu är det nog åldern som "spökar" i Chilis fall; han vet inte riktigt hur han ska hantera situationen och då löser han det genom att visa avståndsökande signaler (dvs. morra). Jag gissar att sådant kommer att försvinna med ökad säkerhet/ålder.


Onsdag 10 september

Kurs
Ikväll var andra gången på valpkursen som jag är hjälpinstruktör för. Vi fick ytterligare en deltagare, så nu har vi 10 st, dock var en borta idag.

Vi började med en skogspromenad där de fick göra en kontaktövning i skogen. Det gick ganska uselt - de flesta förlitar sig enbart på kopplet och går antingen och drar med sin hund eller så dras de efter hunden...

Väl inne på planen blev det mycket bättre när vi ställde upp dem i en stor cirkel och sen fick de en och en gå slalom mellan de andra - med LÖS valp... Nu jobbade alla förarna bra. Vissa valpar blev trötta efter halva sträckan och for iväg till en annan valp för att leka, men alla förare jobbade bra och fick sina hundar mycket mer motiverade än vad de var när de hade koppel på. Kul att se!

Sen tränade vi inkallning och alla var jätteduktiga. Därefter blev det fika och teori - vi pratade om inlärning, ledarskap och så fick var och en berätta om varför de valt just den ras de hade och vad det var för ras, vilket ursprung den har, vad rasen används/har använts till etc. Alla hade faktiskt tänkt igenom sitt valpköp - många hade åkt runt på utställningar, kollat raser, letat uppfödare som hade friska hundar etc.

Även de med blandraser hade valt ganska noga, med motivationen att det var en "bra" blandning - tre av de fyra blandraserna är retrieverblandningar (en har lite bc i sig också) och den fjärde är wachtel/östsibirisk laika och den kombinationen verkar vara gjord av jägare som vet vad de velat ha för egenskaper; valpen ägs också av en jägare som verkar ha stor kunskap om hund - skönt att se!

Vi avslutade med att gå ut på planen och köra visitation, sitt och ligg. Vid visitationen fick förarna se till att hunden koncentrerade sig på godis hos matte eller husse, medan vi kände igenom valpen. Det gör att det hela upplevs som en trevlig stund, men intresset blir ändå riktat mot föraren, vilket gör att när en veterinär, domare eller dyl. ska gå igenom hunden så slipper man att hunden betraktar just den främmande som roligast i världen. Nu var alla valparna öppna och trevliga - med en lite mer försiktig valp kunde man förstås sett till att godiset kom från den främmande människan, men i dessa fallen behövdes det inte. Det är jobbigt att ha en människoglad hund som inte kan stå stilla utan måste hoppa och klänga på t.ex. domaren, bättre då att hunden fokuserar på att den här situationen brukar betyda godis från matte/husse.


Tisdag 9 september

Skogspromenad
Just ja, jag glömde ju skriva igår att vi även fick svar på erlichia- och borreliaproverna som vi tog på Kenzo för ca. 10 dagar sedan. De var, som väntat, negativa. Jag var inte förvånad, med tanke på hur pigg Kenzo blivit nu när såret på benet har läkt och antibiotikakuren är klar. Men det är förstås ändå skönt att veta.

Idag blev det inte mycket gjort med hundarna. Vi tog vars en hund och gick på separata promenader, alltid bra att ge varje hund lite "egen" tid ibland. Jag tog Kenzo och vi var ute i ca. 45-50 minuter. Han har jättedålig kondis nu efter att han varit sjuk, men det är så roligt att se att han är så pigg och glad nu! Han fick göra några korta "hämta bollen"-övningar - jag la bollen på stigen, vi gick 50-100 meter och sen skickar jag honom att hämta bollen. Det blev 4-5 sådana skick och han får gå i det tempo han själv orkar; jag märker att tempot nu är lägre än vad det var i våras när vi höll på med samma övningar. Det är bara att börja bygga upp kondisen igen.

