Dagbok om vardagslivet med våra hundar

Aktuell månads dagbok

Tillbaka till dagböckerna för 2002

Till Startsidan

December 2002

Tisdag 31 december

Årets sista dag!
Så går då det här året mot sitt slut. Ett överlag ganska bra år, då många positiva saker har hänt. Som vanligt är det förstås både bra och dåliga saker som händer, men man får väl försöka ta vara på de goda sakerna och försöka glömma/bortse från de mindre trevliga. Till de positiva händelserna hör: Jag fick fast jobb hos den kund jag var uthyrd till, vi köpte Chili, Kenzo och jag klarade av både LP I och II, vi har fått vara förhållandevis friska och krya, både hundar och människor. Det som förmodligen får klassas som "värst" under detta året är att Martin fick sluta på sitt jobb pga. kraftiga nerdragningar. Det skapar en viss oro inför nästa år; vi vet ännu inte hur det kommer att se ut, om vi kommer att ha råd att bo kvar etc. Men det är väl bara att ta nya tag och kämpa på och hoppas på det bästa.

Förmiddagen idag ägnades åt lite lätt städning medan vi väntade på Thomas. Sen tog vi en promenad i det underbara vädret – strålande sol, ganska kallt och alldeles stilla. Hundarna var saliga och fick springa omkring och busa ganska mycket. Jag har varit lite tveksam till att släppa alla tre på en gång nu när Kenzo varit i nån sorts könsmognadsperiod, eftersom han haft mycket "kortare stubin" mot Isse, men nu visade det sig att det faktiskt funkar bättre att släppa alla tre ihopa, då Isse aldrig har chansen att ta sina "elaka" tag (han biter tag i halsskinnet på den andra och håller kvar där), för när han gör det på en beauceron så kommer den andra och biter honom över ryggen vilket förstås får honom att släppa den stackare han fått tag i... Intressant att se. De leker väldigt bra ihopa alla tre och visst får Isse en och annan tillsägelse av Kenzo, men i övrigt går det bra. Isse har tyvärr en väldigt "hårdhänt" stil när han leker och ibland blir det bara för mycket för Kenzo.

Chili har än så länge inte riktigt lärt sig att säga till, men det kommer säkert med åldern. Han är dessutom väldigt godmodig och blir sällan arg, förutom när han vaktar något ätbart förstås; då bör de andra hundarna helst inte försöka stjäla det för då blir Chili riktigt sur. Att vi kommer fram och kelar med honom eller tar godiset bryr han sig däremot inte alls om. Han kommer gärna och ligger med sitt ben i sängen eller soffan och gnager. Skönt att han inte ser oss som konkurrenter om saker och ting, det blir lite enklare då.

Lite senare dök Thomas upp och sen tillbringade vi nyårsafton med att mestadels ta det lugnt. Vi åt en god middag bestående av avocado med kräftstjärtar till förrätt och harsadel med hasselbackspotatis till huvudrätt. Efterrätten hoppade vi över, för att istället ta lite ost och kex och frukt vid tovlslaget. Vi såg faktiskt en del fina raketer när vi stod på altanen. Men det blåste rätt kyligt och vi drog oss ganska snart inomhus igen. Jag pratade med min mamma och det visade sig att smällde värre än någonsin där hon bor – det blir tydligen bara värre och värre varje år. Tidigare på kvällen hade jag pratat med Anneli och redan då (det var vid 17-tiden) smällde det ganska mycket där de bor. Jag är ytterst tacksam för att vi bor som vi bor!

På tal om ingenting – igår kväll hade vi -21.5 grader här! Ganska kallt minsann. Kul att se att värmepannan gick enbart på kompressor även när det var -18 grader. Sen gick jag och duschade och det blev väl för mycket för pannan så då drog den igång elpatronen. Skönt att panna lever upp till våra förväntningar, då slipper vi nog få elräkningar på drygt 4000 som vi fick senast....

Bilder från dagens promenad finns här.

GOTT NYTT ÅR!!!!


Söndag 29 december

Rapportträning, snö och shopping
Snön har trillat ner här i över ett dygn nu och det börjar bli en hel del. Ca. 10 cm har vi nu så här framåt söndag kväll och temperaturen ligger på ca. -8 grader. Det är rätt mysigt med snön, så vi klagar inte.

Planen för idag hade tidigare varit att först köra rapport och sen åka till klubben och träna lydnad. Men vi kom igång lite sent så det blev enbart rapport och ingen lydnad, får ta det i veckan, kanske lite i morgon eller så. Hur som helst, vi gick ut i värsta snövädret och körde lite med både Kenzo och Chili. Chili har tidigare gjort några enkla budföringar som gått utan problem. Idag gjorde vi sträckan ca. 100 meter (vi körde i hagen bortanför huset) och jag gick ut med båda hundarna. Vi hade sikt mellan stationerna för att inte göra det för svårt för Chili, men det snöade rejält och blåste även lite så de nya radioapparaterna var väldigt bra att ha. Jag började med att koppla upp Kenzo och skicka ner Chili, som gick utan minsta tvekan, full fart ner till husse (det sluttade en del där vi körde). När Chili fått sin mysstund med husse blev han uppkopplad och jag skickade Kenzo, som förstås gick utan problem.

Eftersom det var kallt och vi inte hade fällar och täcken med så fick hundarna inte någon längre väntetid utan Martin skickade tillbaka dem ganska omgående, denna gången med Kenzo först och därefter Chili. Ingen tvekan, full fart på båda. Till slut skickade jag ner dem igen, först Chili och sen Kenzo, varpå jag stegade sträckan – det hade jag inte haft möjlighet på utvägen med två hundar i koppel samtidigt som Martin kallade på Chili för att öka dragningen till husse...