På ett ställe trasslade vi oss igenom en ganska snårig bit skog för att komma till en stig som jag ville gå på. Kenzo gick som vanligt lös och ca. 20 meter framför oss gick en råget undan. Kenzo såg dock inte henne, men han fick tydligen vittring på hennes spår när vi passerade där hon gått. Det är så skönt att han är så sansad, han markerade att där var ett spår, sen brydde han sig inte mer. Rågeten gick undan en bit, väldigt lugnt och sansat - troligtvis är det samma get som vi ofta ser på fältet utanför det här skogspartiet. Jag har några gånger överraskat henne när det har varit vindstilla och jag kommit med en hund uppe på "stora" grusvägen när hon stått på fältet. En gång valde hon att helt enkelt stå kvar blick stilla (hon stod ca. 40 meter från vägen) istället för att fly. Ganska smart... jag såg henne tydligt, men Chili (som gick lös) såg henne överhuvudtaget inte. Nu hade det inte spelat så stor roll om han hade sett henne, för precis som Kenzo så är han ganska ointresserad av vilt, tack och lov. Det gör det hela lite enklare, speciellt när vi bor som vi gör, med så mycket vilt runt omkring. Dessutom så hade jag inte velat köra rapport med hundar som inte är viltrena....


Måndag 8 september

Stressig dag!
Puh, vilken stressig dag det har varit! Det började med att jag tog med båda hundarna till jobbet. Jag skulle lämna in Kenzo på röntgen kl. 9 och sen visste vi att vi skulle få svårt att hinna med allting efter jobbet; jag skulle vara på klubben kl. 18, så då fick även Chili följa med och så kunde vi åka direkt.

Kenzo blev röntgad för att se om hans höft ändrat sig från "C - slapp led" till "B". Jag hoppades ju, men jag får nog säga att när jag sett plåtarna så misstänker jag att det fortfarande är "C - slapp led" som gäller. Fast jag tyckte det såg bättre ut än förra året. Nu har vi ju inte musklat honom speciellt mycket i vår/sommar, så om det blir C så kanske vi ska ta och köra rejäl konditionsträning (det ska vi ju i och för sig göra ändå, med tanke på att vi förhoppningsvis ska kunna starta lägre klass rapport i vår) under hösten/vintern och sen röntga om igen och se. Vi får se. Där fanns i alla fall inga som helst tecken på artros (pålagringar) - det var skönt att få veta.

Efter lunch hämtade jag således en drogad hund. Vi hade även passat på att göra om örontatueringen, eftersom den i det närmaste var borta....

Hundarna skötte sig bra på kontoret - jag var lite tveksam till att ha med båda, men det gick så fint så. Chili är dock ytterst misstänksam på människor som kommer in på "vårt" rum.... Är han utanför rummet så bryr han sig inte så mycket om folk; han kan välja att hälsa eller så struntar han i dem. Men de som kommer in till oss är skumma. Så länge de ignorerar honom går det bra, så de som är hundrädda och bara struntar i honom, de märker inte av honom nästan. Däremot de som försöker hälsa på honom... det går inget vidare... ;-) Fast min administratörskollega på vårt systerföretag gick bättre, hon är den enda tjejen här förutom jag och tydligen var det trevligare med en tjej. Chili klättrade till och med upp i knäet på henne efter en stund. :-)

Efter jobb for vi iväg och handlade på Axfood. Vi blev sena där eftersom burkautomaten krånglade och därför kom jag nån minut sent till klubben. Vi hade återträff med vår fortsättningskurs; en från frivilligverksamheten kom och berättade lite om bevknings- och räddningshundar. Sen träffade jag en tjej ang. uppvisning till helgens "Öppet hus". Jag ska vara med och köra lite lydnad med Kenzo, bland annat ska vi visa korvapportering. :-)

När vi kom hem hade i alla fall äntligen telefonen börjat fungera igen - den la av i helgen (något med Telias ledningar, men de hade inte personal till att fixa det i helgen). Man blir lite handikappad utan telefon....