Kul att se att båda hundarna går så säkert och utan minsta tvekan. Chili var lite stökig nere hos Martin när han fick sitta uppkopplad när Kenzo skickades, men det blev bara pip och lite dragande, sen när Martin hämtade honom för att skicka honom var han tyst men väldigt ivrig. Han är ju så ung än och har inte riktigt samma balans som Kenzo, men det kommer nog mer balans med tiden, även om han kanske inte blir lika sansad som Kenzo. Chili fick även springa med tjänstetecken på för första gången, men i sann Chili-anda så struntade han högaktningsfullt i att vi satte på honom något sånt – såna saker bekymrar aldrig honom, han är supersäker med sådant. Rätt kul att se. :-)

Tänkte att jag skulle ta och köpa en bok om stretching av hund, det är nog klokt att se till att göra allt för att de ska hålla sig friska och krya och oskadda. Likaså behöver vi fällar till uppkopplingsplatserna och även täcken, visserligen har de bra päls men för att hålla dem varma när man börjar köra lite längre sträckor och framför allt längre väntetider på stationerna så bör man nog ha ett täcke. Fler tjänstetecken behövs, samt rapporthalsband. Puh... många prylar som behövs. Framför allt måste vi få tag i nån grupp som tränar rapport. Har för mig att någon på klubben tränar det, ska ta och kolla upp det.

Efter träningen fick hundarna ha lite tråkigt och vara i hundgården medan Martin och jag åkte in till stan. Vi åkte in ganska sent; kom in vid 16 och affärerna i Ikano-huset stängde 17, men det var nog rätt lagom, då det faktiskt inte var så mycket folk längre. Det hade tydligen varit mycket folk tidigare, enligt en expedit på Apoteket. Nåja, nu var det faktiskt rätt ok när vi var där. Vi handlade handskar och strumpor till Martin samt två toppar och två par byxor till mig och så lite mat också. När vi kom hem blev det lutfisk, första gången denna julen! Det är så himla gott, och naturligtvis äter man alldeles för mycket då.

Just det ja – glömde ju nästan bort att nämna att Chili blev 7 månader idag. Han är snart stora pojken, ja rent kroppsligt är han redan högre än Kenzo, men mentalt är han fortfarande valp/unghund, precis som det ska vara. :-)


Fredag 27 december

Spårträning
Hej och hå, tillbaka igen. Har varit lat och kopplat av och bara haft det bra. Julen har varit mycket trevlig, Martins föräldrar var här på julafton och det var trevligt, avkopplat och med mycket god mat. Fick en hel massa trevliga och bra julklappar, bl.a. två hundböcker, walkie talkie's för rapportträningen samt lite annat smått och gott.

Idag beslöt jag mig dock för att vara lite aktiv med hundarna. Jag gick ut och la två spår; ett till Kenzo och ett till Chili. Det blev fältspår i kohagarna och jag började med Chilis spår, som blev 150 meter och sen bytte jag hage och la Kenzos spår som blev ca. 175 meter. Martin följde med som snitselplockare när vi sen gick spåren. Vi började med Chili. Han var ivrig och vimsade rätt mycket på första sträckan, dock hade han mer eller mindre hela tiden koll på var spåret gick men det blev mycket flängande. Jag höll ganska kort lina men efter vinkeln (som kom efter 50 meter) så beslöt jag mig att köra "Kenzo-varianten" på spåret, dvs. full lina (10 meter är den lina jag kör med just nu) och låta Chili jobba i den takt han ville, så länge jag slipper springa. Det blev faktiskt mycket bättre då! Tidigare blev resultatet av att jag höll in honom att han istället stannade och tittade sig omkring och verkade undra vad jag ville, men med full lina och en matte som bara hängde med så fick han koncentrera sig på spåret i fred. Han spårade fint och vimsade inte alls lika mycket och hittade utan problem köttbullarna i slutet. Det blev lite bollkastning och bus sen och efter det tog vi med oss en nöjd Chili hem och bytte honom mot Kenzo.

Jag hade något större förväntningar på Kenzos spår denna gången eftersom han spårade så bra förra gången, men jag försökte dämpa mig lite och tänka precis som då; dvs att "går det så går det". Vid det här laget hade Kenzos spår legat i säkert minst 45 minuter. Tidigare har han haft mer problem ju längre spåret legat så jag var lite fundersam. Påsläppet gick dock bra. Han vimsade lite på ett ställe där jag vinklat, ganska tidigt efter spårstarten, men redde ut det och spårade fint vidare. Hittade köttbullar som jag lagt på ett ställe och fortsatte sen spåra hur fint som helst och jag bara hängde på. Sen kom vi fram på ett ställe där jag hade för mig att jag gått lite snett vänster men Kenzo fortsatte mer rakt fram/höger. Nåja, man ska lita på hunden och helt säker var jag inte, så jag hängde på, men efter kanske 10-15 meter var jag helt säker på att vi var fel. Kenzo vimsade lite, men han är den typen av hund som det är mycket svårt att se att han "skenspårar" – han ser precis likadan ut, eller tja, det gör han kanske inte men det är då inga tydliga signaler. Jag stoppade honom när han flummade omkring lite och så gick vi tillbaka en kort bit och så fick han leta upp spåret (det blev ju faktiskt ett enkelt spårupptag, när jag tänker efter....) och då hittade han spåret igen utan minsta problem. Resten av sträckan fram till slutet gick perfekt och han blev mycket nöjd när han hittade sin boll-i-rep och vi avslutade med en kort stunds bollkastning. Han har blivit mycket säkrare i spåret – tidigare har han inte alls fixat ett sådant här spår, framför allt inte ett så pass gammalt spår. Så det går framåt, det känns bra. Jag var ytterst tveksamt ett tag och trodde inte jag skulle få honom att spåra, men nu har jag insett att jag måste låta honom spåra i sin egen takt och inte försöka styra honom till att gå som de hundar jag haft tidigare; han är bara inte den typen som går sakta med nosen exakt i spårkärnan. Kanske kommer det med tiden när han blir mer rutinerad och inser att han måste vara noggrannare, men just nu blir det bara pannkaka om jag lägger mig i och försöker få honom att gå på det sätt jag hade tänkt mig. Nåja, man lär sig hela tiden, och tur är väl det... ;-)


Måndag 23 december

Tidig morgon
Eftersom skinkan tog lite tid i natt så kom vi inte i säng förrän klockan var närmare 2. Klockan halv sex ringde klockan och det var bara att masa sig upp och försöka piggna till. Vi tröstade oss med att vi kunde gå och lägga oss igen när vi kom hem. Hundarna verkade lätt förvånade över tingens nya ordning; ingen rastning, bara snabbkissning i skogen bakom huset, sen åkte de ut i hundgården utan att ens ha fått frukost och sen drog matte och husse iväg med bilen!