Söndag 7 september

Inte så mycket gjort...
Martin mådde inte så bra i morse - rejält ont och stel i nacken. I princip allt som vi skulle fixa hemma krävde att vi hjälptes åt, så det blev inte så mycket gjort. Jag körde 3 maskiner tvätt - tvättmaskinen håller för övrigt på att lägga av; troligtvis är det lagret som håller på att ge upp för den låter för dj-vligt och om man lastar den med för mycket tvätt och kör på full centrifugeringshastighet så smäller säkringen... tur att vi har moderna snabbsäkringar!

Sen sopade jag ur hundgården med lite försiktig hjälp av Martin och det var väl ungefär allt vi gjorde. En promenad med hundarna blev det också, samt lite "rutan-träning" med Kenzo - jag ställde upp blomkrukor som koner och så fick han själv leta sig in i rutan och när han var rätt så fick han godis. Det funkade riktigt bra, han börjar kunna leta sig in från 5-6 meters håll nu, och även från olika riktningar. Det kanske blir något av det i alla fall.. ;-)

Kvällen avslutades med att vi åt kräftor och såg på TV. Lugnt och skönt; i morgon är det dags för jobb igen.


Lördag 6 september

Husse flyger...
Idag var tanken att vi skulle vara lite effektiva hemma; vi har en massa som behöver fixas utomhus innan hösten kommer på riktigt. Tyvärr kom vi upp lite sent eftersom vi båda var trötta, men sen åkte vi till stan för att handla till klubben. Men... Martin hade sett fel på tiderna, så Axfood stängde redan 12... inte 14 som vi trodde. Fiasko... :-(

Vi åkte inom Blomsterlandet och köpte ett mullbärsträd som inflyttningspresent till Martins chef och hans sambo, samt en stor bollkrysantemum som jag tänkte sätta i krukan utanför vår köksdörr. Sen åkte vi till klubben där jag passade på att köra igenom rutan med Kenzo. Jag provade olika metoder - att lägga föremål och sen så småningom ta bort det samt att visa att jag har godis och sen låta honom själv leta upp rutan och då få belöningen när han är i rutan. Den sista metoden var den som fungerade bäst, så det blir det vi kör vidare på. Tror också att det egentligen är bättre att verkligen låta hunden vara med och tänka och fundera ut vad jag vill att han ska göra, istället för att bara springa ut eftersom jag lagt en boll där. Vi får väl se...

Även Chili fick ett kort pass, lite rutan-träning även med honom, lika bra att börja i god tid. Sen fick jag idén att vi skulle låta hundarna gå en lång budföring mellan oss, från ena planen till den andra. Det blev nog en 100-125 meter. Första skicket gick bra, dock hade Martin lite svårt att få Chili att starta till mig... Andra skicket så blev det fel någonstans - Chili brukar springa förbi men den här gången sprang han istället rakt IN i husse. Han formligen SLOG undan benen på stackars Martin, som flög och small i marken med hakan först... Jag som stod en bit bort tyckte att det såg väldigt lustigt ut, men först blev jag rädd att Martin hade skadat sig. Det hade han dock inte, han kom på benen snabbt och sen fortsatte vi. Chili fick gå ett skick mer än Kenzo; Kenzos kondis är ju inte så lysande just nu efter att han varit sjuk.

Sen åkte vi hem och hann faktiskt pyssla en liten stund i trädgården. Jag planterade krysantemumen, jättefint blev det, och sen klippte vi ner lite av det sly vi fällt bakom huset. Löven och de tunna grenarna åker i komposten, dock måste vi klippa ner det i mindre beståndsdelar. De halvgrova grenarna får vi ta och elda upp, de riktigt grova blir till brasved.

På kvällen åkte vi iväg på inflyttningsfest, som även var 30-årsfest, då Martins chefs sambo fyllde år. De har köpt ett gammalt torp mitt ute i ingenstans, med 60.000 m2 mark och en massa uthus. Det skulle kosta drygt 300.000 att dra in el, så istället kör de med en dieselgenerator och en massa lastbilsbatterier. De håller på att bygga ut huset för att få ett badrum (just nu finns bara utedass) och det kommer säkert att bli jättefint, men för tillfället är det ytterst primitivt. De har dock gasspis så de kan laga mat. Det blev för övrigt jättegod mat - grillspett som var och en fick sätta samman som man själv ville, sen fanns det ugnsstekt potatis, flera olika sorters salladers och såser. Jättegott!