Vi kom in till stationen i god tid, bara för att få veta att tåget var försenat. Naturligtvis. Hade vi varit sent ute hade det säkert kommit på helt rätt tid. Det blev ytterligare förseningar och min bror skickade SMS och berättade att de stod och väntade utanför Linköping och att förklaringen var "skadat spår". Till slut, ca. 30 minuter försenat, kom då äntligen tåget. Det blev ett kort men glatt möte med min bror och han fick med sig julklapparna samt morsans födelsedagspresent. Vi satte oss i bilen igen och åkte hemåt. Väl hemma tog vi ut hundarna på en promenad. Solen började gå upp och det var riktigt vackert, men kallt, ca. -14 grader! Brrr.... Sen tog vi en macka och sen gick vi och la oss igen. Vi sov till halv tolv och därefter har det gått i flygande fläng – jag har fixat mat och godis och Martin har lagat Janssons samt fixat vidare på sin fars julklapp.

Kvällen avslutades med att vi gjorde något som vi aldrig annars gör – vi spelade BingoLotto! Varken Martin eller jag är så fascinerade av det programmet, men samtidigt insåg vi att lite extra pengar vore trevligt, nu när Martin blir arbetslös. Tyvärr blev det inga större vinster; vi vann en ny lott.... jaja. Ett gott försök var det i alla fall.

Kan för övrigt passa på att nämna att det är nästan -17 grader ute..... rejält kallt alltså, men jag saknar snön!

Vi avslutade kvällen/natten med att griljera skinkan samt att jag passar på att uppdatera dagboken lite. Nu lär det inte bli någon uppdatering i morgon, så jag passar på att säga:

GOD JUL!!!!


Söndag 22 december

Julmat
Idag har vi varit ganska effektiva här hemma. Vi gick upp i hyfsad tid och tog en halvlång runda med hundarna. Sen fixade jag lite med julklappar och fortsatte sen med att städa, medan Martin började byta ut spishällen. Den nyinköpta hällen är något större än den gamla, så han fick ta till både cirkel- och sticksåg. Det blev följdaktligen något dammigt i köket, men det gick ju att städa upp och den nya hällen blev kanonfin!

Undet tiden passade jag på att putsa fönster. Ja, inte alla fönster, utan bara burspråket i köket, på utsidan. Med lite rödsprit i vattnet så gick det bra, fast det blev rätt kallt om fingrarna (det var -5 grader ute). Man kan väl säga som så att det var rejält behövligt att tvätta just de fönsterna. De är ganska utsatta för blåst och när solen sen står på som den gjorde idag så ser man att det var lääänge sedan vi tvättade fönster. Nåja, nu ser det lite bättre ut. Efter fönsterputsning och köksstädning så gick vi ut och letade upp en bra gran att ta in. Vi har en del granar på tomten, inte några mängder men vi borde kunna klara oss några år till. Sen satte vi igång med att göra mat. Jag gjorde köttbullssmet och vi hjälptes åt att baka vörtbröd. Sen åkte Martin in och handlade kebabtallrikar till oss så att vi skulle slippa stöket att laga mat (jaja, vi lagade massor av mat, men inte som skulle ätas idag). Därefter gjorde jag leverpastej och lammrullad medan Martin stekte köttbullarna. Jag la även in citronsill och gjorde en sorts godis. Till slut avslutade vi det hela med att sätta skinkan i ugnen – jag kör med en variant där skinkan kokas i en gryta i ugnen, i öl. Väldigt gott och skinkan blir mycket saftig och tappar inte så mycket i vikt. Ölen ger en intressant smak, som jag numera förknippar med julskinka; jag tycker vanlig julskinka är lite tråkig. :-)

Nu får det räcka för ikväll; i morgon ska vi upp tidigt och passa tåget från Stockholm – vi ska lämna över några julklappar till min bror som är på väg ner till Helsingborg. Sen blir det nog till att göra julgodis och ta in granen och klä den. Hinner jag så ska jag lägga ett spår till nån av hundarna, annars får det bli ett kort lydnadspass eller så, bara så att de får göra något.


Lördag 21 december

Mer shopping
Det blev en tur till stan idag, då vi behövde handla ytterligare lite saker. Vi var inom ÖoB (lååånga köer) och Wärö gårdsbutik (inga köer) samt apoteket på US (ganska långa köer). Väl hemma blev det inte så mycket gjort. Jag bakade två ljusa matbröd och Martin bakade pepparkakor (av två paket deg - massor av pepparkakor blev det!). Hundarna har fått stå ut med att göra ingenting (förutom promenader förstås), vi får ta igen det under resten av julledigheten.


Fredag 20 december

Vilken dag!
Den här dagen har varit minst sagt jobbig! Jag hade massor av tidrapporter som jag ville ha in i systemet innan jag gick hem för jul/nyårsledigt och dessutom hade vi tid hos banken för att fixa lånet för den nya värmepumpen. Efter att vi varit på banken så gick vi en sväng på stan och hittade faktiskt snabbt och lätt julklapp till min bror och födelsedagspresent till min mamma (som har oturen att fylla år den 25 december....). Vi köpte mat på Lucullus och sen körde jag Martin till hans jobb och själv fortsatte jag till Tornby för att köpa julklappar till Martin. Att ta sig in på Tornby gick fint, likaså gick det snabbt och bra att handla julklapparna; de affärer jag skulle i hade nästan inga köer. Sista affären, där jag köpte en julklapp till Martins mamma, hade rätt långa köer, jag fick vänta typ 10 minuter, men sen var jag klar. Då kom det roliga – ta sig ut från Tornby... Vid det här laget var det massor av folk överallt. Troligtvis var det många som valt att sluta till lunch och som skulle klara av lite shopping snabbt och lätt. Puh... det tog evigheter att ta sig ut! Från COOP Forum till jobb borde det i normala fall kanske tagit 10-12 minuter, nu tog det en halv timme!!!!

Chili hade under tiden fått vara kvar på jobb hos Anna. Tyvärr glömde jag mig och låste mitt rum så hon kunde inte stänga in honom där när hon skulle äta. När Anna vände ryggen till i en halv minut för att snyta sig så passade Chili på att smita bort i andra delen av lokalen, till det företag vi delar lokalerna med. De hade kundmöte och plötsligt stod det en hund i dörren.... Det var tydligen inte så populärt.... Pinsamt, men sånt händer. Jag tror att många där borta i andra delen aldig ens sett att det finns en hund på kontoret, eftersom Chili aldrig får göra såna här saker när jag har hand om honom. Hoppas det inte leder till att någon klagar. :-/

Till slut, vid halv tre, fick jag äntligen i mig lite lunch (en stor räkbaguette – efterlängtat efter allt springade i affärer) och satte mig för att registrera tidrapporter. En efter en droppade folk av så till slut var det bara jag och Chili kvar på kontoret. Vid 17.15 orkade jag inte längre och fick det intressanta (?) nöjet att för första gången larma på kontoret. Nåja, allting gick bra och det var skönt att åka hemåt och inse att man har 17 dagars ledighet framför sig!

Audin hade under min sejour på Tornby låtit en del från någon rem. Det har hänt förr och jag brydde mig inte så mycket. När jag körde för att hämta Martin lät det dock mer än tidigare. När vi sen var på väg hemåt och precis hade kommit ut på Vikingstadvägen så plötsligt luktade det rejält bränt och en massa lampor började blinka på instrumentpanelen! "Nu dog den" sa Martin, men sen insåg han att motorn faktiskt fortfarande var igång.... men broms- och servovarningslampan samt batterilampan lös ilsket. Jaha... där stod vi, turligt nog hade vi kommit fram till en stor parkeringsficka längs vägen. Martin klev ur och kände under bilen; han hade en misstanke om att det var generatorremmen som gått och han fick sin misstanke bekräftad samtidigt som han brände sig ganska rejält. Under tiden hade en bil kört in framför oss, inte för att hjälpa oss utan för att föraren tydligen behövde fixa något med sin egen bil. Martin gick och frågade om han hade en ficklampa men det hade han inte, däremot svängde han runt sin egen bil och slog på heljuset så att vi fick lite ljus. Efter lite funderande kom Martin fram till att vattenpumpen inte gick på samma rem, vilket gjorde att vi nog utan större problem skulle kunna köra hem. Vi kom faktiskt hem utan några problem och nu blir det till att byta rem, vilket ändå inte är så dyrt. Det kunde varit värre. Det kunde även hänt mitt i köerna när jag var på Tornby.... Så totalt sett gick det ju riktigt bra. :-)

Väl hemma fick hundarna bara komma ut och snabbkissa i skogen, sen skulle Martin och jag iväg och handla. Vi hade bestämt oss för att åka till CityGross i Mantorp och med tanke på hur det sett ut på Tornby tidigare på dagen kändes det som vettigt. Ännu mer vettigt kändes det när vi kom fram till CityGross och upptäckte att det inte var mer bilar än en vanlig vardagkväll. Förmodligen hade många tagit chansen att sluta tidigt, vi däremot hade ju jobbat som vanligt och klockan var nästan 19 när vi kom till CityGross. Vi fick tag i nästan allt vi skulle ha och var klara på under en timme. Härligt!

Väl hemma fick hundarna äntligen sin efterlängtade promenad och eftersom det var fullmåne behövdes det inte någon ficklampa. Det blev en skön kvällspromenad, om än lite kall, det hade börjat frysa igen. Tyvärr har vi haft tö under hela dagen idag; alla snön har töat bort men nu ska det bli kallt igen. Men förmodligen ingen snö. Himla fånigt med en enda tödag så där mitt i... och så blev vi av med all snön inför jul. Typiskt, men inte mycket att göra åt. Det ska tydligen bli ganska rejält kallt (ner mot -10) i helgen, vi får väl se. Skönt att vi har vår nya värmepump.


Torsdag 19 december

Farliga djur...
Idag tog Chili och jag vår lunchpromenad bort om Gamla Linköping. I en hage där gick fyra stycken får. Jag tänkte att Chili skulle få titta på dem, på lite avstånd för att inte skrämma fåren. Men istället var det fåren som skrämde Chili... Det borde jag ha insett – han är i värsta spökåldern och då vill man INTE hälsa på får... ;-) Han ville överhuvudtaget inte vara kvar i närheten av dem, vi stod ändå 8-10 meter från hagen, men han stoppade svansen mellan benen (inte riktigt upp under magen, men det syntes att det var obehagligt, om man säger så) och ville helst gå därifrån. Det är rätt intressant det här med olika faser de går i genom – Chili som varit supersäker på allting ända från början är plötsligt jättefeg och ser spöken överallt. Å andra sidan gör det honom extremt lydig; minsta vissling från mig och han tvärnitar – han är säkert jätteorolig att jag ska förvinna och lämna honom ensam någonstans i den stora, skrämmande världen. ;-)

Kenzo hade för övrigt varit jätteduktig i natt; han hade låtit bandaget sitta kvar på tån! Jag var ganska förvånad, för tidigare har han slitit bort det så fort han haft en chans. Dock åkte det av under dagen i hundgården, inte helt oväntat. Men att han var klok nog att lämna det ifred under natten var intressant. Han har mognat väldigt mycket på sista tiden och det märks på en rad saker.