Vi stannade några timmar, men sen hade Martin så ont i nacken efter sin "flygtur" tidigare, så vi åkte hem och la oss. Hoppas han inte har gjort sig illa ordentligt... man tänker ju på whiplash och sånt, det blev en rejält smäll i marken.... :-(


Torsdag 4 september

Träning
Torsdag och träningsdags. Kenzos hälta var borta, tack och lov, troligtvis hade han väl bara sträckt sig eller så när de gruffade igår. Eller så har Kenzo sträckt sig ner de har lekt och så har han fått för sig att det var Chilis fel; kan det vara därför de rök ihop? Det lär vi ju inte få veta, men de är i alla fall lika bra vänner som vanligt så det var tydligen bara något ytterst temporärt. Typiskt att de skulle lyckas ta hål på varandra.

Jag började träna med Kenzo, och startade med en vittringsapportering, nästan helt tävlingsmässig, med Maria som tävlingsledare. Hon fick ta i alla pinnar utom min och Kenzo löste det utan minsta problem - skönt, då börjar det sitta i alla fall.

Sen blev det lite fritt följ samt inkallning med ställande och läggande. Han har börjat lägga sig på ställandet, så jag bytte kommando från "stå" till "stanna" som för honom är ett "mjukare" kommando och då gick det plötsligt helt perfekt. Kul att se är att även om jag kör två inkallningar i rad så går inte tempot ner alls.

Vi flyttade oss till den andra planen och körde lite rutan-träning, men nu började Kenzo bli lite trött. Jag skulle naturligtvis börjat med rutan nu när jag vet att hans kondis är dålig efter att han har varit sjuk. Jaja... man lär sig väl med tiden.

Han fick vila en stund och sen lånade jag Anders' ruta uppe på andra planen och då gick det bättre.

Sen var det Chilis tur. Vi började med en platsliggning med Maria/Zita och Johanna/Marco. Men den här gången var Chili allt annat än tyst... *suck* Han pep mer eller mindre hela tiden. Troligtvis funkar det inte att ta honom direkt från bilen, som jag gjorde idag, jag måste köra lite med honom innan.

Därefter så körde vi igenom hela lydnadsklass I med Maria som tävlingsledare. Chili gick jättefint, förutom läggande under gång som var segt, så det gjorde vi om direkt. Resten var kanon, han var koncentrerad och pigg, lite väl flamsig i linförigheten, mycket bättre i fria följet. Hellre det än tvärtom, dock. ;-)

Efter kommenderingen så gjorde jag även hopp-sitt och apportering vilket även det funkar jättebra. En inkallning med ställande blev det också, det ser inte så dumt ut det heller. Vore det inte för det här eländes pipandet under platsliggningen så vore han klar för lydnadsklass II utan tvekan. Jaja... det kommer säkert med tiden.


Onsdag 3 september

Blodvite och hälta...
Kenzo och Chili hade tydligen haft någon meningsskiljaktighet idag... när vi kom hem och släppte ut dem ur hundhuset så noterade jag att Kenzo var på och nosade på Chilis vänstra öra flera gånger. Eftersom Kenzo brukar göra så när det är något sår så kollade jag och mycket riktigt - Chili hade ett litet sår ganska högt upp på örat. Hmmm... det såg ut som ett tandmärke.... Jag vände mig om för att kolla Kenzo och ser direkt att han blöder under höger öga. *suck*

En mer noggrann genomgång visade inte på några mer sår och hundarna var precis lika vänliga och sociala mot varandra som vanligt, så det har ju inte varit något allvarligt - lite otur dock att de lyckats göra hål på varandra.