Idag skulle jag egentligen varit och tränat, men framåt eftermiddagen kände jag mig ganska hängig och började misstänka en ny förkylning. Folk på jobb har varit förkylda och kan mycket väl ha smittat mig. Jag valde därför att avstå träningen och åkte hem och hällde i mig Echinagard och c-vitamin. Nåja, det blir gott om tid till träning under julhelgen.

Beauceronklubbens tidning "Dubbelsporren" kom idag. Jag hade skickat in våra lydnads- och utställningsresultat lite sent och trodde att det kanske inte kommit med, men det hade det! Det visade sig att Kenzo och jag leder lydnadstoppen och ligger 5:a på utställningstoppen. Inte så illa. :-)


Onsdag 18 december

Stressig tid
Det blir inte så mycket skrivet här i dagboken just nu. Jag är lite "back" - jag brukar vara ute i god tid med julklappsinköp, matlagning, bakning etc. men i år är jag helt ur fas. Förmodligen pga. förkylningen jag åkte på – jag har varit rejält trött efter den och kommer liksom inte riktigt igång. Men nu börjar det kännas lite krisigt med tiden. Satte mig och fixade julklappar till min mamma och moster ikväll, ska försöka skicka dem med min bror när han passerar Linköping på måndag. Vågar inte lita på att de kommer fram via posten, även om jag kunde skickat dem som brev. Skrev även alla julkort – ja, jag vet att det är sent, men som A-post kommer de ändå fram. :-)

När vi hade varit ut och rastat ikväll så såg vi blodspår på golvet... som vanligt blir man orolig för vad som hänt. Spåren var mest i köket och stora hallen, och eftersom Isse suttit som klistrad vid diskbänken där jag höll på att blanda mat till hundarna så kunde vi utesluta honom. Alltså Kenzo eller Chili. Letade först igenom Chili, men hittade ingenting. Var lite orolig då jag såg att Kenzo eller Chili sprang in i en marschallhållare som står nere vid infarten och eftersom den hållaren är lite utsirad så finns det vassa detaljer på den. Man tror ju alltid det värsta... Men det såg ut som en skadad tass, då det var liksom blodiga tassavtryck, inte som att det droppat blod och någon sen trampat på det, utan som om det kom från en skadad tass. Det var dock inga mängder blod. Till slut hittade vi såret – det satt på Kenzos högra framtass, ett skärsår i ena trampdynan. Ca. 1 cm långt och några milimeter djupt. Jag tejpade såret med plåster och Leukoplast, får se om det håller; han sliter väl av det i natt, men vi slipper i alla fall få blodfläckar på alla mattorna och så.

Vi har köpt en ny spishäll. Nåja, inte ny, men begagnad, 8 år gammal. Vår egen har ett vred som är trasigt och ett nytt vred skulle kosta 850 kr! För en 8 år gammal häll (helt fungerande och något större än den vi hade) betalade vi 800 kr... en viss skillnad! Det har varit rätt irriterande att bara ha en stor platta, så det ska bli skönt att få bytt ut den gamla hällen. Den har varit trasig länge nu... närmare 1 år tror jag.... ;-)


Söndag 15 december

Serverkrasch, gäster och spår
I fredags var det luciadagen och då också fredagen den 13. Jag hade inga större problem med det, men däremot så gick det sämre för Martin. Han skulle installera ett program på vår webserver Neko, ett program som skulle övervaka hårddiskarna och varna om det var risk för problem. Det gick fint att installera på IDE-disken, men sen när han installerade det på SCSI-disken så tvärdog maskinen.... Fint, just sånt som programmet skulle varna för, istället kraschade det maskinen. :-(

Efter att ha kämpat i 1.5 h med att försöka få igång eländet så fick han ge upp och vi åkte ner på stan för att handla lite lunch. Tyvärr hade Martin fått en rejäl huvudvärk, nästan migränlik, så han valde att åka hem och lägga sig och vila. Sen hämtade han mig när jag slutade, då mådde han tack och lov lite bättre. Vi åkte hem och tog det riktigt lugnt. Vi hade tänkt fixa maten inför lördagen (då vi skulle ha gäster) men ingen av oss orkade. Vi lyxade till det lite och köpte sushi som vi åt när vi kom hem, sen hade vi även en plommonspäckad karré, som ju tog nån timme i ugnen, så vi åt sushin som nån sorts förrätt och så nån timme senare blev det ugnsstekt karré med ugnsstekta grönsaker, himla gott. Efter det var vi verkligen inte upplagda för att laga mat och dessutom började klockan bli mycket, så vi tittade på "Vägen ut" på TV istället.

I går hade vi alltså lite folk här. Vi tyckte det vore kul att samla vännerna en gång innan folk försvinner iväg på julledighet, många firar ju jul "hem-hemma" dvs. hos föräldrarna. Eftersom många äter en hel del julmat nu så här innan jul så valde vi att inte servera det, utan gjorde istället två olika köttgrytor, en höstgryta och en chili. Medan jag gjorde maten så städade och röjde Martin undan lite och fixade till. Vid halv fyra dök de första gästerna upp. När alla hade kommit (vi blev totalt 15 st) så serverade vi glögg och pepparkakor, sen blev det mat och efter det kaffe och apelsinchokladkaka samt en sorts kladdig chokladkaka med kokosglasyr. Alla verkade ha trevligt och själva tyckte vi att det blev en mycket trevlig kväll!

Idag var det strålande sol när vi gick upp vid nio. Vi tog en promenad med hundarna och de fick springa lite i kohagen. Sen blev det frukost för oss alla och sen såg vi en film. Därefter satte Martin igång med att försöka få liv i Neko (webservern) och jag gick ut och la spår till Chili och Kenzo. Jag har fått för mig att Kenzo KAN spåra, att jag bara gjort fel när jag velat att han ska vara noggrann. Så idag la jag ett ca. 60-70 meter långt spår i hagen bakom huset. Det blev med en vinkel och en böj, med bollen i slutet och köttbullar på två ställen i spåret. Chili fick ett spår på fältet nedanför huset; ca. 50-55 meter med en vinkel och matskål i slutet. La även några köttbullar i spåret. Chili fick dessutom se mig gå ut spåret, jag kopplade honom i stolpen vid vår infart så att han fick lite extra motivation.

Chilis spår fick ligga en halvtimme. Chili gick fint, lite vimsigt första metrarna, han blev nog lite störd av alla harspår som gick hit och dit över fältet, men sen tog han upp mitt spår och gick fint. Jag har en 10-meters lina och han fick kanske 3-4 meter lina, inte mer. Jag vill försöka få ett ganska samlat spårande så här i början. Nåväl, Chili hittade köttbullarna och spårade sen vidare till vinkeln som han tog nästan klockrent, däremot vimsade han något efter vinkeln, men redde upp det och fortsatte spåra fint. Han tog sig utan problem fram till matskålen i slutet och verkade väldigt nöjd med det. Intressant att spåra i snö, då jag ju kan se precis hur han reagerar på de viltspår som fanns överallt. Han verkade lite nyfiken men insåg ganska snabbt att det var fel spår att följa, skönt.

Sen var det Kenzos tur. Han spår blev nog drygt halvtimmen gammalt. Jag var helt inställd på att låta honom sköta det helt själv och inte styra honom alls, hur tokigt han än gick. Han fick gå "här" fram till där spåret började och sen selade jag på och sa "spår" (vilket jag egentligen inte lärt honom att gå iväg på, men han traskade iväg ändå... smart vovve jag har, det visste jag ju redan) och spårade hur fint som helst! Jag såg nog ut som en fisk på torra land, bara gapade och var helt häpen. Nåja, jag gav honom full lina och hängde på. Han var ur spår lite (2-3 meter vid sidan om) men gick utan tvekan tillbaka i spåret och hittade sen den hög med köttbullar som jag lagt på ett ställe. Jag berömde honom och sen gav jag kommando "spår" igen och han iväg.... Jag hade lagt en vinkel till höger (jag rundade en telefonstolpe) och ca. 1 meter efter vinkel låg det en hög med köttbullar. Nackdelen var att det blåste från höger, vilekt gjorde att när Kenzo kom nästan ända fram till telefonstolpen så stannade han och vädrade; han hade ju fått vittring på köttbullarna. Nåja, jag visste ju om det här redan här jag la spåret, men jag kunde tyvärr inte vinkla i medvind då det bara var ca. 10 meter till taggtrådsstaketet och jag ändå hade fått vinkla höger sen igen. Kenzo vädrade lite till, sen valde han att spåra sig runt telefonstolpen, alltså exakt där jag gått och så kom han fram till köttbullarna! Gissa om jag var häpen... jag hade varit helt övertygad om att han skulle snedda när jag såg att han började vädra efter köttbullarna, men inte gjorde han det inte. Han fick massor av beröm och så fortsatte vi. Även sista sträckan spårade han kanonfint, var nån meter vid sidan av spåret i slutet, men det berodde nog lite på vinden, för han gick och tog bollen klockrent så det var nog lite sned sidovind, därav att han gick där han gick.

Jag hade trott att snön skulle göra det svårare för honom att spåra, men istället spårade han bättre än han någonsin gjort förut! Jag är häpen men mycket nöjd och det verkade även Kenzo vara. Vi körde även lite lydnad nere på fältet där jag hade lagt Chilis spår; det blev bara en inkallning med ställande och några fjärrdirigeringar mellan ligg och stå samt lite fritt följ. När vi kom in sen så verkade alla hundarna helt nöjda och nu ligger de och sover djupt. Skönt att jag hann aktivera dem lite idag. Nu ska jag försöka spåra även nästa helg, gäller att passa på och hålla det vid liv nu när det gick så bra för Kenzo. Sen kommer ju jullovet och då kommer jag att ha gott om tid att aktivera alla vovvarna - härligt, jag längtar!


Torsdag 12 december

Ny värmepanna installerad!
Nu har vi fått vår nya värmepanna installerad. Det är en kombinerad frånluft- och bergvärmepump. De blev klara idag (de började i tisdags med att borra hålet - 60 meter djupt) och allting verkar fungera bra, förutom att kompressorn tyvärr är ganska högljudd. De kommer och tittar på det i början av nästa vecka, så får vi se om de kan bygga in den lite mer, eller om den ligger mot någonstans, eller vad det kan vara. Det ska bli skönt att få lite lägre elräkningar; den senaste var på drygt 4000 (för en månad!!!).

Jag hoppade över att åka och träna ikväll, jag är fortfarande inte bra efter min förkylning och det känns inte så lyckat att stå på en kall appellplan. Hoppas att jag snart blir bra, det är jobbigt att fortfarande snora och hosta. :-( Jag ska försöka aktivera hundarna lite i helgen, de behöver det verkligen.


Måndag 9 december

Spökålder!
Chili har kommit i spökåldern, helt klart! Han som varit så supersäker och stabil är plötsligt lättskrämd och han har morrat och skällt på några på jobb, för att sen, när han kände igen dem, fjäska och fåna sig. Han är även ganska försiktig ute, han som brukar traska fram med svansen högt och vara helt oberörd; nu går han med låg svans och kollar in allting noggrant. Han verkar inte direkt rädd, bara osäker. Jaja, han kommer säkert ur den perioden så småningom. Intressant att se att det blir sådana skillnader på dem, nästan från dag till dag!