På rastningen såg jag att Kenzo haltade ytterst lite... minimalt lite, knappt att det gick att se. Senare på kvällen haltade han något mer, så troligtvis har han lyckats sträcka sig. De har väl busat och så har det blivit för vilt... och så har någon, troligtvis Kenzo, blivit irriterad och rutit ifrån.

Men de bjöd in varandra till lek och var helt avkopplade med varandra hela kvällen så det var ju inget kvarstående. Det enda jag märkte var att Chili var något dämpad. Inte mycket, troligtvis hade ingen annan märkt något, men jag såg att han var lite mer försiktig, även med oss och han var lite extra tydlig mot Kenzo när Kenzo nosade igenom Chilis sår vid örat. Å andra sidan visade Kenzo tydliga vänliga signaler när han nosade igenom honom, som för att övertyga Chili om att det var lugnt. De är båda väldigt duktiga med signaler och väldigt tydliga.

Det som kan hända är att Chili blir uppspelt och missar någon varning från Kenzo. När sen Kenzo blir irriterad och vrålar till så verkar det som att Chili kan svara upp i ren förskräckelse; han är alltså inte riktigt med på vad som händer. Det har i alla fall varit så tidigare gånger som de varit i delo och det har aldrig blivit speciellt allvarligt. Vi är inte särskilt oroliga eftersom de visar så tydligt att de trivs ihopa och söker varandras sällskap. Skönt att de gillar varandra - det är lite lättare att åka hemifrån och lämna dem ensamma när man vet att de har sällskap av varandra och trivs ihop.

Hoppas nu bara att Kenzos hälta går över kvickt - det är bara 3 veckor kvar till beauceronklubbens 10-årsjubileum och vi har ännu inte "sändande till ruta" och "vittringsapportering" helt klara.... ;-)


Tisdag 2 september

Kursstart och pigg Kenzo!
Det är minsann ingen värme nu längre... igår morse hade vi 2.3 grader och i morse 3.1 grader. *hutter*

Som tur är så blir det ganska varmt på dagarna än så länge, men det svalnar fort på kvällen när solen börjar gå ner. Dags att börja plocka fram höstkläderna!

Idag började kursen som jag ska vara hjälpinstruktör på - en valpkurs. Farligt - valparna är ursöta och jag blir rejält valpsjuk. ;-)

Det blev 9 valpar totalt, av lite olika raser, några blandraser också. De yngsta är 3.5 månad, de äldsta 5 månader. Vi började med en kort skogspromenad så valparna fick gå av sig lite energi samt kissa och bajsa, sen gick vi in och hade presentation av oss och kursen och så fick kursdeltagarna presentera sig själva, sin hund, sin ev. hunderfarenhet samt målet med kursen. Flera av dem var helt nya på det här med hundägandet, men några hade haft hund tidigare.

Sen fikade vi och därefter gick vi ut på planen. Vi började med kontaktövningar, vilket gick ganska bra för allihopa. Sen gick vi vidare med inkallning. Vi körde vanlig "valpinkallning" där vi höll i valpen och husse/matte sprang iväg och kallade, men vi modifierade det hela lite genom att inte låta dem ta kopplet med sig. När valpen kommit fram till dem fick de alltså inte fånga den och koppla upp den, utan fick gå med valpen lös tillbaka mot gruppen. Här fick förarna träna på att jobba med att hålla kontakt och intresse riktat mot sig själv och inte mot alla kul kompisar. Alla klarade det jättebra, mycket bättre än vad ägarna hade trott själv!

Vi ska nog försöka köra dem mycket lösa, de ska få köra kontaktövningarna med lös hund etc. Det blir annars lätt så att de låter kopplet stå för all kommunikation med valpen och det är ju inte så vettigt.... Det är ju nu valparna är formbara, så det gäller att passa på och lära ut rätt sätt att jobba med dem!

Efter kursen tränade jag lite med mina egna hundar. Först Kenzo, som var pigg som bara den! Supertaggad verkligen - nu känner jag igen min hund! Jag körde dock inte så mycket med honom, vill ta det lite lugnt ändå till antibiotikakuren är avklarad. Kamp-prylen är verkligen uppskattad som belöning - kul!