Söndag 8 december

En ganska lugn helg
I fredags var det julbord med jobbet, men eftersom jag inte mådde så bra så hoppade vi över det och åkte istället hem och kopplade av. Hundarna fick bara sin rastning och inget mer. I lördags blev det inte mycket mer aktivering. Martin och jag åkte till stan och handlade en del och när vi kom hem var det nästan mörkt, så det blev bara en rastning. De fick dock springa och leka i kohagen både på morgonen och eftermiddagen, vi tog det säkra före det osäkra och släppte först Chili och Kenzo och sen Chili och Isse – i och med att Kenzo varit lite tuff på Isse så ville vi inte riskera något, speciellt med tanke på att Isse leker väldigt "hårt".

Även i morse (förmiddags....) fick de springa några varv, fast denna gången på ett fält. Den här gången fick Kenzo och Isse busa och det var inga som helst problem. Det är ju förstås inte utomhus på rastningarna som det strulat utan inomhus och i hundhuset, där Kenzo varit väldigt hård när han "tuktat" Isse. Fram emot eftermiddagen röjde Martin av och flyttade om lite i grovköket – vi får ny värmepanna på onsdag och den kommer att ta lite mer plats, i och med att det är en kombinerad frånlufts- och bergvärmepump. Ska bli väldigt skönt att få den på plats, den gamla pannan är minst sagt kass. Den har inte fungerat som värmepump på hela tiden utan gått som elpanna, vilket kostar onödigt mycket pengar. Dessutom har den svårt att hålla temperaturen jämn; är det runt noll ute så får man antingen ca. 17-18 grader inne (om man ställt in 20) eller närmare 22 eller över det (om man ställt in 21)..... Förhoppningsvis så sjunker våra uppvärmningskostnader rejält nu med ny panna. Hundhus och garage kostar förstås en del att värma upp och där får vi ju ingen ändring då dessa utrymmen värms med elelement, men uppvärmningskostnaden för själva huset borde sjunka rejält.

Medan Martin höll på i grovköket så bakade jag en omgång lussekatter, det är ju lucia på fredag och jag kommer säkert inte att orka baka nån kväll i veckan med tanke på hur trött jag fortfarande är efter förkylningen. Därefter aktiverade jag faktiskt hundstackarna lite! Jag gick ut och kastade boll i trädgården.... ja, alltså, det blev uppletande av boll-i-rep. Jag började med Chili, som gjorde en hyfsad insats. Han är ju lite valp-flamsig (vilket är helt naturligt med tanke på hans ålder) och dessutom har han inte det där naturliga sökbeteendet som Kenzo har. Å andra sidan har han ju en mycket bättre spårbeteende än Kenzo. Kul att se att de är så annorlunda. Chili fick göra en 6-7 skick, en del gick bättre, andra något sämre. Ibland när han inte hittade något så kom han farande tillbaka till mig, men det gick faktiskt att få honom att gå ut och leta igen. Så småningom märkte jag att han började tröttna så då avbröt jag och han fick in och vila. Under tiden tog jag ut Kenzo. Med honom gjorde jag det lite svårare, då jag använde en mindre boll som dessutom är nästan vit. Han fick en 10-12 skick, några fick han se att jag kastade bollen, andra fick han sitta bakom husknuten och vänta. Det verkar inte göra någon skillnad; han söker lika fint ändå och använder i princip inte synen något, till skillnad mot Chili som gärna vill gå på synretningar.

Sista skicket blev svårt. Det var nästan helt mörkt ute och jag hörde att bollen rasslade igenom en del sly (det växer en massa små träd och buskar uppe i slänten). Kenzo jobbade och jobbade och jobbade, en gång var han tillbaka till mig och jag bara skickade ut honom igen och han gick ut lika glatt och intensivt. Till slut så gick jag närmare för att kunna hjälpa honom och såg att han satt nedanför några mindre träd. När jag peppade honom och sa "ta bollen" så försökte han och försökte och så småningom så ställde han sig upp på bakbenen och fick tag på bollen som fastnat en bit upp i ett av träden...! Han är så duktig! Vi avslutade där och jag hämtade Chili som fick tre skick till eftersom han farit runt och pipit under tiden Kenzo och jag var ute... Det gick bra och sen fick det räcka med aktivering för denna dagen. Jag hade tänkt lägga spår i helgen, men jag har helt enkelt inte haft energin och orken, jag är fortfarande inte helt bra, så det får väl vänta till nästan helg.

Undrar hur det gick på Stora Stockholm? Får ta och kolla i morgon, nu ska vi se Star Trek!


Fredag 6 december

Äntligen fredag...
Trots att det varit en ytterst kort arbetsvecka för mig så är jag glad att det nu är fredag. Kan inte påstå att jag är helt pigg; jag har vaknat massor av gånger i natt och hostat, snorat etc. Men men, bara en dag kvar att jobba så släpar man sig iväg. På lunchen var Anna och jag ute med Chili i Vallaskogen, då mötte vi en dam som hade två dansk-svensk gårdshund och två långhårig collie. Chili var ytterst försiktig, det märks att han är i en jobbig ålder nu.... han hade inte svansen upp under magen men dock in mellan hasorna. Men han hälsade lugnt och fint på hundarna och sen var det lite lugnare, då åkte svansen fram igen. ;-)

Att det är en jobbig ålder och att mycket händer i huvudet på honom märktes även på eftermiddagen, då en kollega kom in med sina barn för att hälsa på Chili. Chili låg och sov och tyckte det var lite läskigt att bli väckt (de flesta hade redan gått hem så det var väldigt lugnt och tyst på kontoret så han blev nog lite överraskad när det plötsligt dök upp folk). Chili morrade lite och hade svansen mellan benen lite och tyckte allmänt att det var obehagligt. Nu var det lugna och sansade barn, så pojken fick ge Chili lite godis, vilket löste upp det hela rätt bra - Chili är ju ett matvrak så godis funkade kanonbra. Lilltjejen var inte alls rädd, däremot lite för liten för att ge godis, men hon stegade helt käckt fram och klämde Chili lite på nosen, vilket verkade fungera nästan lika bra som godis - hon var så orädd och säker att Chili nog blev lite häpen och kom av sig.

Jättenyttigt att sånt här händer nu när han är lite "fånig". Skönt med föräldrar som inte panikar utan som inser att Chili bara är liten (i alla fall åldersmässigt...) och osäker och behöver lösa upp sådana här saker. Jag blev jätteglad över att vi kunde lösa det så fint!


Torsdag 5 december

Tillbaka på jobb
Idag mådde jag något bättre på morgonen, så jag gick och jobbade. Skönt att komma igång, även om jag blev rejält trött. På kvällen blev det lite hundträning, inte för att jag orkade så mycket, men lite aktivering inomhus fixade jag till. Kenzo fick träna lite ställande till läggande och tvärtom, samt lite kryp. Sen körde jag lite uppletande inomhus med honom, i ca. 10-15 minuter, sen var han rätt nöjd för stunden. Chili fick träna håll fast och gjorde det riktigt bra faktiskt, några gånger kunde han hålla fast rullen utan att jag höll under hakan på honom!

Sen fick även han göra lite enkla uppletanden. De första gick bra, men sen började han slarva och så vimsade han runt i köket. Plötligt fick jag reda på varför - han ställde sig tillslut framför mig och med en mycket olycklig min så började han kissa! Han slutade tvärt när jag sa nej och sen fick han så klart rusa ut i trädgården och kissa klart - han var rätt rejält nödig! Efter det fortsatte vi med några enkla uppletanden till, fast det gick bara halvbra. Så han fick vara i grovköket igen med Isse medan Kenzo fick några uppletanden till och sen körde jag faktiskt även lite med Isse, som var riktigt sugen på att göra något, för en gångs skull.


Onsdag 4 december

Fortfarande sjuk... :-(
Min förkylning är verkligen av det envisare slaget! Jag är fortfarande dålig och hemma från jobb. Halsen gör rejält ont och hade jag haft hög feber hade jag gissat på halsfluss, men det är det nog inte. Jag är helt slut; sover och sover. Måndag och tisdag har jag sovit till lunch, idag sov jag till 14!! Ändå lyckades jag somna i soffan framför TV:n på kvällen, trots intressanta program! :-(

Hundarna har inte fått göra något alls, vilket håller på att driva Kenzo till hysteri, eller nåt. Han har rent ut sagt urtråkigt och låter mig veta det också. Chili är faktiskt bättre på att koppla av och har tillbringat mesta tiden med att sova i sängen hos mig. Idag var dock Kenzo lite mer lugn, kanske har han resignerat... Jag har alltså varit så trött och slut att jag inte ens orkat göra enkla små övningar inomhus, som godisletande, håll fast-träning och sånt – då är jag verkligen sjuk. Jag hoppas att jag är på bättringsväg nu. Hade tänkt mig att jobba i morgon, hoppas jag orkar det. Däremot kommer jag inte att åka och träna i morgon kväll även om jag jobbar; jag har tappat rösten, kan bara kraxa fram lite halvt obegripliga ljud och då känns det inte som någon mening med att träna. Men mest tror jag att jag kommer att vara så slut efter jobb att jag inte kommer att orka någonting alls, allra minst åka till klubben och träna. Synd om hundarna, men jag får hoppas att jag kan ta igen det i helgen.


Måndag 2 december

Hängig
Måndag och jag är fortfarande inte bra. Jag känner mig dock bättre, men inte bra. Kenzo har varit fullständigt hopplös idag. Chili ligger mest och sover hos mig, Isse ligger i köket (väntar på husse) men Kenzo han har rusat fram och tillbaka, gnölat och klagat på att han har tråkigt och varit allmänt pestig! Det märks att han inte fått göra så mycket de senaste dagarna, då blir han så här. Jag hoppas jag piggnar till lite i morgon så att jag kan träna något med honom, han kryper väl snart ur skinnet annnars.

Vi har haft hyfsat väder i helgen, det har varit några minusgrade och snöat lite, men idag verkar det mesta töa bort. Tråkigt, det blir mörkt och smutsigt och tråkigt. Men tydligen så ska det bli lite kallare mot slutet av veckan, det ser vi fram emot!


Söndag 1 december

1:a advent!
Jag var inte så pigg i går morse, men eftersom det är första advent idag så var vi tvungna att städa. Dock gick det lite långsamt och Martin fick nog ta lite större del än vad jag gjorde, men städat blev det i alla fall. Det tog ett antal timmar och varken Martin eller jag är så himla glada för att städa (finns det någon som är det, egentligen??) men resultatet är ju desto trevligare.

Idag mår jag tyvärr sämre än igår. Vi hade städat allting utom grovköket, så vi tog det efter frukost, eller rättare sagt så tog Martin det mesta och jag var mest trött och hängig. Sen satte han upp en ljusslinga längs trappen samt adventsljusstakar inomhus - jättemysigt blev det! Jag bakade faktiskt en kaka, en saffransäppelkaka, men trots att den såg fin ut när den kom ut ur ugnen och jag stack i den för att kolla att den var genombakad så visade det sig att den inte blivit genombakad i mitten. Så jag fick köra kletet i micron.... Det blev typ 2-3 skivor som blev fina, resten var bara kaos... irriterande och typiskt, men det blev rätt gott ändå. Jaja, man borde väl inte baka när man är förkyld, men vi var sugna på något gott så här till första advent.