Chili fick också ett pass, mestadels linförighet och fritt följ, samt ett framförgående, som var lite halvtaskigt - det hade ju varit en massa kurser på planen och det luktade tydligen intressant, så han var lite "vimsig". Körde även hopp-sitt; han sätter sig fortfarande ganska snett till höger (sett från mig) men det som är kul är att han aldrig försöker gå bredvid hindret tillbaka, utan snällt hoppar. Då gör det inte så mycket att han sitter snett. Testade även hopp-apport, som gick bra om jag inte står för långt ifrån hindret. Jag brukar i vanliga fall ge honom rejält med avstånd till hindret, åtminstone 2.5 - 3 meter, men det går inte riktigt än när det gäller hopp-apport. Å andra sidan är det bara andra gången vi gör det momentet och dessutom kommer det inte förrän i lydnadsklass 3, så vi behöver ju inte stressa. ;-)

Väl hemma så kände jag hur trött jag var. Jag frös och var jätteseg - det är jobbigt att komma igång och jobba igen när man varit ledig i fyra veckor... Det blev en varm dusch och sen i säng. Hoppas jag inte håller på att bli förkyld eller nåt sånt, fast det kändes inte så, utan jag kände mig bara trött.


Måndag 1 september

Skotträning
Ojojoj, så trött jag är idag! Det känns att man varit ledig i 4 veckor - det tar tid att komma in i "vanliga" rutiner igen.

Lätt kaos på jobbet; massor av post på skrivbordet och en mängd mail, tillika faktureringsvecka. Nåja, det blir nog bra i slutänden.

Efter jobb stressade vi hem, hämtade hundarna och for iväg till skotträning. Vi var en grupp på 8 personer som träffades en bit från klubben. Sen åkte vi iväg till en skjutbana en bit bort.

De andra började med platsliggning och Martin var skytt. Jag tog ut Kenzo och Chili och gick omkring med dem - eftersom jag inte kört mycket skotträning med dem så valde jag att bara vistas i närheten och se hur de reagerade. Det visade sig att de i princip inte reagerade alls. Jo, de tittade upp lite när första skottet kom, sen var det inte mer med det och de struntade helt i resterande skott.

Efter träningen stod vi och pratade en stund. Då kom det någon och började träna skytte på banan intill. Det small rejält mycket mer än vad vår startrevolver gjorde..... Men inte någon reaktion alls från Kenzo och Chili. Skönt!!

Jag passade på och körde lite lydnad på skjutbanans fina gräsplan, ett ytterst kort pass med varje hund. Kenzo fick fritt följ och inkallning med ställande/läggande. Glädjande nog har antibiotikan gjort stor nytta - han är lika pigg som han brukar vara! Härligt! Skulle tro att erlichia- och borreliaprovet blir negativt, med tanke på hur bra han nu verkar vara - det var troligen alltså såret på bakbenet som ställt till alla problem.

Chili fick lite fritt följ samt en inkallning med ställande - det ser kanon ut nu; han tvärnitar trots att jag numera enbart använder muntligt kommando. Under tiden jag tränade så small det i bakgrunden men det bekymrade inte hundarna alls.

Kamp-prylen jag köpte på SM har för övrigt blivit ytterst uppskattad av Kenzo - han springer som en tok med den och morrar och har sig. Sötnos!

Tyvärr så lyckades jag trampa ner i ett hål när jag lämnade Kenzo för en inkallning. Jag fullkomligt stupade omkull. Tack och lov att jag numera alltid har fotstöd på den fot jag tidigare skadat ledbanden på - annars hade jag nog gått på kryckor nu... Så foten klarade sig rätt bra. Värre visade det sig vara med vänster arm som jag landade på - jag fick nog en rejäl smäll på muskeln för armen var inte speciellt samarbetsvillig sen på kvällen. Känns som en rejäl sträckning eller så. Jaja.... det kan minsann vara farligt att träna hund... ;-)